Det under våren 2003 startade Nätverket för Redovisningsrättslig forskning (NRF) ordnade i oktober sitt första egna arrangemang i form av ett halvdagsseminarium (i Linköping) om de rättsliga konsekvenserna av IAS-anpassningen. Seminariet finansierades välvilligt av Nätverket för Europarättsforskning. Under professor Robert Påhlssons ledning hölls en serie föredrag vilka låg till grund för den avslutande plenardiskussionen.
Påhlsson inledde med att bl.a. konstatera att redovisningsrätten kan ses som ett konglomerat av olika juridiska fält och att ämnet har en gränsöverskridande karaktär, samt är av stor betydelse inom inte minst skatte- och associationsrätten. Vidare betonades redovisningsrättens dynamik, starka internationaliseringstrend, dess ursprung och den, inte minst i jämförelse med skatterättsliga förhållande, stora graden av valfrihet.
Doktorand Jan Bjuvberg talade om normgivningsarbetet med anledning av implementeringen av IAS/IFRS-standarderna i EG-rätten och EU-ländernas rättsordningar. Han talade även om standardernas ställning i de nationella rättsordningarna och om de beslut som Sverige måste fatta rörande omfattningen av IAS-reglernas tillämplighet för svenska bokföringsskyldiga.
Bjuvberg resonerade vidare kring skyldigheter och möjligheter för företag att redovisa i enlighet med IAS, samt om de föreslagna utvidgade förutsättningarna till en IAS-liknande redovisning inom ramen för ÅRL. Vidare konstaterades att företag som är skyldiga att, eller väljer att, redovisa i enlighet med IAS måste göra så i varje del. Någon partiell tillämpning av IAS kommer alltså i princip inte i fråga.
Professor Per Thorell talade i första hand om bolagsrättsliga frågor med anledning av IAS-kopplingen. Därvid påpekades bl.a. att IAS-tillnärmningen kan sägas vara ”en resa mot ett rörligt mål” eftersom IAS-systemet utvecklas fort och många standarder är under översyn. Vidare diskuterades svårigheterna för moderbolag i noterade koncerner att upprätta sin årsredovisning i enlighet med IAS och att olika länder har hanterat frågan om redovisning i juridisk person olika.
Thorell framhöll vidare att IAS-anpassningen medför en kraftig förskjutning från en transaktionsbaserad redovisning mot en mer värdebaserad, men att redovisning till verklig värde nog tillsvidare kommer att bli sällsynt under de första åren (utanför det tvingande området). IAS-normerna medför också att en annan definition på tillgångar och skulder vinner mark i svensk redovisningsrätt, i och med att balansräkningssynsättet är mer accentuerat inom detta system.
Svårigheter att upprätthålla den bolagsrättsligt viktiga distinktionen mellan bundet och fritt kapital diskuterades förhållandevis ingående. Det hävdades att IAS-normerna är allt annat än optimala för denna gränsdragning och att alternativa bolagsrättsliga regleringar bör övervägas.
Jan Andersson tog så att säga upp Per Thorells tråd om alternativa metoder för kapitalskydd. Han diskuterade förutsättningar för upprätthållande av modellen bundet-fritt eget kapital och alternativ till denna modell, t.ex. i form av mer detaljerade bolagsrättsliga regleringar. Vidare påpekades att en radikal, alternativ metod kan vara att avskaffa eller i grunden förändra borgenärskyddet i aktiebolagsrätten, något som ligger i linje med utvecklingen i USA. Jan Andersson förutspådde, liksom Per Thorell, en mer nyanserad framtida utdelningsprövning.
Professor Claes Norberg behandlade i första hand skatterättsliga aspekter på IAS-anpassningen. Han konstaterade därvid att frågan om skatter och IAS är en mångfacetterad fråga och att det bl.a. har diskuterats om det vore möjligt att med redovisningens hjälp åstadkomma en del av en gemensam ”europeisk skattebas”, men att bl.a. skillnaderna mellan EU-ländernas skattesystem gör att svårigheterna är stora.
Vidare konstaterade Norberg att det är osäkert vilka konsekvenser IAS-anpassningen kan komma att få på skatteområdet. I viss mån har frågan redan aktualiserats genom att svenska redovisningsrekommendationer bygger på IAS. De har i sin tur påverkat utformningen av svenska skatteregler. Givet nu gällande skatteregler och givet att företag inte väljer IAS/IFRS som grund för att upprätta årsredovisningar, får dock den framtida IAS-anpassningen förmodligen inte så stora effekter på beskattningen. Norberg diskuterade också den särskilda problematiken med resultatmätning i småföretag.
Efter en livlig plenardiskussion avslutade Robert Påhlsson seminariet med vissa reflektioner från ett konstitutionellt perspektiv, med anledning av ”nya normgivare”. NRF planerar ett nytt seminarium under våren 2004. Mer information om detta och om nätverket finns på www.tor-skattenytt.a.se/nrf/index.html
Axel Hilling & Jan Kellgren
Axel Hilling är doktorand i skatterätt vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping.
Jan Kellgren är jur.dr och universitetslektor vid avdelningen för Rätt och rättsfilosofi, Linköpings universitet.