INKOMSTSKATT
Utjämning av rösträttskillnader mellan A- och B-aktier
Fråga om ägarna till A-aktier skall beskattas när röstvärdet på deras aktier sätts ned mot att de som kompensation erhåller teckningsoptioner att teckna nya aktier i bolaget till pris under marknadsvärdet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
I ett bolag fanns utelöpande två aktieslag, serie A och serie B, där aktierna i serie A hade fler röster per aktie än serie B. Planer fanns att utjämna rösträttsskillnaden mellan aktieslagen så att en aktie av serie A fick ett lägre röstvärde. Detta skulle åstadkommas genom en ändring av bolagsordningen på det sättet att röstvärdet på en aktie av serie A sänktes. Ägarna av A-aktier skulle för den reducerade relativa röststyrkan erhålla kompensation i form av riktade emissioner av skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning av aktier. Tekniskt skulle emissionerna av optionslån komma att riktas till en eller flera banker som behöll skuldebreven och vederlagsfritt överlät teckningsoptionerna till A-aktieägarna.
I ansökan om förhandsbesked ville en av sökandena i egenskap av aktieägare ha besked om förändringen av röstvärdet kunde ses som en avyttring av A- och/eller B-aktier och om tilldelningen av teckningsoptioner i bolaget kunde föranleda beskattning för sökanden.
Skatterättsnämnden (SRN) ansåg att ändringen i bolagets bolagsordning som innebar att rösträttsskillnaden mellan bolagets A- och B-aktier förändrades inte medförde att aktier av det ena eller andra slaget skulle anses avyttrade. Kompensationen till ägarna av A-aktier föranledde ingen annan bedömning. Sökanden skulle inte heller ta upp värdet av tilldelade teckningsoptioner till beskattning såsom utdelning eller på grund av innehav av tillgångar.
SRN:s motivering till förhandsbeskedet återges av Peder André i SN 2003 nr 10 s. 680.
RSV överklagade förhandsbeskedet vad avsåg svaret på frågorna från sökande aktieägare.
RR gjorde samma bedömning som SRN beträffande de frågor som omfattades av överklagandet och fastställde förhandsbeskedet i denna del.
(RR:s dom den 17 september 2003, mål nr 3051-2003)
Uppskovsbelopp
Fråga om ett uppskovsbelopp som avser mottagna akter tillhörande ett dödsbo efter en här bosatt person skall tas upp som intäkt när aktierna ärvs av en begränsat skattskyldig person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
I ett ärende om förhandsbesked uppkom frågan hur bestämmelsen i 49 kap. 25 § IL i dess lydelse intill den 1 januari 2003 skulle tolkas. Enligt denna bestämmelse gäller, att om en mottagen andel övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträder förvärvaren i överlåtarens skattemässiga situation när det gäller uppskovsbeloppet. Från och med den 1 januari 2003 regleras fysiska personers andelsbyten nästan helt i 48 a kap. IL. Bestämmelserna om uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap. IL gäller för fysiska personer bara om den avyttrade andelen var en lagertillgång. Om uppskovsbelopp har fördelats före ikraftträdandet gäller, med vissa i ärendet ej aktuella undantag, alltjämt äldre bestämmelser; se övergångsbestämmelserna till den nya lagstiftningen (SFS 2002:1143).
Aktier som var belastade med uppskovsbelopp skulle på grund av arv övergå till en person bosatt utomlands. På grund av arvingens personliga förhållanden var förutsättningarna i ärendet sådana att en tillämpning av 49 kap. 25 § IL enligt sin ordalydelse skulle leda till att en senare beskattning av uppskovsbeloppet inte skulle kunna göras gällande.
Mot denna bakgrund ville dödsboet veta om uppskovsbeloppet ändå skulle tas upp som intäkt det beskattningsår som äganderätten till aktierna genom arv skulle övergå till den i utlandet bosatta dödsbodelägaren. SRN besvarade denna fråga nekande. Se om SRN:s motivering i SN 2003 s. 681.
RSV yrkade att förhandsbeskedet skulle fastställas.
RR framhöll bl.a. att ett dödsfall och tillkomsten av ett dödsbo inte i sig utlöser någon beskattning av ett uppskovsbelopp. Vidare påpekade RR att enligt 49 kap. 26 § IL skall uppskovsbeloppet tas upp som intäkt om en fysisk person inte längre är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. Härefter anförde RR: ” Frågan är då om bestämmelsen i 49 kap. 25 § IL innebär att en beskattning av dödsboet är utesluten när aktien övergår till ny ägare genom arv. Ett synsätt är att en beskattning skall ske om arvtagaren enligt bestämmelserna i 3 kap. IL inte skulle beskattas vid en avyttring av den mottagna aktien omedelbart efter arvfallet. Bestämmelsen innehåller emellertid inte något krav på att mottagaren skall vara skattskyldig för en överlåtelse av tillgången (jämför t.ex. regleringen beträffande underprisöverlåtelser i 23 kap. 16 § IL). Grund för att ta upp uppskovsbeloppet som intäkt hos dödsboet föreligger därför inte.
Av det anförda följer att Skatterättsnämndens förhandsbesked skall fastställas.”
(RR:s dom den 22 september 2003, mål nr 1337-2003)
Redaktör Christer Silfverberg