1 Inledning
Den 1 januari 2004 avvecklades skattemyndigheter och Riksskatteverket (RSV) och en ny myndighet inrättades, som heter Skatteverket. Syftet med den nya organisationen är att öka flexibiliteten och möjliggöra att befintliga resurser kan tillvaratas på ett bättre sätt. Detta kommer bl.a. att medföra att ökade satsningar kan ske när det gäller skattekontroll och brottsutredande verksamhet. Även möjligheten till specialisering av arbetsuppgifter underlättas i den nya organisationen. En enhet i Skatteverket för kontroll av stora företag, Storföretagsskattekontoret, har bl.a. bildats.
Samtidigt ändrades också bestämmelserna om förmånsrätt och företrädaransvar.
Statens förmånsrätt för skattefordringar avskaffades den 1 januari 2004. Ett syfte med reformen är att skatteförvaltningen och exekutionsväsendet genom att ändra sitt arbetssätt skall öka sina insatser avseende bl.a. uppföljning av krediter och medverkan vid rekonstruktion av företag.
Nya regler om företrädaransvar trädde även i kraft den 1 januari 2004. Förutsättningarna för företrädaransvar är att företrädarna skall ha handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Bevisbördan har flyttats över på det allmänna. Genom den förlorade förmånsrätten för staten får ärenden om företrädaransvar framledes en väsentligt större betydelse jämfört med tidigare.
Med anledning av de förändrade förmånsrättsreglerna utkom Skatteverket med en rapport, Konsekvenser av de nya förmånsrättsreglerna, SKV Rapport 2004:2, den 19 januari 2004. Av rapporten framgår bl.a. att Skatteverket kommer att behöva flytta fram sina positioner för att identifiera, riskbedöma och kontrollera skattskyldiga som inte betalar skatter och avgifter i tid. Skatteverket måste öka sina insatser betydligt för att bevaka sina krediter och i större utsträckning delta i ackordsförhandlingar. Borgenärsarbetet måste intensifieras och borgenärstänkandet måste genomsyra all verksamhet.
Syftet med denna artikel är att reflektera över om det nya Skatteverket, de nya förmånsrättsreglerna och de nya reglerna för företrädaransvar kan medföra att den skattskyldige framgent kommer att drabbas av en förändrad och hårdare handläggning från Skatteverkets sida i den meningen att den ställer högre krav på den skattskyldige jämfört med tidigare.
Artikeln disponeras enligt följande. I avsnitt 2 redovisas organisationsstrukturen för det nya Skatteverket. De nya förmånsrättsreglerna redovisas i avsnitt 3. I avsnitt 4 redovisas de nya reglerna för företrädaransvar. Skatteverkets rapport om konsekvenser av de nya förmånsrättsreglerna behandlas i avsnitt 5. Avsnitt 6 innehåller sammanfattning och slutsats.
2 Skatteverket
Skattemyndighetens inre organisation förändrades senast år 1991 genom den s.k. SOL-90-reformen (Skatteorganisationen i länen på nittiotalet). Länsskattemyndigheterna och de lokala skattemyndigheterna sammanfördes till en skattemyndighet i varje län.1
Tidigare myndighetsgränser mellan regionerna och gentemot RSV, utgjorde dock hinder för att resurserna skulle kunna tas till vara på ett optimalt sätt. Det räckte inte med regionaliseringsreformen för att verksamheten skulle kunna anpassas efter de krav som uppkommer bl.a. genom förändringar i omvärlden. Utvecklingen av relationerna mellan förvaltning, medborgare, företagare och andra institutioner samt den ekonomiska och demografiska utvecklingen inom landet och inom regionerna ställer större krav på förändringar av verksamheten. Regionaliseringsreformen svarade inte heller på ett bra sätt mot de möjligheter som den snabba utvecklingen inom IT-området erbjuder.2
RSV och tio regionskattemyndigheter slogs därför samman den 1 januari 2004 till en ny skattemyndighet, benämnd Skatteverket (SFS 2003:642, bet. 2003/04:SkU2 och prop. 2002/03:99). Syftet med reformen är att undanröja de hinder som hämmar verksamhetsutvecklingen och att öppna möjligheter för att ta tillvara befintliga resurser på ett bättre sätt. Målet är att skapa nya och bättre förutsättningar för en enhetlig och likformig rättstillämpning samt ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser.
Ett av de tyngst vägande skälen för att bilda den nya organisationen är den ökade flexibiliteten. Det blir avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet, utan de formella hinder som myndighetsgränserna tidigare utgjorde. Möjligheten till specialisering av arbetsuppgifter underlättas. Ökade satsningar kan ske när det gäller skattekontroll och brottsutredande verksamhet.
Undanröjandet av det allmännas möjligheter att överklaga skatteförvaltningens beslut i och med sammanslagningen skulle kunna få betydande effekter på skatteuttaget. Därför har en funktion som allmänt ombud hos det nya Skatteverket inrättats. Det skulle inte vara möjligt att uppnå målet att taxeringar skall bli rättvisa och likformiga, om det allmänna inte skulle kunna överklaga ett beslut som strider mot lagen. Det allmänna ombudet skall ges samma möjligheter att överklaga ett skattebeslut i första instans som RSV hade enligt äldre regler.
En enhet i Skatteverket har bildats för kontroll av stora företag, Storföretagsskattekontoret, med lokalisering till Stockholm, Göteborg och Malmö. Med stora företag menas de ca. 350 största koncernerna i landet. Kommuner och kommunala bolag skall ingå om de tillhör denna grupp. Även vissa bolag som har en lönesumma över 50 miljoner kronor kan komma att ingå. Enheten har specialtilldelad budget. Bemanningen av enheten beräknas till ungefär 250–300 heltidstjänster.
Prop. 2002/03:99 s. 204 ff. och Ds 2002:15 s. 243.
Prop. 2002/03:99 s. 211 ff. och Ds 2002:15 s. 247 ff.
3 Nya förmånsrättsregler
Nya förmånsrättsregler som skall underlätta för företag att genomföra företagsrekonstruktion istället för att gå i konkurs respektive förbättra arbetstagarnas löne skydd i konkurs (SFS 2003:528–558, bet. 2002/03:LU17 och prop. 2002/03:49) trädde i kraft den 1 januari 2004.
Genom reformen ökar intressegemenskapen mellan ett företags borgenärer och samtidigt uppnås en utjämning av konkurrensförhållandena mellan å ena sidan företag som drivs vidare under konkurs och å andra sidan andra företag.
Syftet med de nya reglerna är också att de skall bidra till att kreditgivning och kredituppföljning ytterligare inriktas på ett projekts utsikter till lönsamhet, att insolvenshanteringen sker mer skyndsamt och att oprioriterade borgenärer får bättre utdelning i konkurs.
Statens förmånsrätt för skatter och avgifter avskaffades den 1 januari 2004. Av förarbeten framgår att ”ett syfte med reformen är att skatteförvaltningen och exekutionsväsendet genom att ändra sitt arbetssätt skall öka sina insatser avseende bl.a. uppföljning av krediter och medverkan vid rekonstruktion av företag. Skatteförvaltningen kommer således att behöva göra relativt betydande insatser såväl för att bevaka sina egna krediter som genom att delta vid ackordsförhandlingar i större utsträckning än idag.”3 Det framgår vidare att ”på motsvarande sätt torde en avskaffad förmånsrätt ge staten som skatteborgenär incitament till att på ett tidigt stadium pröva gäldenärens betalningsförmåga och noga följa upp betalningarna. Skatteförvaltningens och exekutionsväsendets arbetssätt är därvid av avgörande betydelse.”4
Prop. 2002/03:49 s. 112.
Prop. 2002/03:49 s. 68.
4 Företrädaransvar
Från och med den 1 januari 2004 trädde nya regler för företrädaransvar i kraft (SFS 2003:746–748, bet. 1999/2000:SkU24 och prop. 2002/03:128).
Företrädaransvar innebär att en företrädare för en juridisk person (såsom aktiebolag eller handelsbolag), exempelvis en verkställande direktör, en styrelseledamot eller annan med bestämmande inflytande, blir ansvarig för den juridiska personens skatte- och avgiftsskulder.
Förutsättningarna för företrädaransvar har formulerats om genom att det i lagtexten uttryckligen anges att företrädaren skall ha handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Dessutom har bevisbördan flyttats över till det allmänna.
Allmän förvaltningsdomstol, i stället för som tidigare allmän domstol, skall fatta beslut om företrädaransvar. Möjligheten att träffa utomprocessuella överenskommelser om betalningsansvar kommer att finnas kvar. När en sådan överenskommelse fullföljts på överenskommet sätt utgör den ett beskattningsbeslut som inte går att överklaga.
Företrädare får överklaga det grundläggande skattebeslutet, dock under förutsättning att talan om betalningsskyldighet enligt reglerna om företrädaransvar väckts vid domstol.
5 Konsekvenser av de nya förmånsrättsreglerna
5.1 Allmänt om rapporten
Med anledning av de förändrade förmånsrättsreglerna fick dåvarande RSV i uppdrag att i en rapport belysa effekterna av de förändrade förmånsrättsreglerna och föreslå åtgärder för att förbereda Skatteverket och Kronofogdemyndigheten inför de förändringar som förestod. Ett förmånsrättsprojekt startades. Förmånsrättsprojekten utkom med rapporten Konsekvenser av de nya förmånsrättsreglerna, SKV Rapport 2004:2, den 19 januari 2004.
Rapporten belyser effekterna av de förändrade förmånsrättsreglerna och innehåller förslag till åtgärder för såväl Skatteverket som Kronofogdemyndigheten. I denna artikel kommer enbart de skärpta krav som kommer att ställas på Skatteverket att redovisas.
Av rapporten framgår sammanfattningsvis att lagstiftarens intentioner med den avskaffade skatteförmånsrätten ställer skärpta krav på Skatteverket främst i fråga om:
att i förebyggande syfte informera om vad som händer företag som får betalningssvårigheter,
att flytta fram sina positioner för att så tidigt som möjligt identifiera, riskbedöma och kontrollera skattskyldiga som inte betalar skatter och avgifter i tid,
att betalningar av skattefordringar säkerställs,
att företrädaransvaren aktualiseras tidigare och i större omfattning, och
att inrätta automatiserade system som gör det möjligt att tidigt selektera fram de skattskyldiga som på kort tid kan generera stora skatteskulder.
Borgenärstänkandet måste generellt öka så att det finns med i alla arbetsmoment och i alla led i skatte- och indrivningsprocessen.5
SKV Rapport 2004:2 s. 9.
5.2 Skatteverkets arbete med beskattning och kontroll
I rapporten framhålls betydelsen av att Skatteverket måste flytta fram sina positioner och på ett tidigare stadium försöka identifiera, riskbedöma och kontrollera skattskyldiga som inte betalar skatter och avgifter i tid. Borgenärstänkandet måste öka så att det finns med vid alla arbetsmoment och i alla led inom skatteverksamheten.6
I det följande beskrivs de förändringsbehov avseende Skatteverkets arbete med beskattning och kontroll som redovisas i rapporten.
SKV Rapport 2004:2 s. 18.
5.2.1 F-skattsedel och F-skattekontroll
Det finns två slags skattereformer på preliminärskatt, F-skatt och A-skatt. F:et i F-skattsedel står för Företagare. För att kunna få F-skattsedel krävs att näringsverksamhet bedrivs eller att avsikt finns för att bedriva näringsverksamhet. Den som tilldelas F-skatt får en F-skattsedel och betalar själv sin preliminärskatt och sina socialavgifter.
Redan vid tilldelning av F-skattsedel bör Skatteverket göra en bedömning vad gäller riskbransch och riskföreträdare m.m. Sex till åtta månader efter registrering bör en uppföljning av tilldelad F-skattsedel, preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och moms göras, t.ex. genom skattebesök eller vid behov en begränsad revision. Redan vid första uppföljningen bör Skatteverket utreda både skattefelet och betalningsförmågan. Med skattefel menas skillnaden mellan teoretisk möjlig skatt och den skatt som verkligen fastställs.7
Redan i kontrollurvalet bör borgenärsfrågorna beaktas. En noggrann kreditprövning samt en tidig och kontinuerlig kredituppföljning måste ske genom uppföljning av tilldelad F-skattsedel.
Återkallelse av F-skattsedel är ett av Skatteverkets viktigaste borgenärsverktyg. Det är viktigt att tidigt identifiera skattskyldiga som missköter redovisning eller betalning av skatt eller bådadera för att kunna återkalla F-skattsedel i rätt tid.8
SKV Rapport 2004:2 s. 18 ff. och 125.
SKV Rapport 2004:2 s. 19 ff.
5.2.2 Preliminär skatt
Preliminär skatt skall så nära som möjligt överensstämma med den slutliga skatten. För lågt debiterad preliminär skatt kan innebära stora kreditrisker. Skatteverket bör därför vidta fler offensiva och systematiska kontroller av den preliminära debiteringen under början av året så att rätt inkomstskatt betalas löpande. En utökad kontroll av jämkningsansökningar bör vidare ske i syfte att upptäcka felaktiga nedåtjämkningar. Fler särskilda utredningar av fåmansföretag avseende nekad gottskrivning av preliminär skatt kan också behöva göras.9
SKV Rapport 2004:2 s. 19.
5.2.3 Periodkontroll (moms, arbetsgivaravgifter och källskatt)
Tidiga kontroller och bevakning av dem som inte redovisar och/eller inte betalar enligt skattedeklaration behövs. En möjlighet finns att vitesförelägga skattskyldiga att inkomma med uppgifter. Vid granskningen av momsen i inkomstdeklarationen bör information lämnas till periodkontrollen och avstämning bör göras mot den preliminära debiteringen. Vid skönsbeskattning av moms bör Skatteverket genomföra en fördjupad momskontroll och göra en borgenärsutredning inför en eventuell restföring. Vid beskattningskontrollen bör det ske bedömningar av betalningsförmåga och betalningsvilja. Åtgärder bör vidtas som kan säkra att betalning inkommer. Kontroll bör ske vid utebliven betalning.10
SKV Rapport 2004:2 s. 20 ff.
5.2.4 Årskontroll
Arbetet vid årskontrollen är i princip helt inriktat på att fastställa den slutliga skatten. Borgenärstänkandet behöver utvecklas inom årskontrollverksamheten. Det räcker inte med att inrikta arbetet på att fastställa en skatt utan Skatteverket måste även tänkta på att skatten skall betalas. Av Skatteverkets kontrollpolicy framgår att urvalet av kontrollobjekt inte skall påverkas av den skattskyldiges betalningsförmåga. Vidare sägs att lämpliga säkringsåtgärder skall övervägas när en kontroll bedöms kunna leda till att skattefordringar kan fastställas. Av rapporten framgår att djupet och omfattningen av kontrollen bör kunna bestämmas utifrån den kontrollerades betalningsförmåga. Borgenärsarbetet behöver bli en integrerad del i det löpande kontrollarbetet. Härigenom kan Skatteverket bättre göra en samlad bedömning av den skattskyldiges ekonomiska förhållanden och möjlighet att betala den slutliga skatten. Möjligheterna till betalningssäkring samt företrädaransvar bör beaktas i större utsträckning i kontrollarbetet.11
SKV Rapport 2004:2 s. 21 ff.
5.2.5 Revision
Syftet med revision är att kontrollera att ett företags ekonomiska transaktioner blivit korrekt redovisade. Målet med revisionen kan vara att stoppa oseriös verksamhet, att fastställa skatter och avgifter eller att åstadkomma en preventiv effekt.
Av rapporten framgår att både skattefelet och betalningsförmågan bör utredas vid revisionen.”Företagets betalningsförmåga bör beaktas när man bestämmer kontrollens djup och omfattning. Det finns ofta inte anledning till att lägga ner tid och resurser att kontrollera fram större belopp än vad som kan förväntas bli betalda.”12 I större utsträckning måste möjligheterna till säkringsåtgärder, företrädaransvar och snabbrestföring (Skatteverket kan snabba upp förfarandet i skattekontot genom snabbrestföring) utredas. Kronofogdemyndigheten bör genast förses med den information (t.ex. om tillgångar i utlandet) som är nödvändig för en effektiv handläggning genom snabba utmätnings- och/eller konkursåtgärder. Revisorn har stora möjligheter att påverka borgenärsarbetet genom att dokumentera uppgifter om företagets kunder och uppgifter om faktiska företrädare i ett bolag. Dessa uppgifter bör sedan vidareförmedlas till en borgenärshandläggare för en eventuell återkallelse av F-skattsedel eller för en eventuell företrädaransvarstalan. Det är vidare viktigt med samverkan med periodkontrollen då t.ex. en kommande skattefordran kan medföra att Skatteverket bör sätta ett spärrbeslut för att förhindra en utbetalning av moms i skattekontosystemet.13
SKV Rapport 2004:2 s. 22
SKV Rapport 2004:2 s. 22 ff.
5.2.6 Omprövning/överklagande
Av rapporten framgår att ett ökat samarbete med Kronofogdemyndigheten krävs. Processförarna bör informera Kronofogdemyndigheten om nedsättning samt om ekonomiska förhållanden av betydelse för indrivningen, bl.a. utlandstillgångar, förbjudna lån och otillbörliga egendomsöverföringar. Säkringsåtgärder, snabbrestföring och personligt betalningsansvar måste beaktas i större utsträckning om omprövningen leder till skattefordringar.14
SKV Rapport 2004:2 s. 23
5.2.7 Anstånd med betalning av skatt vid omprövning/överklagande
Enligt 17 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483), SBL, får Skatteverket bevilja anstånd med betalning av skatt m.m.
om det kan antas att den skattskyldige kommer att få befrielse helt eller delvis från skatten
om den skattskyldige begärt omprövning av eller överklagat ett beskattningsbeslut och det är tveksamt om den skattskyldige kommer att bli skyldig att betala skatten, eller
om den skattskyldige begärt omprövning av ett beskattningsbeslut eller ett sådant beslut överklagats och det skulle medföra betydande skadeverkningar för den skattskyldige eller annars framstå som oskäligt att betala skatten.
När fråga är om anstånd enlig punkterna 2 eller 3 och det kan antas att skatten inte kommer att betalas i rätt tid, får anstånd enligt 17 kap. 3 § SBL beviljas endast om den skattskyldige ställer säkerhet för beloppet genom en av bank utfärdad garantiförbindelse eller någon annan form av borgen. Anstånd får dock beviljas utan att säkerhet ställs, om anståndsbeloppet är förhållandevis obetydligt eller det annars finns särskilda skäl.
Idag beviljar Skatteverket många gånger anstånd med betalning av skatt utan att någon djupare prövning görs av betalningsförmågan och det är sällan som säkerhet begärs.
Av rapporten framgår att det är viktigt att Skatteverket vid beviljandet av anstånd aktivt tar ställning till om säkerhet skall krävas eller inte. En noggrann prövning av betalningsvilja/betalningsförmåga bör därför göras i alla anståndsärenden. Skatteverket bör samarbeta med Kronofogdemyndigheten för att kunna bedöma om statens möjligheter att få betalt kan komma att försämras under anståndstiden och för att utreda eventuella skadeverkningar som kan uppstå om kravet går till indrivning. En anledning till att Skatteverket begär säkerheter vid anstånd kan vara att frågan är komplicerad och att kompetensen att bedöma betalningsförmågan är bristfällig. Det kan därför finnas behov av att utbilda handläggare för att höja kompetensen så att de klarar av att göra bedömningar av betalningsförmågan.15
SKV Rapport 2004:2 s. 24.
5.3 Åtgärder för att möta förändringarna
Av rapporten framgår att de nya förmånsrättsreglerna kommer att ställa helt ny krav på staten och dess agerande. Både Skatteverket och Kronofogdemyndigheten kommer att behöva flytta fram sina positioner för att tidigarelägga identifikation av riskbeteende. Staten behöver utveckla metoder för identifikation av dåliga betalare och ett förändrat arbetssätt kommer att krävas.
Exempel på tidiga varningssignaler som kan fångas upp av Skatteverkets kontrollsystem är följande omständigheter:16
en ansökan om jämkning av preliminärt debiterad skatt trots ett tidigare obetalt underskott på skattekontot,
större avvikelse i skattedeklaration jämfört med tidigare perioder,
utebliven skattedeklaration,
redovisat underlag i skattedeklaration men avgiften eller skatten är obetald,
betald skönsbeskattning,
ansökan om anstånd med deklarationsinlämnande,
ansökan om anstånd med betalning av skatt,
förbrukat aktiekapital,
tidigare restföringar,
restförda enskilda mål, dvs. fordringar som enskilda personer har, och
styrelsebyte hos Bolagsverket.
Av rapporten framgår att:
”Kompetensen inom det allmänna borgenärsarbetet är relativt låg. Arbetsområdet har inom SKM inte varit prioriterat, utvecklingsmöjligheterna har varit begränsade och därmed har man haft svårigheter att rekrytera medarbetare för arbetet. Arbetet utförs många gånger av personal som har området som en tillikauppgift, och som inte mött förståelse för att borgenärsarbetet också måste utföras då andra arbetsuppgifter trängt på. Borgenärsarbetet har då fått stryka på foten i ansträngda perioder. Rutin och kompetens har därför blivit svårt att erhålla.” Stora utbildningsinsatser kommer därför att genomföras om de nya förmånsrättsreglerna. Även utbildning för personalen på Skatteverket i metoder för borge närsarbetet, ett förändrat arbetssätt och inom sakområdet obeståndsrätt behövs.17
En förbättrad uppbördseffektivitet kräver samverkan och helhetssyn inom hela beskattnings- och indrivningsprocessen. Rapporten betonar vikten av samarbete mellan Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.18
SKV Rapport 2004:2 s. 32 ff.
SKV Rapport 2004:2 s. 33.
SKV Rapport 2004:2 s. 34 ff.
5.4 Resursberäkning
Rapportens förslag kommer uppskattningsvis att medföra ett resursbehov för Skatteverket på 218 årsarbetskrafter, till en kostnad av 124.260.000 kronor. Härtill kommer engångskostnader för IT-utveckling och förvaltning av system. Rutinerna om solidaransvar behöver uppgraderas till en IT-kostnad av 3.600.000 kronor. Någon kostnad har inte beräknats för de utbildningsinsatser som måste ske.19
SKV Rapport 2004:2 s. 70 ff.
6 Sammanfattning och slutsats
Inrättandet av det nya Skatteverket, avskaffandet av förmånsrätt för staten och de nya reglerna för företrädaransvar reser en rad frågor av såväl praktisk som principiell natur. Kommer den nya organisationen medföra att flera deklarationer kommer att bli granskade? Kommer möjligheten till specialisering av arbetsuppgifter och inrättande av specialenheter, såsom Storföretagsskattekontoret, medföra att granskningen blir djupare och hårdare? Kommer det att bli svårare att få en F-skattsedel? Kommer antalet företrädaransvarstalan att öka?
Skälen för att inrätta en ny skattemyndighet är att effektivisera organisationen, att öka flexibiliteten, att möjliggöra ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och att öka satsningarna vad gäller bl.a. skattekontroll. Med all sannolikhet kommer således den nya organisationen att medföra att fler deklarationer kommer att granskas, vilket i sin tur troligtvis medför att skattskyldiga framgent kommer att drabbas av taxeringshöjningar och skattetillägg i större utsträckning. Möjligheten till specialisering av arbetsuppgifter kan vidare medföra en ökad risk för att många taxeringshöjningar avser svåra skatterättsliga frågor.
Avskaffad förmånsrätt för staten och ändrade regler om företrädaransvar kommer med all sannolikhet att påverka Skatteverkets framtida handläggning av skatteärenden.
Skatteverket kommer tidigare än idag pröva en skattskyldigs betalningsförmåga och noga följa upp betalningarna. Skatteverket kommer att avsätta mer resurser till att tidigarelägga det aktiva borgenärsarbetet, varför antalet borgenärsutredningar med all sannolikhet kommer att öka. Borgenärstänkandet kommer att genomsyra alla led inom skatteverksamheten. Redan vid tilldelningen av F-skattsedel kommer riskbedömning ur ett borgenärsperspektiv att göras. Kontrollen av jämkningsansökningar kommer att utökas. Djupet och omfattningen av granskningen vid årskontrollen och vid revision kommer att bestämmas utifrån den kontrollerades betalningsförmåga. Framgent kommer Skatteverket med all sannolikhet att återkalla fler F-Skattsedlar.
Vidtagna utbildningsinsatser avseende bedömningar av betalningsförmågan kommer vidare med all sannolikhet att medföra att Skatteverket kommer att kräva säkerhet vid beviljandet av anstånd med betalning av skatt i större utsträckning än idag.
Företrädaransvar kommer att aktualiseras tidigare och i större omfattning än vad som sker idag. Redan vid det första underskottet på skattekontot kan frågan om företrädaransvar initieras, och finnas med i utredningen parallellt med andra borgenärsåtgärder. Genom den förlorade förmånsrätten får företrädaransvarsärendena väsentligt större betydelse.
Skatteverket kommer vidare att utkräva ett solidariskt betalningsansvar tidigare och i större omfattning än idag. Även möjligheterna till betalningssäkring och andra säkringsåtgärder kommer att beaktas i större utsträckning.
Min slutsats är att kombinationen ett nytt Skatteverk, avskaffande av förmånsrätt och nya regler om företrädaransvar kan medföra att många skattskyldiga framgent kommer att uppleva en handläggning från Skatteverkets sida som ställer högre krav på den skattskyldige. Den ändrade handläggningen kan bl.a. medföra att det blir svårare eller i vart fall mer arbetsamt för den skattskyldige att få en F-skattsedel, att den skattskyldige kommer att granskas i större utsträckning avseende preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och moms, att Skatteverket kommer att vidta fler taxeringshöjningar och påföra skattetillägg i större utsträckning och att det blir svårare att få anstånd med betalning av skatt m.m. i samband med att det skattskyldige begär omprövning eller överklagar eller att Skatteverket i vart fall kommer att kräva säkerhet i större omfattning. Den skattskyldige kan även drabbas av en hårdare handläggning från Skatteverkets sida i och med att Skatteverket i framtiden kan komma att tillämpa instituten återkallelse av F-skattsedel, företrädaransvar, solidaransvar och betalningssäkring i större omfattning.
Annica Axén Linderl är skattejurist och arbetar med skatteprocess vid Ernst & Young AB.
Redaktör Annica Axén Linderl