Förhandsbesked mervärdesskatt första halvåret 2005

2.1 Tillhandahållande av kapitalförvaltningstjänster inom en mervärdesskattegrupp

Enligt 5 kap. 7 § ML anses vissa tjänster, bl.a. sådana som var aktuella i ärendet, omsatta inom landet om de tillhandahålls från ett annat EG-land till en näringsidkare i Sverige. Skattskyldig är den som förvärvar tjänsten om han är näringsidkare och den som omsätter tjänsten är utländsk företagare. Bildandet av en mervärdesskattegrupp innebär att två eller flera näringsidkare anses som en enda näringsidkare i mervärdesskattesammanhang och den verksamhet som gruppen bedriver som en enda verksamhet.

AB X var grupphuvudman i mervärdesskattegruppen AB Y Mervärdesskattegrupp. Bolaget avsåg tillsammans med A, som var ett bolag i ett annat EG-land, att bilda ett kommanditbolag, som skulle tillhandahålla kapitalförvaltningstjänster till olika svenska bolag i mervärdesskattegruppen. Kommanditbolaget skulle ingå i gruppen. A skulle utföra tjänsterna mot särskild ersättning. Bolaget skulle därutöver erhålla del i eventuell vinst i kommanditbolaget. AB Y Mervärdeskattegrupp frågade om mervärdesskattegruppen var skattskyldig för förvärven av tjänsterna.

Nämnden (W, A, En, O, P, R) ansåg att skattskyldighet inte förelåg i enlighet med följande bedömning.

Registrering av en mervärdesskattegrupp får bl.a. till följd att omsättning av varor och tjänster mellan företag i gruppen skall behandlas som sådana interna transaktioner som görs inom ett enda företag (jfr prop. 1997/98:148 s. 33). Detta innebär att någon omsättning av varor eller tjänster inte föreligger vid sådana transaktioner även om ersättning utgår.

Av praxis framgår att sådan verksamhet som en bolagsman utför i ett kommanditbolag i enlighet med ändamålet för bolagets verksamhet är att anse som en del i förvaltningen av dess angelägenheter. Den ersättning som därvid uppbärs utgår inte på grund av tillhandahållanden enligt särskilda avtal med kommanditbolaget utan är en på grund av avtalet mellan bolagsmännen uppburen del av bolagets resultat (jfr bl.a. senast Regeringsrättens dom den 17 februari 2005 i mål nr 7395-03 med anledning av ett överklagat förhandsbesked). De av kommanditbolaget till andra medlemmar i mervärdesskattegruppen tillhandahållna och av kommanditbolagsmannen A utförda kapitalförvalningsuppdragen utgör transaktioner mellan kommanditbolaget och de andra bolagen som medlemmar i denna. I enlighet med vad som gäller för transaktioner inom en sådan grupp föreligger inte någon omsättning av tjänster.

Förhandsbesked 2005-03-11. Överklagat av Skatteverket.

2.2 Samverkan i handelsbolag om uppförande av byggnad för handelsbolaget

Bolagen AB X och AB Y, två närstående företag som bedrev omfattande verksamhet inom områdena byggnadsentreprenad resp. fastighetsproduktion och fastighetsförvaltning, avsåg att bilda ett handelsbolag, i vilket skulle uppföras en bostadsbyggnad på mark som handelsbolaget arrenderade. Uppförandet av byggnaden och administrationen av byggnationen skulle utföras av bolagsmännen, i förekommande fall med anlitande av underentreprenörer, med en fördelning av arbetsuppgifterna som utgick från bolagsmännens egna verksamheter. För det fall att överlåtelsen av byggnaden kom att ske under uppförandet, skulle vardera delägarbolaget teckna särskilda totalentreprenadavtal med köparen om ett fullföljande av bygget. Bolagsmännens kapitalinsatser i handelsbolaget uppgick till sammanlagt 1 000 kr. Delägarna hade rätt att belasta handelsbolaget för kostnader inklusive mervärdeskatt som uppkom såväl avseende material och underentreprenörer som för egen arbetad tid och arvode. Finansieringen av verksamheten skulle till största delen ske genom lån från utomstående eller av det av delägarbolagen som skulle stå för administrationen av bygget. Fråga var om bolagsmännen själva omsatte tjänster i verksamheten.

Nämnden (W, E, A, En, On, P, R) fann att bolagen tillhandahöll handelsbolaget tjänster i mervärdesskattehänseende. Nämnden redogjorde inledningsvis för den praxis som utvecklats vid bedömningen av bolagsmäns verksamhet i ett handelsbolag enligt vilken delägare som varit verksam i bolaget genom att i bolagets namn tillhandahålla tjänster i enlighet med bolagsändamålet, ansetts delta i förvaltningen av handelsbolagets angelägenheter och inte som utomstående handla för egen räkning med bolaget som mellanhand till förvärvaren av tjänsterna. Inte heller då tillhandahållandena bara indirekt varit erforderliga för handelsbolagets näringsverksamhet, utan att vara direkt riktade till någon handelsbolagets avtalspart i ett kundförhållande, har omsättningar ansetts föreligga. Denna praxis utesluter dock inte att en bolagsman kan ingå ett särskilt avtal med handelsbolaget om ett tillhandahållande. Nämnden pekade i sistnämnda hänseende på EG-domstolens avgörande i mål C-23/98 ang. J. Heerma, REG 2000 s. I-419. Nämnden kom fram till följande.

Den i föreliggande ärende aktuella byggnaden uppförs av delägarna i handelsbolaget i syfte att handelsbolaget i första hand skall bli ägare till den. Av handlingarna framgår inte att fastigheten efter uppförandet skall ingå i någon av (handelsbolaget) bedriven verksamhet. För uppförandet erhåller delägarna ersättning av medel som upplånats av externa långivare eller en av delägarna. Vad bolagsmännen uppbär för sina tillhandahållanden är således, till skillnad från vad som varit fallet i de situationer av liknande art som varit föremål för Regeringsrättens bedömning, inte del i någon vinst från handelsbolagets verksamhet utan ersättningar för tillhandahållna varor och tjänster. Bolagsmännen får då, på motsvarande sätt som var fallet i den i det föregående stycket berörda domen angående J. Heerma, anses handla enskilt för egen räkning gentemot bolaget och inte som förvaltande i bolagets verksamhet.

Förhandsbesked 2005-06-23. Överklagat av sökandena.

2.3 Fråga om skattskyldighet vid uppbärande av del av inkassoavgift, ”ärendebonus”

En landstingskommun (Regionen) hade träffat ett avtal med ett inkassobolag som skulle utföra indrivningsuppdrag avseende obetalda fordringar för Regionens räkning. Gäldenären skulle betala lagstadgad inkassoavgift till bolaget, som i sin tur betalade 40 procent av denna till Regionen. Vad som betalades till Regionen hade i avtalet betecknats som en ”ärendebonus”. Fråga var om denna skulle anses ingå i vederlaget för den av Regionen ursprungligen tillhandahållna tjänsten eller anses som ersättning för någon annan av Regionen tillhandahållen tjänst.

Nämnden (W, E, A, En, On, P, R) anförde:

Enligt lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. är gäldenären skyldig att ersätta en borgenärs kostnader för vissa i lagen angivna åtgärder som syftar till att förmå gäldenären att erlägga betalning för en förfallen skuld. Enligt vad som uttalas i förarbetena till ML (prop. 1993/94:99 s. 194) ingår en sådan inkassoavgift inte i ersättningen för den ursprungligen tillhandahållna varan eller tjänsten och utgör inte heller någon särskild skattepliktig omsättning. Den del av avgiften som inkassobolaget enligt avtalet betalar till Regionen medför således inte skattskyldighet till mervärdesskatt för Regionen. Det förhållandet att den delen av avgiften i avtalet har benämnts ”ärendebonus” saknar betydelse för bedömningen av avgiftens karaktär i mervärdesskattehänseende.

Förhandsbesked 2005-06-16. Ej överklagat.

2.4 Kompensationsersättning till arbetsgivare för facklig förtroendevalds bortovaro från arbetet för förtroendeuppdraget

X AB hade ingått ett avtal med ett fackförbund att en anställd som hade ett förtroendeuppdrag i fackförbundet skulle erhålla full lön och sociala förmåner även när den anställde var tjänstledig för att på arbetstid enligt lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen fullgöra fackliga åtaganden. I gengäld skulle fackförbundet kompensera X AB för den lön etc. som bolaget hade betalat den anställde under tjänstledigheten. Frågan hade aktualiserats av Skatteverket om den kompensation som bolaget erhöll utgjorde ersättning för någon tjänst som bolaget tillhandahöll fackförbundet och om således en skattepliktig omsättning förelåg.

Nämnden (W, E, A, On, O, P, R) fann att någon omsättning inte förelåg och anförde.

När en facklig förtroendeman under tjänstledighet från sin anställning, utför ett fackligt förtroendeuppdrag utanför sin arbetsplats, utför han inget arbete för arbetsgivarens räkning. Arbetsgivaren tillhandahåller således inte genom den anställde någon tjänst gentemot den fackliga arbetstagarorganisation, i vilken den anställde är förtroendevald. Detta gäller oavsett på vilket sätt utbetalning av den ersättning, som den för troendevalde är berättigad till från organisationen, kan ha reglerats mellan denna och arbetsgivaren.

Förhandsbesked 2005-04-26. Överklagat av Skatteverket.

3.1 Fråga om undantag från skatteplikt för periodiskt medlemsblad

Svensk X-tidning var en medlemstidning för Svenska X-föreningen. Tidningen hade givits ut i föreningens egen regi, men föreningen avsåg att ingå ett avtal med Y AB att ta över ägandet, utgivningen och driften av tidskriften. AB Y skulle således producera tidskriften och Svenska X-föreningen skulle sedan prenumerera på den för medlemmarnas räkning. Föreningen skulle emellertid fortfarande ha ett betydande inflytande över den redaktionella utformningen av tidningen.

Nämnden (W, E, A, En, On, P) fann att tidningen efter det att AB Y övertagit utgivningen inte längre utgjorde ett periodiskt medlemsblad och yttrade.

Någon särskild definition av vad som avses med ett medlemsblad finns inte i ML. Enligt en bindande förklaring angående medlemsblad uttalade dåvarande Riksskattenämnden bl. a. att vid tillämpningen av 8 § 6 i den numera upphävda mervärdesskatteförordningen (1968:430) skulle med medlemsblad förstås en publikation som gavs ut av en sammanslutning eller organisation och som i princip var avsedd för dess medlemmar, medlemmars anställda eller till medlemmarna direkt eller indirekt anslutna organisationer (se Riksskattenämndens meddelande, Mervärdeskatt, 1969:31.10).

Enligt nämndens mening är en grundläggande förutsättning för att den aktuella undantagsbestämmelsen skall kunna bli tillämplig att det föreligger ett medlemsförhållande. Denna förutsättning är inte uppfylld i ärendet.

Förhandsbesked, som även gällde reklamskatt, 2005-06-16. Ej överklagat i denna del.

3.2 Lotteriverksamhet i enkelt bolag

Enligt 3 kap. 23 § 5 ML är omsättning av lotterier, inräknat vadhållning och andra former av spel, undantagen från skatteplikt. Ett utländskt lotteribolag avsåg att på den svenska marknaden introducera ett nytt slags lotteri. Lotteriet skulle förvaltas av ett svenskt dotterbolag, lotteribolaget. Detta hade ingått ett avtal med ett antal frivilligorganisationer om bildandet av ett enkelt bolag i vilket lotteriverksamheten skulle bedrivas. Lotteribolaget skulle stå för driften, vidareutveckling av konceptet m.m. Bolaget hade inte rätt till särskild ersättning utan endast procentuell andel i vinst. Lotteritillståndet innehades av frivilligorganisationerna. Bolaget åberopade ett ej överklagat förhandsbesked enligt vilket ett avtal mellan utrustningens ägare och en lokalägare ansetts innebära att en s.k. flipperspelsverksamhet ansetts bedriven i enkelt bolag varvid reglerna för skattefrihet tillämpats. Samtidigt pekade sökanden på en kammarrättsdom med motsatt utgång enligt vilken en spelautomatsägare ansetts tillhandahålla lokalägaren tjänster i form av uthyrning och skötsel av automaterna.

Nämnden (W, E, A, On, O, P, R) fann att skattefrihet förelåg.

Nämnden delar parternas uppfattning att det ingivna avtalet innebär att ett enkelt bolag föreligger. Vad (lotteribolaget) uppbär av resultatet av verksamheten utgör andel i vinst och inte ersättning för tillhandahållna tjänster.

Förhandsbesked 2005-05-16. Ej överklagat.

3.3 Fråga om vissa tillhandahållanden utgjorde social omsorg eller personbefordran (färdtjänst)

X-trafiken AB, som ägdes av kommun och landsting, var länstrafikhuvudman i länet, dvs. svarade för kollektivtrafiken. Det innebar också att bolaget skulle svara för färdtjänsten och riksfärdtjänsten. Bestämmelser om färdtjänst och behovsprövning om sådan fanns tidigare intagna i socialtjänstlagen men sedan 1998 finns reglerna i en särskild lag om färdtjänst och i ett regelsystem som avser kollektivtrafiken. Bolaget frågade om den färdtjänst som det tillhandahöll skulle ses som skattebefriad social omsorg eller som skattepliktig personbefordran i kollektivtrafiksystemet med reducerad skattesats.

Nämnden (W, A, En, O, P, R) fann att bolagets tjänster i denna del avsåg social omsorg och anförde följande.

Färdtjänst enligt lagen om färdtjänst medges efter en behovsprövning till andra än enbart tillfälligt funktionshindrade personer. Prövningen av behovet sker utifrån ett offentligrättsligt regelverk och färdtjänsten bekostas till stor del av offentliga medel. Det förhållandet att den tidigare offentligrättsliga regleringen var inordnad under socialtjänstlagstiftning men reglerna numera ingår i en lagstiftning om kollektivtrafik i ett vidare trafikpolitiskt sammanhang för att förbättra kollektivtrafiken för bl.a. funktionshindrade innebär inte att tillhandahållna färdtjänster enligt den nya regleringen skulle ha ändrat sin karaktär av socialt bistånd (jfr prop. 1996/97:115 s. 35 och s. 58).

Förhandsbesked 2005-02-17. Överklagat av sökanden.

3.4 Utövande konstnärs framförande av litterärt eller konstnärligt verk

Från skatteplikt undantas enligt 3 kap. 11 § 1 ML en utövande konstnärs framförande av sådant litterärt eller konstnärligt verk som omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Begravningsbyrån X arrangerade i eget namn vid anordnade begravningar musikaliska framföranden av olika anlitade musiker och sångare. Bolaget ansåg att det skulle behandlas som om det var den utövande konstnären.

Nämnden (W, A, En, O, P, R) fann att bolagets omsättningar inte var undantagna från skatteplikt. Nämnden anförde bl.a. följande.

I praxis har hinder inte ansetts föreligga att – med verkan även i beskattningshänseende – i aktiebolagsform bedriva en verksamhet som i allt väsentligt bygger på personliga insatser av den som är aktiebolagets ägare. Till sådan verksamhet har vid mervärdesbeskattningen också hänförts utövande konstnärers framförande av upphovsrättsligt skyddade verk varvid skattfriheten för omsättningen inte ansetts bli påverkad (jfr prop. 1996/97:10 s. 53 och RÅ 2002 ref. 9). En förutsättning har dock varit att fullständig identitet råder mellan aktiebolaget och den utövande konstnären, dvs. att han är ägare till bolaget (jfr RÅ 2004 not. 64). Bolaget har således beskattats efter samma regler som ägaren, som utfört tjänsten, skulle ha beskattats efter.

– – –

(Mot bakgrund av det anförda) och då det, i motsats till vad (bolaget) hävdat, inte kan anses strida mot principen om mervärdesbeskattningens neutralitet att i enlighet med bestämmelsen ordalydelse begränsa undantaget till att avse endast den utövande konstnärens tillhandahållande, med bortseende från vilken juridisk form han valt för sin yrkesmässiga verksamhet, finner nämnden att undantaget inte kan tillämpas på (bolagets) verksamhet (jfr ovannämnda RÅ 2002 ref. 9).

Förhandsbesked 2005-01-13. Överklagat av sökanden.

5.1 En eller flera tjänster

X AB hade utvecklat ett datasystem med vars stöd det kunde tillhandahålla tjänster till olika företag angående fakturahantering. Tjänsten innefattade allt ifrån utställande av faktura med kundens logotype och överenskommen layout till betalningspåminnelser, inkassokrav och rättsliga åtgärder för indrivning av fakturerade belopp. Bolaget hävdade i sin ansökan om förhandsbesked att vad som tillhandahölls en kund skulle betraktas som en enda tjänst och att denna tjänst, med hänsyn till att den innehöll åtskilliga inslag av sådana tjänster som anges i 5 kap. 7 § (från kundens underlag utskrevs fakturor /skrivtjänster/, utsändande av betalningspåminnelser m.m. /inkassotjänster/, kundernas tillgång till bolagets datasystem /ADB-tjänster/, erfarenheter inom området betalningsprocesser / konsulttjänster/) skulle beskattas hos förvärvaren när den tillhandahölls utländska kunder och anses omsatt utomlands.

Nämnden (W, A, En, O, P, R) fann att det var fråga om en enda tjänst men att den inte kunde hänföras till någon av de tjänster som avses i 5 kap. 7 §. Nämnden anförde bl.a. följande.

De olika delmomenten syftar sammantaget till att tillse att kundföretaget får betalning av sina kunder för tillhandahållna varor eller tjänster. Distributionen av fakturor, hantering av inbetalningar m.m. kan således inte anses vara tillhandahållanden som efterfrågas i sig. Därmed får en enda tjänst anses föreligga.

– – –

Som nämnden funnit (– – –) är bolagets tillhandahållande av fakturaservice att anse som en enda tjänst och är de i tjänsten ingående delmomenten inte tjänster som efterfrågas i sig. Därmed kan de inte urskiljas som specifika tjänster som kan hänföras till en eller flera av de tjänster som särskilt uppräknas i 5 kap. 7 § andra stycket.

Förhandsbesked 2005-02-03. Överklagat av sökanden.

5.2 Omsättning av tjänster avseende televisionssändningar

För vissa tjänster, bl.a. radio och televisionssändningar, gäller enligt 5 kap. 7 § särskilda regler för att bestämma om tjänsten skall anses vara omsatt här eller utomlands. I princip skall beskattning ske hos förvärvaren om han är näringsidkare i det land där han är etablerad.

X AB, som hade visningsrätter för bl.a. film från olika filmbolag, producerade betal-TV-kanaler. Kanalerna distribuerades på olika sätt, t.ex. via satellit till olika distributörer inom och utom Sverige, som i sin tur mot betalning tillhandahöll konsumenter de distribuerade kanalerna med programinnehåll av varierande slag. Bolaget ansåg sig tillhandahålla tjänster avseende televisionssändningar enligt 5 kap. 7 § 11 som skulle beskattas utomlands när tillhandahållandet avsåg utländska näringsidkare medan Skatteverket hävdade att bolagets upplåtelser till distributörerna avsåg upplåtelse av rättigheter som i enlighet med 5 kap. 8 § skulle beskattas i Sverige när de tillhandahölls härifrån.

Nämnden (W, E, A, On, O, P, R) fann att bolaget tillhandahöll televisionssändningar och anförde bl.a. följande.

Någon definition av begreppet televisionssändning finns varken i ML eller sjätte mervärdesskattedirektivet. I specialmotiveringen (prop. 2002/03:77 s. 62) till bestämmelsen i ML anförs att ledning kan hämtas i Rådets direktiv 89/552/EEG som bl.a. gäller samordning av vissa bestämmelser om sändningsverksamhet för television. Enligt artikel 1 a i detta direktiv avses med televisionssändning den ursprungliga överföringen av televisionsprogram avsedda för mottagning av allmänheten, per tråd eller genom luften inklusive överföring via satellit, i okodad eller kodad form och överföring av program mellan företag för vidaresändning till allmänheten.

Nämnden fann mot denna bakgrund och då 5 kap. 7 § enligt förarbetsuttalanden skall ges en vidsträckt tolkning eftersom denna bestämmelse i allmänhet innebär den bästa materiella avvägningen när det gäller verksamhetsområden som berörs, att X AB tillhandahöll de olika distributörerna och operatörerna televisionssändningar.

Förhandsbesked 2005-03-16. Överklagat av Skatteverket.

5.3 Fastighetsförvaltande bolags förvärv av tjänster från sitt utländska moderbolag

X AB bedrev yrkesmässig upplåtelse av bostäder. Bolaget ägdes av ett bolag i ett annat EG-land. Detta bolag var ett rent holdingbolag och inte skattskyldigt till mervärdesskatt i hemlandet. I egenskap av ägare tillhandahöll bolaget tjänster till dotterbolaget sammanhängande, som det uppgavs, med själva ägandet. Enligt ett ingivet avtal skulle moderbolaget bl.a. tillhandahålla X AB kompetent rådgivning och bistånd i frågor som gällde projektplanering, finansiering, beräkning av kassaflöden, fastighetsförvärv, kontraktsförhandlingar m.m. Enligt avtalet skulle X AB för detta erlägga en månatlig ersättning, benämnd management fee, om 7 000 euro, samt ersättning för resekostnader. X AB önskade få veta om moderbolagets tillhandahållanden medförde skattskyldighet för X AB i enlighet med förvärvsbeskattningsreglerna i 5 kap. 7 §.

Nämnden (W, E, A, En, On, P, R) fann att förvärvsbeskattning skulle ske och anförde bl.a. följande.

De tjänster som (moderbolaget) enligt det ovan redovisade avtalet tillhandahåller X AB i dess fastighetsförvaltande verksamhet får anses vara att biträda med råd och kunskap m.m. på ett sätt som är typiskt och utmärkande för konsulttjänster och liknande tjänster. Tjänsterna kan med hänsyn till innehåll och omfattning och till att de utförs mot särskild ersättning inte anses begränsade till vad som normalt ingår i utövandet av rättigheter som följer enbart av aktieägarrollen.

– – –

Det kan i och för sig sättas i fråga om tjänsterna, med hänsyn till att X AB bedriver fastighetsförvaltning, avser X AB:s fastigheter belägna i Sverige och konsulttjänsterna då skulle anses omsatta här i landet enligt 5 kap. 4 § ML. Av handlingarna framgår emellertid inte att tjänsterna avser vissa fastigheter utan att tjänsterna är av mer övergripande natur, vilket också är nämndens utgångspunkt vid bedömningen. Nämnden finner således att tjänsterna är sådana tjänster som avses i 5 kap. 7 § ML.

– – –

(Moderbolaget) har säte i Luxemburg och saknar fast driftställe i Sverige. Tillhandahållandena, som ingår i vad som får anses motsvara vad som i Sverige utgör näringsverksamhet, görs från Luxemburg.

Mot bakgrund av det ovan anförda, och då X AB enligt förutsättningarna för förhandsbeskedet bedriver yrkesmässig verksamhet och således är näringsidkare här, blir X AB som förvärvare av tjänsterna skattskyldigt i Sverige för omsättningarna enligt 1 kap. 2 § första stycket 2 ML.

Förhandsbesked 2005-06-23. Ej överklagat.

7.1 Regeringsrättens domar t.o.m. 2005-07-31

Fhb 2002-06-10. Restaurangföretags tillhandahållande av lunchmat till anställda, 02:11 s. 625 (8.1). RR fastställde såvitt avsåg fråga 1 och ändrade svaret på fråga 2 (2005-04-29).

Fhb 2003-09-29. Fråga om skattskyldighet föreligger för fastighetsförvaltande aktiebolags verksamhet avseende fastigheter som ägs av kommanditbolag i vilket aktiebolaget är komplementär, 04:4 s. 157 (2.1). RR fastställde (2005-02-17).

Fhb 2003-10-08. Fråga om uttagsbeskattning när ett restaurangföretag mot ersättning tillhandhåller måltider till sin personal. Också fråga bl.a. om beräkningen av beskattningsunderlaget, 04:4 s. 161 (5.2). RR ändrade (2005-04-29).

Fhb 2004-02-05. Tillämplig skattesats på vissa skolfotokataloger, 04:11 s. 692 (5.2). RR fastställde (2005-05-02).

Fhb 2004-05-15. Korttidsupplåtelse av lokalutrymme med internetuppkoppling, 04:11 s. 688 (3.7). RR fastställde (2005-06-07).

Fhb 2004-10-05 Tillfällig upplåtelse av bostad till anställd i samband med internutbildning, 04:4 s. 128 (4.1). RR fastställde (2005-06-17).

Fhb 2004-06-18. Fråga om uthyrning till kommun av vissa bostadsmoduler för s.k. tröskelboende för hemlösa, 04:4 s. 683 (3.2). RR fastställde (2005-06-17).

7.2 Överklagade förhandsbesked som Regeringsrätten ännu inte avgjort (2005-07-31)

Fhb 2003-06-13. Omsättningsland vid nedläggning av kabel från Sverige över internationellt vatten, 03:11 s. 733 (5.2).

Fhb 2003-06-19. Begränsning av avdragsrätten i kulturell verksamhet då verksamheten stöds av kommun, 03:11 s. 739 (8.1).

Fhb 2003-06-19. Begränsning av avdragsrätten i kulturell verksamhet då verksamheten stöds av ett kommunalt bolag, 03:11 s. 740 (8.2).

Fhb 2003-12-12. Fråga om skattesats vid skådespelerskas medverkan i en biograffilm, 04:4 s. 160 (5.1).

Fhb 2004-06-15. Fråga om vissa tjänster avser framställning av periodiskt medlemsblad, 04:11 (3.6).

Fhb 2004-10-05. Fråga om omplaceringstjänster avseende fondförsäkringar, 05:4 s. 127 (2.4).

Fhb 2005-01-13. Utövande konstnärs framförande av litterärt eller konstnärligt verk, denna artikel (3.4).

Fhb 2005-02-03. En eller flera tjänster, denna artikel (5.1).

Fhb 2006-02-17. Fråga om vissa tillhandahållanden utgjorde social omsorg eller personbefordran (färdtjänst), denna artikel (3.3).

Fhb 2005-03-11. Tillhandahållande av kapitalförvaltningstjänster inom en mervärdesskattegrupp, denna artikel (2.1).

Fhb 2005-03-16. Omsättning av tjänster avseende televisionssändningar, denna artikel (5.2).

Fhb 2005-04-26. Kompensationsersättning till arbetsgivare för facklig förtroendevalds bortovaro från arbetet för förtroendeuppdraget, denna artikel (2.4).

Fhb 2005-06-16 Yrkesmässig parkeringsverksamhet, denna artikel (4).

Fhb 2005-06-23. Samverkan i handelsbolag om uppförande av byggnad för handelsbolaget, denna artikel (2.2).

Carl-Gustaf Wingren är ordförande i Skatterättsnämnden, avdelningen för indirekt skatt.