Nyheter på lagstiftningsområdet

Nya skiktgränser

SFS 2004:1055 och 1058, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Vid uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 2006 års taxering har i fråga om skattskyldig med inkomst av näringsverksamhet i vilken ingår förvärvskälla som har givit överskott och för vilken beskattningsåret börjat före utgången av 2004 den nedre skiktgränsen fastställts till 298.800 kr och den övre skiktgränsen till 451.900 kr.

I andra fall har den nedre skiktgränsen satts till 298.600 kr och den övre skiktgränsen till 450.500 kr vid 2006 års taxering.

Fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster

SFS 2004:1055, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Det fasta beloppet av 200 kr som tagits ut vid beskattningen av förvärvsinkomster har avskaffats från och med inkomståret 2005.

Höjning av grundavdraget

SFS 2004:1139, Bet. 2004/05:SkU9, Prop. 2004/05:1

Grundavdraget höjs från och med inkomståret 2005 med 2.400 kr för alla skattskyldiga med en taxerad förvärvsinkomst mellan 58.400 kr och 270.100 kr. Grundavdraget höjs även i viss mån vid inkomster i intervallen 46.900 kr – 58.300 kr och 270.200 kr – 294.100 kr. För inkomster under respektive över dessa gränser är grundavdraget oförändrat.

Kompensation för allmän pensionsavgift

SFS 2004:1055, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Riksdagens beslut innebär att skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften ökas från 75 % till 87,5 % av avgiften. Samtidigt minskas avdraget för den allmänna pensionsavgiften från 25 % till 12,5 % av avgiften.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Höjning av reseavdraget

SFS 2004:1055, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats respektive i tjänsten har höjts från 16 kr per mil till 17 kr per mil.

Höjningen trädde i kraft den 1 januari 2005.

Skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus

SFS 2004:752–753, Bet. 2004/05:SkU3, Prop. 2003/04:163

Riksdagens beslut innebär att det under en begränsad period har införts en skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus, s.k. ROT-avdrag.

Ägare till bostadshus och innehavare av privatbostadsrätter ska under vissa förutsättningar kunna medges skattereduktion. Underlaget för skattereduktionen är utgifter för reparation och underhåll samt utgifter för om- och tillbyggnad av bostadshus. Det är bara arbetskostnader som omfattas av skattereduktionen.

Skattereduktionen uppgår till 30 % av underlaget. Skattereduktionen får dock uppgå till högst 10.500 kr för småhus och högst 5.000 kr för en privatbostadsrätt. För hyreshus gäller andra belopp.

Reglerna trädde i kraft den 1 november 2004 och tillämpas på byggnadsarbeten som utförts under tiden den 15 april 2004–30 juni 2005.

Beskattning av utomlands bosatta

SFS 2004:1139-1144, Bet. 2004/05:SkU9, Prop. 2004/05:19

Genom riksdagens beslut har införts förändringar i inkomstbeskattningen av fysiska personer bosatta utomlands (begränsat skattskyldiga). De nya reglerna innebär främst att beskattningen av utomlands bosatta EU-anpassas.

EU-anpassningen innebär att det öppnas en möjlighet för utomlands bosatta att få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen (IL) i stället för enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). En beskattning av tjänsteinkomsterna enligt IL innebär en möjlighet att göra avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande.

Dessutom ska personer som har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande i Sverige också ha rätt till allmänna avdrag och grundavdrag.

Den kommunala skattesatsen för de utomlands bosatta som beskattas enligt IL ska motsvara den genomsnittliga skattesats som för beskattningsåret tillämpas i kommunerna och landstingen.

Det har även införts vissa ändringar när det gäller betalning av den särskilda inkomstskatten enligt SINK.

Skyldigheten för utomlands bosatta att själva betala skatten har utvidgats i vissa fall, bl.a. om arbetsgivaren eller annan utbetalare av skattepliktig ersättning inte har gjort skatteavdrag trots att sådan skyldighet funnits eller om utbetalaren inte är skyldig att göra skatteavdrag.

Vidare har införts en uttrycklig skyldighet att göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen i det fall den skattskyldige inte har lämnat ett beslut om särskild inkomstskatt till sin arbetsgivare.

Dessutom har bestämmelserna i SINK förtydligats så att det klart framgår att skattebetalningslagens regler om bl.a. skattetillägg, omprövning och överklagande gäller vid beskattningsbeslut enligt SINK.

Slutligen har några justeringar gjorts i SINK beträffande kostnadsersättningar till bl.a. styrelseledamöter i svenska aktiebolag och i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. när det gäller utländska arrangörer som i allt väsentligt motsvarar en sådan ideell förening som enligt 7 kap. 7 § IL inte är skattskyldig för vissa inkomster.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond

SFS 2004:1040, Bet. 2004/05:SkU11, Prop. 2003/04:33

Genom riksdagens beslut har stiftelsen tagits upp i den s.k. katalogen i 7 kap. 17 § inkomstskattelagen. Stiftelsen blir därmed skattskyldig endast för inkomst på grund av innehav av fastigheter.

Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

Överföring av periodiseringsfonder och expansionsfond

SFS 2004:1149, Bet. 2004/05:SkU15, Prop. 2004/05:32

Riksdagens beslut innebär att en obegränsat skattskyldig fysisk person som genom arv, testamente, gåva eller bodelning övertar en hel näringsverksamhet eller delar av en sådan verksamhet i motsvarande utsträckning får överta överlåtarens periodiseringsfonder, expansionsfond samt sparad räntefördelning.

Vidare får sparat fördelningsbelopp användas vid återföring av periodiseringsfonder och expansionsfond när den enskilda näringsverksamheten upphör.

Genom de nya bestämmelserna klargörs det också att det, under vissa förutsättningar, är möjligt att göra avsättning till expansionsfond även under det år verksamheten helt eller delvis förs över till någon annan.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Räntebeläggning av periodiseringsfonderna

SFS 2004:1323, Bet. 2004/05:SkU17, Prop. 2004/05:38

Riksdagens beslut innebär att en juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Intäkten beräknas till 72 % av statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång.

Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas på beskattningsår som påbörjas efter utgången av 2004.

Framskjuten beskattning vid andelsbyten

SFS 2004:1040, Bet. 2004/05:SkU11, Prop. 2003/04:33

Reglerna om framskjuten beskattning infördes under år 2001, SFS 2001:1176- 1184. Bestämmelserna ersatte, tillsammans med regelsystemet för uppskovsgrundande andelsbyten, det enhetliga uppskovssystemet för andelsbyten som infördes efter förslag av Företagsskatteutredningen i betänkandet Omstruktureringar och beskattning, SOU 1998:1.

Reglerna om framskjuten beskattning, som finns i 48 a kap. inkomstskattelagen, gällde från början bara när en fysisk person avyttrade marknadsnoterade andelar.

Reglerna utvidgades genom en lagändring som trädde i kraft den 1 januari 2003 till att även omfatta andelar som inte är marknadsnoterade samt byten av kvalificerade andelar och andelar som blir kvalificerade hos säljaren, SFS 2002:1143–1144. Reglerna gäller vid andelsbyten som har skett efter utgången av år 2002. Under vissa förutsättningar ska reglerna också få tillämpas på byten av andelar som skett före den 1 januari 2003 om den skattskyldige begär det.

Det nu aktuella riksdagsbeslutet gäller två ändringar i reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten. De nya bestämmelserna är följdändringar till de utvidgade reglerna om framskjuten beskattning och till fördel för de skattskyldiga. Ändringarna innebär att s.k. sparat lättnadsutrymme och sparat utdelningsutrymme som hänför sig till utbytta andelar ska fördelas på de mottagna andelarna.

De nya bestämmelserna gäller retroaktivt i fråga om andelsbyten som har skett efter den 31 december 2002. På den skattskyldiges begäran ska reglerna under vissa förutsättningar också tillämpas på andelsbyten som har skett tidigare.

De ändrade reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet

SFS 2004:1147–1148 och 1253, Bet. 2004/05:SkU13, Prop. 2004/05:27

Genom riksdagens beslut har införts bestämmelser om hur ändringarna i direktivet ska genomföras i svensk lagstiftning.

De associationsformer som omfattas av bestämmelserna i direktivet har infogats i motsvarande förteckning i svensk rätt.

Andelar i utländska associationer som anges i bilaga 24.1 till inkomstskattelagen och som inte motsvarar andelar i aktiebolag och ekonomiska föreningar har fått en särreglering beträffande utdelning.

Innehavsvillkoret för befrielse från kupongskatt har anpassats till ändringsdirektivet. Det innebär att innehavskravet i kupongskattelagen i ett första steg har sänkts från 25 % till 20 %.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Överlåtelse av näringsbetingade andelar till underpris

SFS 2005:269, Bet. 2004/05:SkU27, Prop. 2004/05:91

I början av år 2004 meddelade Regeringsrätten ett mycket uppmärksammat pleniavgörande (RÅ 2004 ref. 1). Avgörandet, kallat ”Sipano 2”, har diskuterats ingående i den skatterättsliga doktrinen. Det hävdades bl.a. att mycket talar för att domstolens domskäl har en generell tillämplighet som innebär att utdelningsbeskattning aktualiseras för ägarna till ett avyttrande företag i alla de situationer där 23 kap. inkomstskattelagen inte är tillämpligt, dvs. oavsett om uttagsbeskattning sker eller ej och även om avyttringen avser näringsbetingade andelar i fall där en kapitalvinst är skattefri.

Skatterättsnämnden behandlade därefter i tre förhandsbesked under våren 2004 frågan om utdelningsbeskattning i den nämnda situationen och kom därvid – under åberopande av skälen i Regeringsrättens avgörande – fram till att ägarna till det avyttrande företaget skulle utdelningsbeskattas för skillnaden mellan ersättningen och andelarnas marknadsvärde. Regeringsrätten fastställde i domar den 8 november 2004, en av dem RÅ 2004 ref. 140, Skatterättsnämndens beslut.

Genom riksdagens nu aktuella beslut säkerställs att de särskilda skatteregler som gäller för avyttringar i samband med omstruktureringar inom företagssektorn inte tillämpas så att de försvårar generationsskiften i företag mot bakgrund av nämnda avgöranden i Regeringsrätten.

Lagändringen innebär i huvudsak att om näringsbetingade andelar avyttras av ett företag till underpris utan att det är affärsmässigt motiverat och om kapitalvinsten är skattefri eller ska tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelserna om skalbolagsbeskattning, avyttringen inte ska medföra att en delägare i det överlåtande företaget ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet på andelen och ersättningen som utdelning under förutsättning att vissa angivna villkor är uppfyllda.

Lagändringen trädde i kraft den 1 juni 2005 och tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. På den skattskyldiges begäran ska lagändringen tillämpas retroaktivt på avyttringar som skett efter den 30 juni 2003 men före ikraftträdandet.

Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter

SFS 2004:1332, Bet. 2004/05:SkU16, Prop. 2004/05:33

Genom riksdagsbeslutet har införts en bestämmelse, som innebär att elcertifikat och utsläppsrätter utgör lagertillgångar hos skattskyldiga som är berättigade att få utsläppsrätter eller elcertifikat tilldelade eller hanterar egen eller annans kvotplikt.

En uttrycklig lagregel har också införts som klargör att stöd i form av utsläppsrätter eller elcertifikat skatterättsligt utgör näringsbidrag. Därmed beskattas utsläppsrätter respektive elcertifikat först vid avyttringen.

Utsläppsrätter och elcertifikat får värderas till det lägsta av nettoförsäljningsvärdet och anskaffningsvärdet. Samtliga företag som ingår i en intressegemenskap (i detta sammanhang företag som har möjlighet att utväxla koncernbidrag med avdragsrätt och, i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och ett annat företag som ingår i samma koncern som bolaget) ska dock tillämpa samma metod vid lagervärderingen.

En särskild regel om avdrag för skuld som hänför sig till faktiska utsläpp respektive kvotplikt har införts. Avdrag för sådan skuldreservering får endast ske till den del utsläppen respektive kvotplikten överstiger innehavda utsläppsrätter respektive elcertifikat.

Vidare får de samlade avdragen hos företag i intressegemenskap uppgå högst till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplikt och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat.

Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Retroaktiv företagsombildning

SFS 2004:1149, Bet. 2004/05:SkU15, Prop. 2004/05:32

En regel har införts som innebär att s.k. retroaktiv företagsombildning inte längre ska godtas vid inkomstbeskattningen.

Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2005

Fribeloppet för sambeskattade par

SFS 2004:1039, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt för sambeskattade par har höjts från 2 till 3 miljoner kr.

Höjningen av fribeloppet gäller från den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.

Moms vid omsättning av gas och el

SFS 2004:1155, Bet. 2004/05:SkU10, Prop. 2004/05:15

Genom riksdagens beslut har införts nya regler i momslagen i fråga om beskattning av gas och el. Reglerna är föranledda av ett EG-direktiv som antogs den 7 oktober 2003 (rådets direktiv 2003/92/EG om ändring av direktiv 77/388/EEG när det gäller bestämmelserna om platsen för leverans av gas och el).

Vid omsättning av gas genom distributionssystemet för naturgas eller av el till en skattskyldig återförsäljare, ska beskattning ske i Sverige om återförsäljaren är etablerad här i landet. I lagtexten definieras vad som avses med en ”skattskyldig återförsäljare”.

Omsättning av nämnda typ av gas eller av el till andra än återförsäljare, dvs. i princip till slutkunder, ska beskattas i Sverige om kunden förbrukar varan här i landet.

Om en utländsk företagare omsätter gas eller el i Sverige och köparen är registrerad till moms här i landet ska köparen redovisa skatten (s.k. omvänd skattskyldighet).

Import av gas genom distributionssystemet för naturgas eller av el undantas från skatteplikt. Dessutom har införts en regel om var vissa tjänster som har samband med omsättning av gas och el ska anses omsatta.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Förändrade nivåer för socialavgifter

SFS 2004:1056–1057 och 1244, Bet. 2004/05:FiU1 och SfU5, Prop. 2004/05:1 och 21

Sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna har sänkts från 11,08 % till 10,15 % av avgiftsunderlaget. Sjukförsäkringsavgiften i egenavgifterna har sänkts från 11,81 % till 11,12 % av avgiftsunderlaget.

Sänkningen av sjukförsäkringsavgiften i arbetsgivaravgifterna har skett i två steg. Först sänktes avgiften i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2005 från 11,08 % till 10,39 % av avgiftsunderlaget och därefter, i enlighet med regeringens förslag i propositionen 2004/05:21 Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro, med ytterligare 0,24 procentenheter.

Arbetsmarknadsavgiften i arbetsgivaravgifterna har höjts från 3,70 % till 4,45 % av avgiftsunderlaget. Arbetsmarknadsavgiften i egenavgifterna har höjts från 1,16 % till 1,91 % av avgiftsunderlaget.

Den allmänna löneavgiften har sänkts med 0,06 % till 3,07 %.

Härefter uppgår arbetsgivaravgifterna, inklusive allmän löneavgift, till 32,46 % och egenavgifterna, inklusive allmän löneavgift, till 30,89 %.

De ändrade nivåerna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Särskilt avdrag för arbetsgivaravgifter

SFS 2004:1056, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Det särskilda avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifter har sänkts från maximalt 3.550 kr per månad till maximalt 3.090 kr.

Den årslönesumma som ger högst avdrag uppgår därmed till 741.600 kr i stället för 852.000 kr enligt tidigare bestämmelser. Om avdraget görs jämnt fördelat över hela året uppgår det sammanlagda avdraget till högst 37.080 kr per år.

Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag får det sammanlagda avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till inkomsten från handelsbolaget för samtliga delägare i bolaget inte överstiga 37.080 kr per år.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Fordonsskatt

SFS 2004:1036, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Fordonsskatten för bensindrivna personbilar har höjts med 23 %. För dieseldrivna personbilar är höjningen av fordonsskatten 2 %. För lätta bussar och lätta lastbilar uppgår höjningen till 40 %.

Höjningarna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Energiskatter på drivmedel

SFS 2004:1038, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Energiskatten på bensin har höjts med 15 öre per liter och på dieselolja med 30 öre per liter, exklusive moms.

För alla bränslen, inklusive drivmedlen, tillkommer även höjningar på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna.

De särskilda avgifter som tas ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt olja har höjts.

Höjningarna trädde i kraft den 1 januari 2005.

Energiskatt på el

SFS 2004:1038, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Energiskatten på el som förbrukas i hushålls- och servicesektorerna har höjts med 1,2 öre per kWh. Därutöver har höjningar skett på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna.

Höjningen omfattar inte el som förbrukas inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna.

Höjningen trädde i kraft den 1 januari 2005.

Koldioxidskatten på dieselolja

SFS 2004:1038, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Koldioxidskatten på dieselolja som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet har satts ned med 77 %. Det innebär en sänkning med cirka 2 kr per liter från 2005 års nivå.

Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2005.

Koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln

SFS 2004:1038, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Beräkningsgrunden för nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln har ändrats så att skattebeloppet efter nedsättning i genomsnitt alltid uppfyller energiskattedirektivets minimiskattenivåer.

Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2005.

Koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen

SFS 2004:1038, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Den övergångsvis gällande begränsningsregeln avseende kalk- och cementbranschen m.m. (1,2-procentsregeln) har förlängts ytterligare ett år.

Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2005.

Energiskatteavdraget för vindkraft

SFS 2004:1038, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Den under 2004 inledda avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som har producerats i vindkraftverk, miljöbonusen, fortsätter under 2005.

För landbaserad vindkraft har avdraget satts ned från 12 till 9 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft har avdraget sänkts från 17 till 16 öre per kWh.

Sänkningen trädde i kraft den 1 januari 2005.

Slopad arvsskatt och gåvoskatt

SFS 2004:1340–1348, Bet. 2004/05:SkU18, Prop. 2004/05:25

Enligt riksdagens beslut har lagen om arvsskatt och gåvoskatt upphört att gälla vid utgången av år 2004. Har skattskyldighet inträtt dessförinnan ska den upphävda lagen fortfarande tillämpas.

En övergångsbestämmelse har tagits in i upphävandelagen som innebär att eftergiftsreglerna i 56 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt inte ska gälla när arv- eller gåvotagaren avlider efter utgången av år 2004.

Även förordningen om arvsskatt vid avveckling av fideikommiss upphörde att gälla vid utgången av år 2004. Den upphävda förordningen ska dock fortfarande gälla i de fall skattskyldighet har inträtt före utgången av år 2004.

Undantag från arvsskatt och gåvoskatt

SFS 2005:194, Bet. 2004/05:FiU29, Prop. 2004/05:97

Den 16 december 2004 beslutade riksdagen att avskaffa arvs- och gåvoskatten från och med den 1 januari 2005 (SFS 2004:1340–1348, se ovan).

Genom den nu antagna lagen, som tillkommit med anledning av händelserna i Sydostasien, har det införts ett undantag som innebär att arvs- och gåvoskatt inte tas ut i de fall skattskyldighet enligt lagen om arvsskatt och gåvoskatt eller enligt förordningen om arvsskatt vid avveckling av fideikommiss inträtt under perioden från och med den 17 december 2004, dvs. dagen efter riksdagens ovannämnda beslut, till och med den 31 december 2004.

När det gäller uttaget av arvs- och gåvoskatt innebär den nya regeln i sak detsamma som om de båda författningarna avskaffats från och med den 17 december 2004.

Lagen trädde i kraft den 1 maj 2005.

Prisbasbeloppen för år 2005

SFS 2004:695

Regeringen har beslutat om prisbasbeloppen för år 2005.

Prisbasbeloppet har höjts med 100 kr till 39.400 kr. Det används bl.a. vid beräkningar av vissa förmåner inom socialförsäkringen och vid beräkningar inom skattesystemet.

Det förhöjda prisbasbeloppet har höjts med 200 kr till 40.300 kr. Detta belopp används vid beräkning av intjänad pensionspoäng när det gäller tilläggspension.

Nya regler om dödförklaring

SFS 2005:130–132, Bet. 2004/05:LU20, Prop. 2004/05:88

Genom riksdagens beslut har införts en ny lag om dödförklaring. Syftet med de nya reglerna är att förenkla och förbättra möjligheterna att utverka beslut om dödförklaring av personer som är försvunna och befaras omkomna.

Förutsättningarna för dödförklaring är enligt de nya bestämmelserna följande.

• Om någon är försvunnen och det är utrett att han eller hon är död, får dödförklaring ske omedelbart.

• Är det inte utrett att den försvunne är död men finns det med hänsyn till omständigheterna kring försvinnandet och vad som i övrigt är känt en hög grad av sannolikhet för att han eller hon är död, får frågan om dödförklaring tas upp tidigast ett år efter försvinnandet. Frågan får dock tas upp omedelbart, om försvinnandet har skett i samband med en naturkatastrof eller en stor olycka eller under liknande omständigheter och det finns en mycket hög grad av sannolikhet för att den försvunne är död.

• I övriga fall får frågan om dödförklaring tas upp tidigast fem år efter försvinnandet.

Beslut i frågor om dödförklaring ska fattas av Skatteverket, i vissa fall av en särskild nämnd inom verket. Tidigare har tingsrätterna beslutat i dessa frågor.

Reglerna om handläggning av frågor om dödförklaring samt reglerna om återbäring av egendom har överförts i huvudsak oförändrade från 25 kap. ärvdabalken till den nya lagen. I fråga om ärendenas handläggning har dock gjorts bl.a. den justeringen att – för det fall kungörelse ska utfärdas om en ansökan om dödförklaring – tiden för kungörelse förkortats.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2005. En särskild övergångsregel gäller för det fall att någon före ikraftträdandet har ansökt om dödförklaring hos domstol.

Kommunal medverkan vid statlig trängselskatt

SFS 2004:772, Bet. 2004/05:SkU4, Prop. 2003/04:169

Den av riksdagen beslutade lagen om kommunal medverkan vid statlig trängselskatt kompletterar den av riksdagen tidigare antagna lagen om trängselskatt, SFS 2004:629-635.

I lagen om kommunal medverkan föreskrivs att om det i en kommun eller ett landsting ska tas ut skatt enligt lagen om trängselskatt, får kommunen eller landstinget träffa avtal med staten om visst biträde med anledning av trängselskatten.

De nya bestämmelserna klarlägger att en kommun eller ett landsting får biträda staten med information om tillämpningen av systemet med trängselskatt till medlemmar inom såväl det egna området som andra kommuner och landsting.

Därutöver ges kommunen eller landstinget rätt att biträda staten med förvaltning och upphandling med anledning av trängselskatten. Med förvaltning avses t.ex. uppföljning, utvärdering och annan administration såsom drift samt underhåll av betalningssystem och tillhörande utrustning.

Kommunen eller landstinget får inte med stöd av de nya bestämmelserna utföra uppgifter som innebär myndighetsutövning.

Lagen trädde i kraft den 1 januari 2005.

Undantag från skatteplikt för trängselskatt

SFS 2004:1037, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Riksdagen beslutade i juni 2004 att lagen om trängselskatt ska träda i kraft den 1 januari 2005, SFS 2004:629–635.

Det nu aktuella riksdagsbeslutet innebär att trängselskatt inte ska betalas för mer miljöanpassade bilar, dvs. bilar som är utrustade med teknik för drift helt eller delvis med el, alkohol eller med annan gas än gasol.

Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2005.

Nordisk konvention om social trygghet

SFS 2004:747

Lagen (2004:114) om nordisk konvention om social trygghet trädde i kraft den 2 november 2004.

Konvention mellan Sverige och Amerikas förenta stater om social trygghet

SFS 2004:1192, Bet. 2004/05:SfU6, Prop. 2004/05:16

Riksdagen har godkänt tilläggsöverenskommelsen till konventionen mellan Sverige och Amerikas förenta stater om social trygghet av den 22 juni 2004 och antagit en lag om konvention mellan de båda länderna om social trygghet.

I huvudsak är ändringarna i konventionen föranledda av det reformerade svenska pensionssystemet som i sin helhet trädde i kraft den 1 januari 2003 samt de vid samma tidpunkt införda reglerna om sjukersättning och aktivitetsersättning.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Konvention mellan Sverige och Turkiet om social trygghet

SFS 2005:234, Bet. 2004/05:SfU12, Prop. 2004/05:71

Riksdagen har godkänt tilläggskonventionen den 26 augusti 2004 som ändrar konventionen om social trygghet mellan Sverige och Turkiet och antagit en lag om konvention mellan de båda länderna om social trygghet.

Tilläggskonventionen ändrar vissa bestämmelser i konventionen den 30 juni 1978 mellan Sverige och Turkiet rörande social trygghet (SFS 1981:208, senast ändrad genom SFS 2001:1285, SÖ 1981:3 och SÖ 2002:4).

I huvudsak föranleds ändringarna i konventionen av det reformerade svenska pensionssystemet som i sin helhet trädde i kraft den 1 januari 2003. I anpassningen av konventionen görs inga nya åtaganden som medför kostnader för svenskt vidkommande.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Konvention mellan Sverige och Luxemburg om social trygghet

SFS 2005:336

Enligt beslut av regeringen har lagen (2004:491) om konvention mellan Sverige och Luxemburg om social trygghet trätt i kraft den 1 juni 2005.

Skatteavtal mellan Sverige och Malaysia

SFS 2004:874, Bet. 2004/05:SkU5, Prop. 2003/04:173

Riksdagen har dels godkänt ett nytt avtal mellan Sverige och Malaysia för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst, dels antagit en lag om detta avtal.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas

1. beträffande skatt som innehålls vid källan, på inkomst som förvärvas den 1 januari kalenderåret närmast efter det år då lagen träder i kraft eller senare, och

2. beträffande andra skatter på inkomst, på skatter som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari kalenderåret närmast efter det år då lagen träder i kraft eller senare.

Avtal med Taiwan rörande inkomstskatter

SFS 2004:982–985 och 1054, Bet. 2004/05:SkU8, Prop. 2004/05:12

Riksdagen har antagit en lag om avtal mellan Sveriges Exportråd och Taipeis delegation i Sverige beträffande skatter på inkomst. Avtalet har tagits in i lagen som en bilaga.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas från och med den 1 januari det år som följer närmast efter det år då lagen träder i kraft.

Genom riksdagens beslut har också en definition av begreppet skatteavtal tagits in i inkomstskattelagen. Härigenom klargörs att ett skatteavtal i inkomstskattelagens mening är ett avtal som ingåtts av Sverige – dvs. staten – med en annan stat eller utländsk jurisdiktion och därmed också att det nu aktuella avtalet inte omfattas av denna definition.

Riksdagens beslut innefattar slutligen ändringar i lagen om avräkning av utländsk skatt och lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, i syfte att göra bestämmelserna om dubbelbeskattningsavtal respektive biträde med handräckning i skatteärenden i de lagarna tillämpliga även i fråga om det nu aktuella avtalet.

Den av riksdagen antagna lagen har genom ett senare beslut av regeringen trätt i kraft den 31 december 2004.

Skatteavtal mellan Sverige och Chile

SFS 2004:1051, Bet. 2004/05:SkU12, Prop. 2004/05:20

Riksdagen har dels godkänt ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt mellan Sverige och Chile, dels antagit en lag om detta avtal. Sverige har inte tidigare något skatteavtal med Chile.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas i fråga om

1. källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter det år då avtalet träder i kraft eller senare,

2. andra skatter på inkomst, på inkomstskatt som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som närmast följer efter det år då avtalet träder i kraft eller senare, och

3. förmögenhetsskatt, om och i den omfattning en allmän skatt på förmögenhet införs i Chile efter undertecknandet av avtalet, för skatt som tas ut på förmögenhet som innehas den 1 januari det år som närmast följer efter den dag då en sådan allmän skatt på förmögenhet införs eller senare.

Skatteavtal mellan Sverige och Polen

SFS 2005:248, Bet. 2004/05:SkU29, Prop. 2004/05:121

Riksdagen har dels godkänt ett nytt avtal mellan Sverige och Polen för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst, dels antagit en lag om detta avtal. Det nya avtalet ersätter ett avtal från 1975.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas beträffande skatter på inkomst, på inkomst som förvärvas den 1 januari det år som följer närmast efter det år då lagen träder i kraft eller senare.

Skatteavtal mellan Sverige och Nigeria

SFS 2005:456, Bet. 2004/05:SkU33, Prop. 2004/05:141

Riksdagen har dels godkänt ett avtal mellan Sverige och Nigeria för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på inkomst och på kapitalvinst, dels antagit en lag om detta avtal.

Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer och tillämpas i Sverige på inkomst som förvärvas efter utgången av det år då avtalet träder i kraft.

Överenskommelse mellan de nordiska länderna om folkbokföring

SFS 2005:267–268, Bet. 2004/05:SkU26, Prop. 2004/05:67

Riksdagen har godkänt en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om folkbokföring, som undertecknades den 1 november 2004, och antagit en lag om överenskommelsen.

De nya reglerna syftar till ett snabbare förfarande. De hittillsvarande internordiska flyttningsbetygen och flyttningsbevisen, som ska rekvireras från registreringsmyndigheten i utflyttningslandet, har slopats. I stället ska den som flyttar från ett land till ett annat anmäla inflyttningen direkt till behörig registreringsmyndighet i inflyttningslandet. Samtidigt med anmälan ska han eller hon lämna de uppgifter som krävs för registreringen och uppvisa legitimation med dokumentation av medborgarskap (pass eller motsvarande).

Överenskommelsen ersätter en tidigare överenskommelse i samma ämne från den 8 maj 1989. Den nya överenskommelsen träder i kraft den 1 januari, 1 april, 1 juli eller 1 oktober som infaller närmast efter det att tre månader förflutit från den dag då samtliga avtalsslutande stater har meddelat det norska utrikesdepartementet att de har godkänt överenskommelsen.

För Färöarnas och Grönlands del träder dock överenskommelsen i kraft den 1 januari, 1 april, 1 juli eller 1 oktober som infaller närmast efter det att tre månader förflutit sedan Danmarks regering har meddelat det norska utrikesdepartementet att förutsättningarna för ikraftträdande är uppfyllda.

Genom riksdagsbeslutet har också införts smärre ändringar i folkbokföringslagen som föranletts av den nya överenskommelsen.

Handel med utsläppsrätter II

SFS 2004:1199 och 1201–1204, Bet. 2004/05:MJU5, Prop. 2004/05:18

Bakgrund

I juli 2003 antog Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ett direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och ändring av rådets direktiv 96/61/EG (handelsdirektivet).

Regeringen presenterade i sin proposition 2003/04:31, Riktlinjer för genomförande av EG:s direktiv om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, riktlinjer för genomförandet av direktivet i svensk lagstiftning samt föreslog att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att utarbeta och till Europeiska kommissionen överlämna en plan för fördelning av utsläppsrätter. Riksdagen beslutade den 10 mars 2004 i enlighet med propositionen (riksdagsskrivelse 2003/ 04:150, bet. 2003/04:MJU11).

Av nämnda proposition framgår att regeringen avser att lämna förslag till lagstiftning för ett svenskt handelssystem under 2004. I april 2004 överlämnade regeringen propositionen 2003/04:132, Handel med utsläppsrätter I, till riksdagen med förslag till lag om utsläpp av koldioxid.

Förslaget innebar att införandet av ett handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid för i första hand handelsperioden 2005-2007 kunde påbörjas. Riksdagen beslutade i juni 2004 i enlighet med propositionen (SFS 2004:656, bet. 2003/04:MJU19). Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2004.

De nya lagbestämmelserna

Genom riksdagens beslut har införts en ny lag med bestämmelser om handel med utsläppsrätter för koldioxid. Den nya lagen innebär ett fullständigt regelverk för ett handelssystem för utsläppsrätter avseende koldioxid.

Det följer av lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid att en verksamhetsutövare som omfattas av handelssystemet senast den 1 januari 2005 måste inneha ett tillstånd till att släppa ut koldioxid för att ha rätt att bedriva verksamhet vid anläggningar som medför utsläpp av koldioxid.

Utsläppsrätterna kommer att utfärdas efter ansökan om tilldelning för de verksamheter som har tillstånd till att släppa ut koldioxid och som därmed ingår i den s.k. handlande sektorn. Verksamhetsutövaren måste för varje år kunna redovisa tillräckligt antal utsläppsrätter för de utsläpp av koldioxid som gjorts från en anläggning som omfattas av systemet.

Den nya lagen om handel med utsläppsrätter ersätter lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid, vars bestämmelser överförts till den nya lagen, och innehåller därutöver kompletterande bestämmelser bland annat om registerföring av handel med utsläppsrätter.

Bland reglerna i övrigt kan följande nämnas. Utsläppsrätterna ska betraktas som finansiella instrument. Kontrolluppgifter ska lämnas av Statens energimyndighet om innehav och avyttring av utsläppsrätter för fysiska personer och dödsbon.

Lagen om handel med utsläppsrätter utgör det avslutande steget i arbetet med att genomföra handelsdirektivet i svensk lagstiftning. De nya reglerna kompletterar även regleringen i en anslutande gemenskapsrättslig rättsakt, Europeiska kommissionens registerförordning.

Den nya lagen och övriga lagändringar trädde i kraft den 1 januari 2005.

Sänkt avkastningsskatt för vissa livförsäkringar, m.m.

SFS 2004:1304–1305, Bet. 2004/05:SkU14, Prop. 2004/05:31

Riksdagens beslut gäller vissa EU-anpassningar på pensionsbeskattningens område. Anpassningarna innebär att också kapitalförsäkringar i vissa fall ska beskattas med den lägre skattesatsen för avkastningsskatt (15 %), som annars bara gäller för pensionsförsäkringar och andra former av pensionssparande.

De försäkringar som omfattas av de nya bestämmelserna är sådana som har meddelats inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som uppfyller alla kvalitativa krav i inkomstskattelagen för att betraktas som en pensionsförsäkring, utom etableringskravet. Dessutom krävs att försäkringsgivaren bedriver sin verksamhet enligt de bestämmelser som finns i lagen om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige.

Även försäkringar som har meddelats i Sverige och som uppfyller inkomstskattelagens krav för att vara en pensionsförsäkring men som avtalsparterna kommit överens om inkomstskattemässigt ska behandlas som en kapitalförsäkring ska beskattas med den lägre skattesatsen.

De försäkringar som ska beskattas med den lägre skattesatsen för avkastningsskatt ska även undantas från förmögenhetsbeskattning.

För att undvika en risk för dubbelbeskattning av utländska försäkringar har slutligen en rätt till nedsättning för kupongskatten införts. Därigenom får den skattskyldige rätt till nedsättning av avkastningsskatten inte bara för den utländska skatt som betalats på försäkringskapitalet utan också för den till försäkringen hänförliga svenska kupongskatt som kan ha betalats. Denna möjlighet till avräkning gäller generellt och begränsas inte till försäkringar som tecknats inom EES-området.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering.

Sparandedirektivet och kontrolluppgifter

SFS 2005:343–346 och 542, Bet. 2004/05:SkU30, Prop. 2004/05:113

Rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar ska tillämpas från och med den 1 juli 2005. Direktivet innebär ett automatiskt utbyte av information om ränteutbetalningar mellan medlemsstaterna. Informationsutbytet gör det möjligt för den stat där kapitalägaren är skattskyldig att utkräva skatt på vissa besparingar som placerats utomlands.

Sverige har tidigare genomfört direktivet genom en bestämmelse i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter om att vissa av direktivets artiklar ska gälla som svensk lag. Det gjordes efter förslag av regeringen i prop. 2003/04:24 Skatteadministrativt samarbete (SFS 2003:1130).

Riksdagen har nu beslutat om kompletteringar av kontrolluppgiftsskyldigheten enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Ändringarna avser huvudsakligen kontrolluppgifter i inkomstslaget kapital.

Ändringarna i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter trädde i kraft den 1 juli 2005 och tillämpas första gången vid 2006 års taxering såvitt avser 16 kap. 3 § och i övrigt vid 2007 års taxering. Bestämmelsen att sparandedirektivet ska gälla som svensk lag trädde i kraft den 1 juli 2005 och tillämpas vid 2006 års taxering. Detta har skett genom en ändring i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1130) om ändring i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Riksdagen har även, som en följd av sparandedirektivet, godkänt tio avtal om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Aruba, Caymanöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Jungfruöarna, Montserrat, Nederländska Antillerna och Turks- och Caicosöarna samt antagit en lag om dessa avtal. Enligt beslut av regeringen har denna lag trätt i kraft den 1 juli 2005.

Vissa kupongskattefrågor

SFS 2005:348, Bet. 2004/05:SkU31, Prop. 2004/05:146

Genom riksdagens beslut har i kupongskattelagen införts en bestämmelse som ger aktieägare som mottagit utbetalning på grund av inlösen av aktier eller på grund av aktiebolags förvärv av egna aktier genom ett riktat förvärvserbjudande, rätt till återbetalning av innehållen kupongskatt till den del skatten belöper på aktieägarens anskaffningskostnad för aktierna.

Vidare har bestämmelserna i kupongskattelagen om innehållande, redovisning och betalning av kupongskatt i samband med utdelning på andelar i investeringsfonder ändrats på så sätt att fondbolaget i stället för förvaringsinstitutet ska vara ansvarigt för uppgifterna. Om andelarna är förvaltarregistrerade ska förvaltaren vara ansvarig.

Bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2005 och tillämpas på utdelning som lämnas efter ikraftträdandet. Bestämmelserna i 27 § om återbetalning av kupongskatt ska dock tillämpas i fråga om utbetalningar som har skett den 1 januari 2005 eller senare.

Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen

SFS 2004:1385–1387, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Genom riksdagens beslut har ett investeringsstöd införts för fastighetsägare av flerbostadshus i syfte att stimulera inrättandet av källsorteringsutrymmen. Som krav för att stöd ska beviljas ställs vissa villkor.

Den stödberättigade investeringen får endast avse åtgärder som påbörjas efter den 31 december 2004 och avslutas senast den 31 december 2006. Stödet får omfatta kostnader för arbete och material men inte kostnader för insamlingskärl.

Stödet får uppgå till högst 30 % av de stödberättigade kostnaderna, dock högst 100.000 kr per källsorteringsutrymme. Stöd beviljas inte om de stödberättigade kostnaderna understiger 25.000 kr. Beviljat stöd tillgodoförs fastighetsägaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt bestämmelser i skattebetalningslagen.

Den nya lagen trädde i kraft den 10 februari 2005.

Stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler

SFS 2005:30 och 204, Bet. 2004/05:FiU1, Prop. 2004/05:1

Riksdagen har beslutat om ett investeringsstöd till ägare av fastigheter med offentliga lokaler i syfte att stimulera vissa specificerade investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor.

Stödet uppgår till 30 % av fastighetsägarens stödberättigade kostnader upp till ett visst belopp. För installation av solceller uppgår stimulansen till 70 % av den totala kostnaden för en sådan åtgärd upp till ett visst belopp.

Den stödberättigade investeringen ska genomföras under perioden den 1 januari 2005 till den 31 december 2006, utom vad avser solceller, där genomförandeperioden utsträckts till den 31 december 2007.

Beviljat stöd tillgodoförs fastighetsägarna genom en kreditering av stödet på skattekonto.

Den nya lagen trädde i kraft den 15 maj 2005.

Förvaltningsberättelsens innehåll

SFS 2005:192, Bet. 2004/05:LU21, Prop. 2004/05:68

Riksdagen har beslutat om ändringar i årsredovisningslagens regler om förvaltningsberättelsens innehåll. Genom de nya bestämmelserna har genomförts vissa ändringar som nyligen gjorts på denna punkt i EG:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Ändringarna innebär i huvudsak följande.

Ett krav har införts på att företagen i den utsträckning som det behövs för förståelsen av årsredovisningen i förvaltningsberättelsen ska ta in hänvisningar till och ytterligare upplysningar om de belopp som tas upp i andra delar av årsredovisningen.

Vidare ska förvaltningsberättelsen innehålla en beskrivning av väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget står inför. Kravet på att väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer ska beskrivas omfattar inte företag som har högst tio anställda och högst 24 miljoner kr i tillgångar.

Bestämmelserna om förvaltningsberättelsens innehåll har kompletterats med ett krav på att även upplysningar av icke-finansiell karaktär ska lämnas, om de behövs för att förstå företagets utveckling, ställning eller resultat. Miljö- och personalfrågor är exempel på sådana upplysningar.

Skyldigheten att i förvaltningsberättelsen lämna icke-finansiell information ska, såvitt gäller icke-finansiella företag, endast gälla företag som bedriver näringsverksamhet och i vilka nettovärdet av tillgångarna för de senaste två räkenskapsåren har överstigit 1.000 prisbasbelopp eller som under de senaste två räkenskapsåren har haft i medeltal fler än 200 anställda eller vars andelar eller skuldebrev är noterade vid en börs eller en auktoriserad marknadsplats.

De nya upplysningskraven omfattar alla företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning och moderföretag som är skyldiga att upprätta koncernredovisning. Samma undantag från skyldigheten att lämna icke-finansiella upplysningar i förvaltningsberättelsen gäller för förvaltningsberättelsen för en koncern.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 maj 2005 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2005.

Internationell redovisning i svenska företag

SFS 2004:1172–1181, Bet. 2004/05:LU3, Prop. 2004/05:24

Riksdagens beslut innebär ändringar i främst årsredovisningslagen och de särskilda årsredovisningslagarna som ska tillämpas av finansiella företag. De nya reglerna föranleds av en EG-förordning om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) och ändringar i de s.k. redovisningsdirektiven.

IAS-förordningen innebär att noterade företag är skyldiga att vid upprättandet av sina koncernredovisningar tillämpa vissa enligt förordningen antagna internationella redovisningsstandarder. Klargörande bestämmelser har införts i årsredovisningslagarna om vilka svenska regler om koncernredovisning som dessa företag fortfarande ska tillämpa.

Vissa begränsade ändringar har gjorts i årsredovisningslagarna så att svenska företag ges större möjlighet att tillämpa internationella redovisningsprinciper inom ramen för svensk lag. Dessutom ges onoterade företag möjlighet att upprätta sina koncernredovisningar enligt de internationella redovisningsprinciper som har antagits på grundval av IAS-förordningen.

Det har också gjorts vissa anpassningar i rörelselagstiftningen för de banker och försäkringsföretag som tillämpar de enligt IAS-förordningen antagna redovisningsstandarderna eller de nya redovisningsprinciperna i årsredovisningslagarna.

En del av de nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2005 medan resten av dem kommer att träda i kraft den 1 januari 2006. Vissa av de nya reglerna får dock tillämpas först från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter utgången av år 2005. Därutöver har införts regler som innebär att vissa företag inte behöver tillämpa IAS-förordningens bestämmelser förrän för räkenskapsår som inleds efter utgången av år 2006.

Åtgärder mot missbruk av stiftelser

SFS 2005:246–247, Bet. 2004/05:LU18, Prop. 2004/05:50

Riksdagen har beslutat om ändringar i stiftelselagen och lagen om handelsbolag och enkla bolag.

Enligt de nya reglerna ska stiftelser, som inte har någon behörig företrädare i Sverige, bemyndiga en person som är bosatt i Sverige att på stiftelsens vägnar ta emot delgivning. Detsamma gäller om stiftelsens förvaltare saknar behörig företrädare som är bosatt här i landet. Om stiftelsen eller förvaltaren inte gör det, ska tillsynsmyndigheten utse en delgivningsmottagare för stiftelsen.

Vidare ska stiftelseregistret innehålla uppgift om revisorer i registrerade stiftelser.

Slutligen har införts en bestämmelse om att pensionsstiftelser och personalstiftelser inte får vara bolagsmän i handelsbolag.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2005.

Ny aktiebolagslag

SFS 2005:551–558, Bet. 2004/05:LU23, Prop. 2004/05:85

Genom riksdagens beslut har införts en ny aktiebolagslag. Den nya lagen syftar till en språklig och systematisk modernisering av den svenska aktiebolagsrätten. Den syftar också till att åstadkomma större flexibilitet för företagen, t.ex. vad gäller möjligheterna att reglera frågor i bolagsordningen.

De särskilda reglerna om riktade emissioner i den s.k. Leo-lagen har förts över till den nya lagen.

Nedan redogörs i korta drag för några av den nya lagens bestämmelser.

Aktiebolags bildande

Bestämmelserna om bildande av aktiebolag har getts en ny utformning som bättre överensstämmer med hur bolagsbildning i praktiken har gått till hittills. Det innebär att alla åtgärder för bolagsbildning kan genomföras i ett sammanhang, s.k. simultanbildning.

De som vill bilda ett bolag upprättar en stiftelseurkund som innehåller en bolagsordning. En eller flera av stiftarna tecknar sig sedan för samtliga aktier i stiftelseurkunden och betalar för dessa. Därefter färdigställs och undertecknas stiftelseurkunden. Senast sex månader efter stiftelseurkundens undertecknande ska styrelsen hos Bolagsverket anmäla bolaget för registrering i aktiebolagsregistret.

Liksom 1975 års lag innehåller den nya lagen bestämmelser om s.k. uppskjuten apport. Bestämmelserna innebär att vissa avtal om förvärv av egendom som bolaget träffar med stiftare eller aktieägare inom två år från registreringen ska underställas bolagsstämman för godkännande. De nya bestämmelserna omfattar inte privata aktiebolag.

Aktierna i bolaget

Liksom hittills ska alla aktiebolag ha ett aktiekapital. Minimibeloppen är oförändrade, nämligen 100.000 kr för privata aktiebolag och 500.000 kr för publika aktiebolag.

Varje aktie representerar en lika stor andel av aktiekapitalet (aktiens kvotvärde). Aktier får inte ges ut till ett belopp som understiger kvotvärdet. Den tidigare lagens regler om att aktierna ska ha ett nominellt belopp finns inte med i den nya lagen.

Om aktier ges ut till ett belopp som överstiger kvotvärdet, ska överkursen avsättas till en särskild fond (överkursfonden). En nyhet är att överkursfonden utgör fritt eget kapital i bolaget. Det innebär att medel som avsatts till fonden kan delas ut till aktieägarna på samma sätt som t.ex. vinstmedel.

Aktier är i princip fritt överlåtbara. Enligt de nya reglerna ska det dock, liksom tidigare, vara möjligt att begränsa aktiers överlåtbarhet genom s.k. hembudsförbehåll i bolagsordningen. En nyhet är att det i s.k. kupongbolag även ska vara möjligt att införa förbehåll om att aktieägare eller någon annan ska ha rätt till förköp av aktier som ska överlåtas (förköpsförbehåll) eller att aktier får överlåtas till ny ägare endast om bolaget samtycker till det (samtyckesförbehåll).

Bolagets organisation

Reglerna om bolagets organisation är i huvudsak oförändrade i den nya lagen jämfört med den tidigare.

Bestämmelserna om bolagsstämman har i den nya lagen utformats för att underlätta för aktieägare som inte kan eller vill delta i bolagsstämman personligen att delta i de beslut som bolagsstämman fattar. Bland annat innehåller den nya lagen ett nytt förfarande för fullmaktsröstning och nya bestämmelser om elektroniskt utfärdande och undertecknande av vissa dokument.

En annan nyhet är att ändringar i styrelsens sammansättning samt beslut att utse eller entlediga den verkställande direktören får verkan tidigast från den tidpunkt då anmälan om registreringen kommit in till Bolagsverket. Hittills har det varit tidpunkten för beslutet som varit avgörande.

Den nya lagen innehåller också nyheter när det gäller revisorns mandattid.

Ökning av aktiekapitalet

Reglerna om ökning av aktiekapitalet har getts en annan systematik och lagteknisk utformning än i den hittills gällande lagen. Men i sak ligger reglerna nära vad som gäller enligt tidigare bestämmelser.

Enligt de nya reglerna är det tillåtet att ge ut s.k. fristående teckningsoptioner, dvs. teckningsoptioner även utan koppling till en skuldförbindelse. Det är också tillåtet att ge ut konvertibler som ger konvertibelinnehavaren en skyldighet – i stället för en rättighet – att omvandla konvertibeln till aktier.

När det gäller bolagets upplåning är en viktig nyhet att det är tillåtet med s.k. kapitalandelslån. Ett kapitalandelslån är ett lån där det belopp som bolaget ska betala tillbaka är beroende av utdelningen till aktieägarna eller av bolagets resultat eller finansiella ställning. Sådana lån har hittills varit förbjudna.

Värdeöverföringar från bolaget

Reglerna om på vilka sätt och i vilken omfattning tillgångar kan föras över från bolaget till aktieägare eller annan har samlats under begreppet ”värdeöverföring”.

Bestämmelserna om olika slag av värdeöverföringar från bolaget har getts en mera enhetlig utformning än de hittills har haft. Liksom hittills ska enbart bolagets fria egna kapital kunna utnyttjas för värdeöverföringar. Några av de hittills gällande begränsningarna för vinstutdelning, såsom den s.k. koncernspärren, har tagits bort.

När utrymmet för värdeöverföring bestäms ska det också göras en prövning av om den tänkta värdeöverföringen är försvarlig med hänsyn till bl.a. de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet. Denna försiktighetsregel är av det slag som finns i 1975 års aktiebolagslag. Dock har begreppet ”god affärssed” bytts ut mot ”försvarlig”. Av den nya regeln framgår också tydligare vilka faktorer som ska beaktas vid försiktighetsprövningen.

Värdeöverföring i form av vinstutdelning ska, liksom hittills, beslutas av bolagsstämman. I den nya lagen klargörs att ett sådant beslut får fattas även på en extra bolagsstämma. I sådana fall ska vinstutdelningen inte få överstiga vad som återstår av bolagets fria egna kapital enligt den senaste årsredovisningen (s.k. efterutdelning). Utdelning under löpande räkenskapsår av upparbetade eller förväntade vinster (s.k. förskottsutdelning) är inte tillåten.

Bestämmelsen om förbud mot lån till aktieägare m.fl. har i huvudsak behållits oförändrad.

Inlösen av minoritetsaktier

Den nya lagen innehåller också en utförligare reglering av tvångsinlösen av aktier än vad som hittills funnits i aktiebolagslagen. Den som innehar över 90 procent av aktiekapitalet i ett aktiebolag ska ha rätt att lösa in återstående aktier. En nyhet är att det endast är andelen av aktiekapitalet som räknas, alltså inte röstandelen.

Hittills har endast svenska aktiebolag haft inlösenrätt. I fortsättningen ska inlösenrätt även kunna tillkomma andra svenska och utländska juridiska personer, liksom enskilda.

Den som kan få sina aktier tvångsinlösta ska också ha rätt att själv påkalla inlösen av majoritetsägaren.

Lösenbeloppet utgörs normalt av aktiernas marknadsvärde.

Övrigt

Ett nytt rättsligt instrument har införts i lagen, delning av aktiebolag. Delning innebär att ett aktiebolag delas upp på två eller flera bolag.

Ikraftträdande

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2006.

Egon Vikström är verksam vid rättsavdelningen, Skatteverkets huvudkontor i Solna.