Nyheter på lagstiftningsområdet

Inkomstskatt

Mervärdesskatt

Socialavgifter

Övrigt

Tredimensionell fastighetsindelning

Prop. 2002/03:116

Enligt svensk fastighetsrätt gäller att varje fastighet omfattar en viss avgränsad del av markytan men saknar fastställda gränser i höjd- och djupled. I dag går det inte att avgränsa fastigheter så att flera fastigheter läggs ovanpå varandra. Inte heller kan en fastighet avgränsas så att den sträcker sig över eller under en annan fastighet.

I propositionen föreslås att fastigheter i vissa fall ska kunna avgränsas också i vertikalplanet, dvs. i höjd- och djupled. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för sådant fastighetsutnyttjande där olika verksamhetsutövare nyttjar skilda plan inom en fastighet (s.k. tredimensionellt fastighetsutnyttjande). Förslaget medför bl.a. bättre förutsättningar för bostadsbyggande ovanpå befintliga kommersiella byggnader.

De föreslagna reglerna innebär att utrymmen som rymmer eller är avsedda att rymma anläggningar eller delar av anläggningar ska kunna brytas ut till självständiga fastigheter. Det nya slaget av fastigheter ska benämnas tredimensionella fastigheter. De utrymmen som kommer att kunna utgöra tredimensionella fastigheter är sådana som upptar större anläggningar, t.ex. byggnader, broar, bergrum och tunnlar, eller delar av sådana anläggningar.

I huvudsak samma regler som i dag gäller för fastigheter av traditionellt slag föreslås gälla för bildande och nyttjande av tredimensionella fastigheter. Detta innebär bl.a. att fastigheter av det nya slaget kommer att nybildas och ombildas av lantmäterimyndigheten vid förrättningar enligt fastighetsbildningslagen. Tre dimensionella fastigheter kommer vidare att kunna köpas, lagfaras och intecknas på samma sätt som andra fastigheter.

I propositionen föreslås ett antal särskilda regler för tredimensionella fastigheter, däribland att vissa särskilda villkor ska vara uppfyllda för att sådana fastigheter ska kunna bildas. I detta hänseende föreslås bl.a. att fastigheter av det nya slaget alltid ska tillförsäkras nödvändiga rättigheter i förhållande till kringliggande fastigheter.

Vidare föreslås nya regler på grannelagsrättens område när det gäller anläggningar som är uppdelade på flera fastigheter. Bl.a. föreslås att fastighetsägare i vissa fall ska ha rätt till tillträde till annans fastighet för att utföra byggnadsarbete på den egna fastigheten.

Det föreslås också att allmän domstol i vissa fall ska kunna förplikta ägaren av en vanvårdad fastighet att åtgärda bristerna på fastigheten.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Det nya Skatteverket

Prop. 2002/03:99

I propositionen föreslås att nuvarande tio skattemyndigheter och Riksskatteverket avvecklas och att en ny skattemyndighet inrättas, som ska heta Skatteverket.

Den nya myndigheten blir förvaltningsmyndighet för frågor inom skatteförvaltningens hela område. Myndigheten kommer att vara regionindelad och ha skattekontor. Ett huvudkontor bildas med placering i Solna.

Syftet med reformen är att öppna möjligheter för att ta till vara befintliga resurser på ett bättre sätt än i dag och att undanröja organisatoriska hinder som hämmar verksamhetsutvecklingen.

Målet är att skapa nya och bättre förutsättningar för en enhetlig och likformig rättstillämpning samt ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser. Med andra ord att öka möjligheterna att erbjuda kvalitet i verksamheten och att på bästa sätt möta medborgares, företags och andra intressenters krav och behov.

Ett av de tyngst vägande skälen för att bilda den nya myndigheten är den ökade flexibiliteten. Det blir avsevärt lättare att flytta arbetsuppgifter, material och beslutanderätt över landet, utan de formella hinder som myndighetsgränserna utgör. Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i skatteregionerna är också ett viktigt motiv för att bilda en ny myndighet.

Medborgarnas och företagens intressen kommer att kunna tillgodoses i högre grad än i dag i den nya myndighetens verksamhet. Förbättringar kan ske i flera avseenden, t.ex. när det gäller att åstadkomma enhetlighet i förhållningssätt och rättstillämpning samt när det gäller tillhandahållande av service.

Reformen kommer också generellt sett att ha en effektivitets- och servicehöjande effekt vilket medför att ökade satsningar kan ske inom myndighetens eget område, t.ex. när det gäller skattekontroll och brottsutredande verksamhet.

Kronofogdemyndigheterna omfattas inte av den föreslagna organisationsförändringen. Deras framtida ställning utreds av en särskilt tillkallad utredare. Utredarens huvuduppdrag är att ta fram underlag för att bedöma om dessa myndigheter ska vara fristående från Skatteverket eller utgöra en del av detta. Skatteverket ska under en övergångstid fungera som central myndighet även inom kronofogdemyndigheternas verksamhetsområde. Den som inom verket svarar för ledningen av denna funktion ska utses av regeringen.

I propositionen föreslås också ändringar i de processrättsliga reglerna. Hos Skatteverket inrättas en funktion som allmänt ombud. Det allmänna ombudet ska ha rätt att överklaga Skatteverkets beslut och ansöka om förhandsbesked.

I propositionen föreslås dessutom att ett beslut om skatt som rör två eller flera skattskyldiga inom en koncern eller som rör en juridisk person och delägare i denna ska få överklagas hos den länsrätt som ska pröva moderföretagets respektive den juridiska personens överklagande, om överklagandena sker samtidigt och stöder sig på väsentligen samma grund.

De föreslagna reglerna avses träda i kraft den 1 januari 2004.

Beskattning av vissa förmåner

Prop. 2002/03:123

I propositionen föreslås vissa ändringar i inkomstskattelagen när det gäller inkomstslaget tjänst.

Motion och annan friskvård

Förutsättningarna för skattefri motion och annan friskvård förtydligas och förenklas genom att vissa villkor för skattefriheten slopas. Det gäller villkoren att motionen eller friskvården ska utövas inom en anläggning som regelbundet disponeras av arbetsgivaren, utövas enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denne till anläggningens innehavare, vara av kollektiv natur eller i andra fall i ringa omfattning utövas av den anställde.

Det avgörande för skattefriheten bör enligt förslaget i huvudsak vara att motionen eller friskvården riktar sig till hela personalen, är av mindre värde och av enklare slag samt att förmånen inte får bytas ut mot kontant ersättning.

I fråga om innebörden av ”mindre värde” och ”enklare slag av motion och annan friskvård” anser regeringen att något tydliggörande av dessa begrepp varken är möjligt eller särskilt nödvändigt. Det får i stället även fortsättningsvis ankomma på rättstillämpningen att ta hänsyn till de förändringar som sker med tiden i synen på vad som avses med mindre värde respektive enklare slag av motion och annan friskvård.

Värdering av kostförmåner

En justering föreslås i fråga om beräkningen av värdet för kostförmån för att få en bättre överensstämmelse mellan genomsnittspriset och förmånsvärdet för en lunch. Justeringen innebär att vid beräkningen av värdet för kostförmån för hel dag ska beloppet avrundas till närmaste femtal kronor, i stället för som nu till närmaste tiotal kronor. Med den föreslagna avrundningen kommer en höjning av förmånsvärdet för en lunch att ske i tvåkronorsintervall i stället för i fyrakronorsintervall och leda till att förmånsvärdet justeras något oftare.

Inställelseresor

Förmån av resa i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst (inställelseresa) eller av resa mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresa) ska enligt regeringens förslag inte tas upp till beskattning under vissa förutsättningar, bl.a. om andra skattepliktiga inkomster inte erhålls på grund av tjänsten. Det kan t.ex. gälla vid medverkan i TV-program.

Skattefriheten ska också gälla ersättning för sådana resor om ersättningen inte överstiger utgifterna för resorna, eller när det gäller resor med egen bil, inte överstiger 16 kronor per mil.

Utgifter för hemresor, m.m.

Enligt regeringens förslag förtydligas bestämmelserna om avdrag för utgifter för hemresor och inställelseresor samt om skattefria intervjuresor så att det klart framgår att dessa endast gäller för resor som företas mellan två platser belägna inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Förmånsbeskattning av installations- och distributionsbilar

I propositionen behandlas ett tillkännagivande från riksdagen om förmånsbeskattning av bilar avsedda för installation och distribution. Enligt regeringens bedömning bör en särreglering för detta slag av bilar inte införas.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Skatteavtal mellan Sverige och Portugal

Prop. 2002/03:127

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal mellan Sverige och Portugal om undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt och antar en lag om detta avtal.

Avtalet avses bli tillämpligt på källskatter som avser belopp som förvärvas den 1 januari 2000 eller senare och på övriga skatter på inkomst, på skatter som påförs för beskattningsår som börjar den 1 januari 2000 eller senare. Sverige har inte tidigare något skatteavtal med Portugal.

Luftfartsavtal mellan Sverige och Hong Kong SAR

Prop. 2002/03:127

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner ett avtal mellan Sverige och Hong Kong SAR beträffande inkomst som härrör från internationell flygtransport och att riksdagen antar en lag om detta avtal.

Avtalet innebär att beskattningsrätten till inkomst från luftfartyg i internationell trafik uteslutande tillfaller den avtalsslutande part där företaget som bedriver verksamheten har hemvist.

Skiljemannakonventionen

Prop. 2002/03:127

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det protokoll om ändring av konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (skiljemannakonventionen) som undertecknats av Europeiska unionens medlemsstater och att riksdagen antar en lag om ändring av lagen om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap.

Förslaget innebär att skiljemannakonventionens giltighetstid förlängs.

Redovisning och värdering av finansiella instrument

Prop. 2002/03:121

Allmänt

I maj 2001 antogs ett EG-direktiv om redovisning och värdering av finansiella instrument (2001/65/EG). Genom direktivet ändrades de fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven (redovisningsdirektiven) och bankredovisningsdirektivet.

I juli 2002 remitterade Justitiedepartementet en promemoria som behandlar genomförandet av direktivet såvitt gäller icke-finansiella företag (Redovisning och värdering av finansiella instrument Ds 2002:42). I promemorian lämnades förslag till ändringar i årsredovisningslagen.

I december 2002 remitterade Finansdepartementet en promemoria som behandlar motsvarande frågor för finansiella företag (Redovisning och värdering av finansiella instrument i kreditinstitut och värdepappersbolag samt vissa andra redovisningsfrågor för finansiella företag Ds 2002:61). Den innehöll förslag till ändringar i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

I promemoriorna behandlas även en fråga om s.k. omvända förvärv.

I propositionen tar regeringen upp de frågor som har behandlats i promemoriorna. Regeringens förslag innebär i huvudsak följande.

Tvingande bestämmelser?

Icke-finansiella företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning ska ha rätt – men inte skyldighet – att tillämpa de värderingsprinciper som anges i direktivet.

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska vara skyldiga att tillämpa direktivets värderingsprinciper.

Ska bestämmelserna gälla både årsredovisningen och koncernredovisningen?

Icke-finansiella företag ska ha möjlighet att använda sig av de nya bestämmelserna om värdering av finansiella instrument såväl vid upprättandet av årsredovisningen som vid upprättandet av koncernredovisningen.

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska vara skyldiga att tillämpa bestämmelserna både i årsredovisningen och i koncernredovisningen.

Enligt regeringens bedömning bör liksom hittills huvudregeln vara att samma värderingsprinciper ska tillämpas i både koncernredovisningen och årsredovisningen. Huvudregeln bör, liksom hittills, kunna frångås om det finns särskilda skäl.

Utformningen av värderingsbestämmelserna i årsredovisningslagen

Finansiella instrument ska – med vissa undantag – kunna redovisas till verkligt värde. Det verkliga värdet ska bestämmas på grundval av det finansiella instrumentets marknadsvärde eller med hjälp av sådana värderingsmetoder som ger en god uppskattning av marknadsvärdet.

Säkrade poster som redovisas i balansräkningen ska värderas enligt samma principer som säkringsinstrumentet.

Värdeförändringar på finansiella instrument ska som huvudregel redovisas i resultaträkningen. Vissa slag av värdeförändringar ska dock redovisas direkt i eget kapital.

Vissa värderingsfrågor för kreditinstitut och värdepappersbolag

Nuvarande regler om värdering till verkligt värde av överlåtbara värdepapper som är omsättningstillgångar tas bort.

Det preciseras att vissa värderingsregler i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag inte ska gälla för finansiella instrument som värderas till verkligt värde.

Enligt regeringens bedömning bör det för närvarande inte införas någon möjlighet för kreditinstitut och värdepappersbolag att anskaffningsvärdera finansiella instrument som används för att säkra värdeförändringar eller framtida kassaflöden hänförliga till finansiella instrument som anskaffningsvärderas. En sådan möjlighet föreslogs i Finansdepartementets promemoria.

Särskilda upplysningar i redovisningarna

Icke-finansiella företag ska i sina årsredovisningar och i förekommande fall, koncernredovisningar, lämna de tilläggsupplysningar om finansiella instrument m.m. som anges i direktivet. Bl.a. ska upplysningar lämnas om förekommande derivatinstrument. Vissa mindre företag undantas från skyldigheten att lämna uppgifter om derivatinstrument.

I förvaltningsberättelsen ska såväl icke-finansiella företag som kreditinstitut och värdepappersbolag lämna särskilda upplysningar om risker m.m., knutna till företagens finansiella instrument. Detta ska dock inte gälla för vissa mindre icke-finansiella företag.

Kreditinstitut och värdepappersbolag ska i sina årsredovisningar och i förekommande fall, koncernredovisningar, lämna de tilläggsupplysningar som anges i direktivet. Dessa bolag ska vidare, i not eller i balansräkningen, upplysa om det belopp av fritt eget kapital som inte kan anses utdelningsbart med beaktande av tillämpliga stabilitetsregler för rörelsen.

Orealiserade vinster

När det gäller icke-finansiella företag bör det enligt regeringens bedömning för närvarande inte införas några utdelningsbegränsningar som särskilt avser orealiserade vinster.

Skyldigheten för kreditinstitut och värdepappersbolag att sätta av vissa orealiserade vinster till en särskild fond för orealiserade vinster under bundet eget kapital avskaffas.

Regeringen bedömer att skyldigheten för försäkringsföretag att sätta av vinster till bundna fonder inte bör behandlas i detta sammanhang.

Upplysningar i förvaltningsberättelsen

Vidare anser regeringen att det för närvarande inte bör införas några nya upplysningskrav i förvaltningsberättelsen när det gäller av styrelsen föreslagna vinstdispositioner i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.

Styrelsen i kreditinstitut och värdepappersbolag ska, i sitt förslag till vinstdisposition, lämna upplysningar om de överväganden som gjorts med hänsyn till tillämpliga ekonomiska stabilitetsregler för den finansiella rörelse som bedrivs.

Regeringen gör också den bedömningen att det för närvarande inte bör införas några nya upplysningskrav i förvaltningsberättelsen när det gäller de vinstdispositioner som föreslås av styrelsen i skadeförsäkringsbolag och livförsäkringsbolag som får dela ut vinst.

Omvända förvärv

Om ett företag har förvärvat ett annat företag genom att betala med andelar som det självt har gett ut och kontrollen över det förvärvande företaget som en följd av det övergår till nya ägare (omvänt förvärv), ska vid åtföljande upprättande av koncernredovisning det förvärvade företaget anses som moderföretag och det förvärvande företaget som dotterföretag.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Företrädaransvar

Prop. 2002/03:128

I propositionen föreslås vissa ändringar i skattebetalningslagen i fråga om företrädaransvar. Förslagen innebär att befintlig reglering formuleras om för att återställa rättsläget till vad som gällde före skattebetalningslagens tillkomst.

Genom omformuleringen återinförs, på förslag av Lagrådet, de subjektiva rekvisiten uppsåt och grov oaktsamhet. Dessutom kommer bevisbördan att återföras på det allmänna. Möjlighet att medge befrielse från betalningsskyldigheten om det finns särskilda skäl kommer att kvarstå oförändrad i enlighet med vad som gällde enligt 77 a § uppbördslagen m.fl. lagrum.

I propositionen föreslås dessutom att beslut om företrädaransvar ska fattas av allmän förvaltningsdomstol i stället för av allmän domstol. Möjligheten till att träffa utomprocessuell överenskommelse om betalningsansvaret ska finnas kvar trots att processen flyttas över till allmän förvaltningsdomstol.

Om ansökan om betalningsskyldighet anhängiggjorts vid domstol när överenskommelsen träffas, får överenskommelsen verkan först sedan talan i målet återkallats och målet vid domstolen avskrivits. När överenskommelsen fullgjorts i alla delar kommer den att utgöra ett beskattningsbeslut som inte är överklagbart.

Vid handläggning av mål om företrädaransvar vid allmän förvaltningsdomstol ska domstolen hålla muntlig förhandling om företrädaren begär det och det inte finns anledning att anta att betalningsskyldighet inte kommer att fastställas. Det införs även ett krav på att målen ska handläggas skyndsamt.

Det föreslås dessutom att det ska införas en möjlighet för företrädaren att föra talan om den grundläggande skattefordran under förutsättning att talan om betalningsskyldighet enligt reglerna om företrädaransvar väckts vid domstol.

För företrädaren föreslås också en möjlighet att få ersättning för sina kostnader enligt lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Kontrolluppgift om utlandsbetalningar

Prop. 2002/03:128

I propositionen föreslås ett förtydligande i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter av vad kontrolluppgift ska lämnas om vid s.k. utlandsbetalningar samt en höjning av beloppsgränsen för de betalningar som kontrolluppgift ska lämnas om.

Kontrolluppgift ska enligt förslaget lämnas om direkta och indirekta betalningar till utlandet från en obegränsat skattskyldig, från utlandet till en obegränsat skattskyldig samt inom landet mellan en obegränsat och en begränsat skatt skyldig som överstiger 150000 kr eller som utgör delbetalningar av en summa som överstiger 150000 kr.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

Ändrade CFC-regler

Allmänt

I lagrådsremissen föreslår regeringen ändrade regler för s.k. CFC-beskattning, dvs. de regler som innebär att svenska delägare i utländska juridiska personer i vissa fall beskattas löpande för den utländska juridiska personens inkomster. Förslagen innebär att reglerna för beskattning av delägares direkta och indirekta innehav av andelar i en utländsk juridisk person med lågbeskattade utländska inkomster ändras.

Delägare i en utländsk juridisk person

Med delägare i en utländsk juridisk person avses enligt förslaget en skattskyldig fysisk eller juridisk person som – eventuellt tillsammans med personer i intressegemenskap – direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska personer innehar eller kontrollerar minst 25 % av den utländska juridiska personens kapital eller röster vid utgången av delägarens beskattningsår.

Endast obegränsat skattskyldiga och begränsat skattskyldiga med andelar knutna till ett fast driftställe i Sverige omfattas. Innehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska handelsbolag likställs med direkt innehav.

Det gällande villkoret om att minst 50 % av rösterna ska kontrolleras av obegränsat skattskyldiga slopas.

Vid ett indirekt ägande i en utländsk juridisk person ska ägarandelen utgöra produkten av kapitalandelarna i varje led av ägarkedjan. Andelen röster ska bestämmas med utgångspunkt i den lägsta röstandelen som förekommer i något led av ägarkedjan.

CFC-regleringens syfte

CFC-regler syftar till att förhindra eller försvåra skatteplaneringsåtgärder genom sådana transaktioner med lågbeskattade utländska juridiska personer som leder till att den svenska skattebasen urholkas.

Det kan t.ex. vara fråga om s.k. ränteavdragsarbitrage eller andra transaktioner som innebär att inkomster, t.ex. genom felaktiga internpriser, förs över till koncernföretag i lågskattestater för att sedan tas hem i form av skattefri utdelning eller kapitalvinst. Ett aktiebolag som innehar näringsbetingade andelar i ett lågbeskattat utländskt företag ska alltså normalt beskattas för sin andel av dettas resultat.

Förslaget till ändrade regler är en konsekvens av regeringens förslag om skattefrihet på kapitalvinster och utdelning på näringsbetingade andelar, som riksdagen beslutat om under våren, se ovan under rubriken Lagstiftning.

Lågbeskattade inkomster

En generell regel definierar vad som ska anses som lågbeskattade inkomster och enligt huvudregeln träffas av CFC-beskattning.

En nettoinkomst hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattas alls eller beskattas lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 % av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige.

Undantag görs sedan enligt förslaget i lagrådsremissen för det fall att den utländska juridiska personen som har sådana inkomster hör hemma i en stat eller en jurisdiktion som räknas upp i en särskild lista. Flertalet stater, både med vilka Sverige har skatteavtal och med vilka Sverige saknar sådana avtal, finns upptagna på denna lista.

Inkomster hos en utländsk juridisk person som härrör från internationell rederiverksamhet föreslås under vissa förutsättningar undantas från reglernas tillämpning. Likaså undantas, under vissa förutsättningar, bl.a. finansiell verksamhet inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Inom EES föreslås tillämpningen av CFC-reglerna i princip begränsas till vissa koncerninterna verksamheter.

Beskattningen av inkomsterna

Enligt förslaget i lagrådsremissen ska delägaren ta upp sin andel av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen (CFC-bolaget) som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster ska beräknas som om personen hade varit ett svenskt aktiebolag med tillämpning av reglerna i inkomstskattelagen, IL.

Vid den därpå följande beräkningen av delägarens andel av lågbeskattade inkomster ska det resultat som räknats fram för att pröva om företaget är ett CFC-bolag justeras bl.a. genom att avsättningar till periodiseringsfonder och ersättningsfonder får göras på delägarnivå. Hänsyn får tas till underskott som uppkommit under de närmast tre tidigare beskattningsåren. En förutsättning ska vara att delägaren var delägare vid utgången av det tidigare beskattningsåret. Detta ska bedömas med hänsyn till förhållandena då.

För resultatberäkningen ska det på grundval av den utländska juridiska personens räkenskaper upprättas en resultaträkning och en balansräkning. Dessa ska upprättas i samma valuta som räkenskaperna förs i och ska fogas till självdeklarationen.

Om resultat- och balansräkningarna har lämnats i utländsk valuta ska de räknas om enligt principerna i lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. (Omräkningslagen).

Avräkning av utländsk skatt

Delägare som enligt bestämmelserna i IL beskattas för sin andel av en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster ska vara berättigad till avräkning för utländsk inkomstskatt som den utländska juridiska personen erlagt på dessa inkomster.

Ikraftträdande

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas på beskattningsår som börjar efter utgången av år 2003.

Moms i ett EG-rättsligt perspektiv

SOU 2002:74

Uppdraget

Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag till förändringar i momslagen (ML) i syfte att harmonisera de begrepp som reglerar frågor om skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet med det sjätte momsdirektivet.

Utredningen har även haft i uppdrag att överväga om det är lämpligt att införa särskilda momsregler för små företag.

Enligt tilläggsdirektiv har utredningen vidare sett över det regelsystem som styr vid vilken tidpunkt skattskyldighet och redovisningsskyldighet inträder.

Utredningens arbete har inriktats på att ge vissa av de gemenskapsrättsliga begrepp som det europeiska momssystemet bygger på en tydligare motsvarighet i den svenska lagen.

Förslagen innebär till stor del ett förtydligande av vad som gäller i dagsläget och medför även anpassningar i fråga om systematik och terminologi.

Den övergripande målsättningen i arbetet har varit att förbättra förutsättningarna för en tolkning och tillämpning av ML i konformitet med direktivet.

Beskattningsbar person

Utredningen föreslår att det gemenskapsrättsliga begreppet beskattningsbar person införs i ML.

En beskattningsbar person är den som driver ekonomisk aktivitet, oberoende av syfte, resultat, plats eller form för aktiviteten. Som beskattningsbar person räknas även den som enbart företar transaktioner undantagna från skatteplikt och sålunda inte beskattas.

När en beskattningsbar person omsätter varor eller tjänster inom landet omfattas transaktionen av momssystemet. Begreppet beskattningsbar person ersätter följaktligen det nuvarande rekvisitet att omsättningen ska ske i en yrkesmässig verksamhet, som i regel motsvarar näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen (IL). Avgränsningen av tillämpningsområdet för moms blir härigenom självständig i förhållande till IL och stämmer till följd av utredningens förslag överens med direktivets avgränsning.

Offentligrättsliga organ, dvs. staten, de statliga affärsverken och kommunerna, är inte beskattningsbara personer när de utför aktiviteter eller transaktioner som ingår som ett led i myndighetsutövning. Detta motsvarar nuvarande reglering. Kommunalförbund föreslås omfattas av de bestämmelser i ML som gäller för kommuner.

Undantagsregeln gäller endast i fråga om aktiviteter och transaktioner som normalt inte utförs av andra än offentligrättsliga organ. Avsikten är att undantaget inte ska medföra någon konkurrenssnedvridning av betydelse. Detta motsvarar de obligatoriska konkurrenshänsyn som ska tas enligt direktivet.

Andra bestämmelser i ML som på ett generellt sätt undantar vissa fysiska eller juridiska personer från mervärdesbeskattning, saknar stöd i direktivet och bör enligt utredningens uppfattning slopas. Detta gäller dels undantaget från skattskyldighet för upphovsmans eller dennes dödsbos försäljning av konstverk och dels det generella undantaget, som avser allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund. Dessa subjekt är beskattningsbara personer i den mån de utför någon form av ekonomisk aktivitet.

Eftersom beskattningsbar person är ett vidare begrepp än yrkesmässig verksamhet, påverkas inte de som för närvarande anses bedriva yrkesmässig verksamhet av anpassningen.

Däremot förtydligas att fler personer än tidigare, bl.a. personer som utför ideella och andra aktiviteter utan vinstsyfte samt företag i ett uppbyggnadsskede kan omfattas av momssystemet. Detta innebär förutom skyldigheten att redovisa utgående skatt och rätten till avdrag och återbetalning för ingående skatt även vissa administrativa skyldigheter.

Beskattningsbar person är ett av de centrala begreppen i det sjätte momsdirektivet, till vilket bl.a. reglerna om avdragsrätt och uttagsbeskattning samt redovisnings-, deklarations- och betalningsskyldighet har knutits. Utredningen föreslår att motsvarande systematik ska gälla enligt ML.

Någon materiell översyn av de bestämmelser som på detta sätt knyts till egenskapen av beskattningsbar person har inte gjorts, förutom när det gäller redovisningsbestämmelserna.

Ideell verksamhet

Utredningen föreslår att den särskilda regeln som på ett generellt sätt undantar allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund från mervärdesbeskattning slopas. Dessa subjekt kommer därför att omfattas av de föreslagna bestämmelserna om beskattningsbar person.

Det innebär att föreningarna och trossamfunden är beskattningsbara personer om de självständigt utför någon form av ekonomisk aktivitet. Om de i denna egenskap omsätter varor eller tjänster kan de bli föremål för mervärdesbeskattning såvida inte något undantag från skatteplikt är tillämpligt eller intäkterna från skattepliktig omsättning m.m. understiger 90 000 kr per år.

För att den ideella sektorn även fortsättningsvis ska få en positiv särbehandling, föreslår utredningen att direktivets möjligheter att undanta ideella aktiviteter från skatteplikt utnyttjas.

Sålunda föreslås dels nya bestämmelser om undantag från skatteplikt för tillhandahållande av personal för själavård och omsättning från vissa organisationer utan vinstintresse till medlemmar, dels en utvidgning av nuvarande bestämmelser om undantag från skatteplikt inom kultur- och idrottsområdena och det sociala området.

För att underlätta finansieringen av de undantagna, ideella eller sociala aktiviteterna föreslås vidare ett undantag från skatteplikt för omsättning av varor eller tjänster inom ramen för s.k. penninginsamlingsevenemang.

Vissa publikationer

Utredningen föreslår att undantagen från skatteplikt för periodiska medlemsblad, personaltidningar och organisationstidskrifter samt för program och kataloger slopas på grund av att de saknar stöd i direktivet.

Omsättning av program och kataloger som görs för arkiv-, musei- eller biblioteksverksamhet kommer dock i vissa fall att omfattas av undantaget från skatteplikt för de ifrågavarande aktiviteterna.

Vidare kan tillhandahållande av medlemsblad och organisationstidskrifter omfattas av det föreslagna undantaget från skatteplikt för omsättning till medlemmar mot medlemsavgift.

I andra fall innebär förslagen att omsättning av publikationerna kan komma att beskattas; ofta med tillämpning av en skattesats om sex procent.

Det föreslås också att undantaget från skatteplikt för tjänster som avser införande eller ackvisition av annonser i nu nämnda publikationer slopas. Däremot behålls undantaget för tjänster som avser framställning av periodiska medlemsblad och organisationstidskrifter som ges ut av organisationer utan vinstintresse.

Små företag

Utredningen föreslår att en möjlighet att slippa mervärdesbeskattning införs för beskattningsbara personer vars årsomsättning beräknad på visst sätt inte uppgår till 90 000 kr. Årsomsättningen avser de sammanlagda intäkterna av skattepliktiga omsättningar av varor och tjänster med ett antal tillägg. Vissa transaktioner som inte beskattas ska sålunda räknas med i beloppet.

Skattebefrielsen gäller endast en beskattningsbar persons omsättning av varor och tjänster inom landet. En beskattningsbar person som är befriad från mervärdesbeskattning kan följaktligen fortfarande bli betalningsskyldig för import och för vissa gemenskapsinterna förvärv.

Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund ska enligt förslaget automatiskt omfattas av skattebefrielsen om förutsättningarna för befrielse är uppfyllda. För andra beskattningsbara personer ska utgångsläget vara att de omfattas av mervärdesbeskattning men kan begära att bli befriade om förutsättningarna för befrielse föreligger.

Den som är skattebefriad har alltid rätt att begära inträde i momssystemet.

Beskattningsgrundande händelse och redovisning

Utredningen föreslår att tidpunkterna för skattskyldighetens inträde respektive redovisningen av utgående och ingående skatt preciseras i enlighet med direktivets bestämmelser. Dessa tidpunkter föreslås hädanefter benämnas tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen respektive redovisningstidpunkten för utgående och ingående skatt.

De föreslagna bestämmelserna om tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen innebär att en referenstidpunkt skapas för skattepliktiga och från beskattning undantagna transaktioner som omfattas av ML.

En beskattningsgrundande händelse inträffar vid omsättning av varor och tjänster inom landet som görs av en beskattningsbar person i denna egenskap samt vid import, gemenskapsinternt förvärv och export.

Tidpunkten har även betydelse för bestämmande av redovisningstidpunkt men inte för avgörandet av tillämplig skattesats, vilket enligt huvudregeln styrs av de bestämmelser som är i kraft vid redovisningstidpunkten.

De föreslagna bestämmelserna om redovisningstidpunkten har främst betydelse för till vilken redovisningsperiod skatten ska hänföras och innebär att den nuvarande anknytningen till vad som är god redovisningssed enligt bokföringslagen slopas.

Redovisningstidpunkten för utgående skatt ska enligt huvudregeln sammanfalla med tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen.

Redovisningstidpunkten för ingående skatt ska enligt förslagen sammanfalla med redovisningstidpunkten för motsvarande utgående skatt. Detta är en förändring jämfört med nuvarande regler och innebär en anpassning till det krav på reciprocitet som direktivet ställer.

Anpassningen av redovisningsbestämmelserna till direktivet innebär att ett flertal specialbestämmelser om redovisning av moms slopas.

Ikraftträdande

Utredningen föreslår inte någon dag för ikraftträdande. Skälet för detta är framför allt att förslagen bör föras in i ett sammanhang och föregås av relativt omfattande informationsinsatser.

Våra skatter?

SOU 2002:47

Den övergripande uppgiften för utredningen, som antog namnet Skattebasutredningen, har varit att lämna en samlad bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör vara utformad i en internationaliserad värld samtidigt som de välfärdspolitiska ambitionerna bevaras på dagens nivå.

Syftet med utredningens arbete har varit att åstadkomma ett förbättrat underlag för framtida skattepolitiska prioriteringar. En huvuduppgift har varit att bedöma rörligheten hos underlagen för enskilda skatter (skattebaserna) enligt nuvarande system och i vilket tidsperspektiv en ökad rörlighet kan uppkomma.

Utredningen bedömer att det finns goda skattemässiga förutsättningar att även i framtiden kunna finansiera ett väl fungerande välfärdssamhälle på dagens ambitionsnivå. En förutsättning är dock att Sverige framöver, liksom under tidigare perioder, vårdar och utvecklar skattesystemet.

Utredningens förslag

Utredningen har gjort en genomgång av hela skatteområdet och presenterar en lång rad mer eller mindre genomgripande förslag.

En parlamentariskt tillsatt kommitté bör se över kapitalbeskattningsområdet. Huvudmålen bör vara att med hjälp av bredare baser, lägre marginalbeskattning och förenklingar åstadkomma ett ekonomiskt rationellare, robustare och mer rättvist skattesystem.

Följande förändringar bör ingå i en ”ny skattereform”.

• Ett slopande av arvs- och gåvoskatten för skatteklass 1.

• En breddning av basen för förmögenhetsskatten till samtliga viktiga förmögenhetstillgångar och en kraftig sänkning av skattesatsen. Om detta skulle anses stöta på alltför svåra problem bör förmögenhetsskatten helt slopas.

• En höjning av ersättningstaken i a-kassa, sjuk- och föräldraförsäkring.

• I en framtid där viktiga länder inom EU går före och sänker bolagsskatten bör Sverige ha en beredskap att följa med ner till en bolagsskatt på 25 procent.

Internationellt arbete

Sverige bör verka för en harmonisering av basdefinitioner och miniminivåer inom EU för de mest lättrörliga skattebaserna. För att skynda på detta arbete måste medlemsländerna ge upp sitt veto på vissa områden.

För de mer trögrörliga baserna, i första hand hushållens arbetsinkomster och företagens lönesumma, bör EU:s strategi bli den motsatta. Man bör maximalt skydda och underlätta staternas möjligheter att upprätthålla olika beskattningsnivåer.

En effektiv förvaltning

På två områden bör enligt utredningen den svenska skatteförvaltningen tillföras mer resurser:

• Internationellt samarbete för informationsutbyte och kontroll.

• Information för att öka allmänhetens kunskaper om skatter och vad de används till.

Behandling av skattemål

Det bör göras en förutsättningslös översyn av behandlingen av skattemål med syfte att stärka kompetensen och renodla myndighetsstrukturen. Föreslagna förändringar bör göra det möjligt att strikt prioritera åklagarnas och domstolarnas behandling av skattemål. Ett rimligt mål bör vara att förvaltningsdomstolarna bör kunna slutbehandla samtliga skattemål inom två år.

Beskattningen av utomlands bosatta

SOU 2003:12

Utredningen föreslår att utomlands bosatta personer som dagpendlar till Sverige för arbete här inte längre ska schablonbeskattas för sina tjänsteinkomster (25 % av bruttoinkomsten) enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). De ska i stället beskattas enligt inkomstskattelagen på motsvarande sätt som i Sverige bosatta personer.

Detta innebär att dagpendlare ska betala kommunal skatt och i vissa fall statlig skatt samt att de blir berättigade till samtliga kostnadsavdrag, bl.a. avdrag för resekostnader.

Utredningen föreslår vidare med hänsyn till de krav EG-rätten ställer att utomlands bosatta skattskyldiga som arbetar i Sverige ska få välja att, i stället för att schablonbeskattas enligt SINK, beskattas för sina tjänsteinkomster på motsvarande sätt som i Sverige bosatta personer. De blir därmed berättigade till samtliga kostnadsavdrag.

Vidare föreslår utredningen att sådana personer under vissa förutsättningar ska ha rätt till personliga avdrag, dvs. allmänna avdrag, grundavdrag och även ränteavdrag på motsvarande sätt som i Sverige bosatta personer.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Svåra skatter!

SOU 2003:38

En kommitté med parlamentarisk sammansättning har haft till uppgift att se över näringslivets energibeskattning.

Vid utformningen av förslaget har kommittén strävat efter att ge det nya energibeskattningssystemet en långsiktigt hållbar utformning, som genom sin generella karaktär inte klassificeras som statsstöd enligt EG-rätten, men som samtidigt genom sin funktion bevarar näringslivets konkurrenskraft.

Dessutom ska det nya energibeskattningssystemet ge en god balans mellan målsättningarna om samhällsekonomisk effektivitet, långsiktig effektivitet i miljöpolitiken och regionalpolitiska målsättningar.

Den modell som enligt kommitténs uppfattning uppfyller dessa krav betecknas i betänkandet näringslivsmodellen.

Näringslivsmodellen kan sammanfattas i följande punkter:

• Näringslivets energibeskattning ska framdeles hållas åtskild från hushållens energibeskattning. Fortsättningsvis ska näringslivet endast belastas med miljöstyrande skatter (koldioxidskatt och svavelskatt) och inte fiskala skatter (energiskatt). Dock ska EG:s minimiskatt på el gälla för näringslivets förbrukning.

• Den tidigare avgränsningen av de nedsättningsberättigade sektorerna ska tas bort, vilket innebär att hela näringslivet ska omfattas av samma modell för energibeskattning.

• Energiomvandlingssektorn ska beskattas i enlighet med det övriga näringslivet. Energiskatten på bränslen, som nu tas ut inom energiomvandlingssektorn, tas bort. I stället föreslår kommittén att en energiskatt införs för konsumtion av fjärrvärme utom för näringslivet.

• Näringslivets koldioxidskattenivå sätts i utgångsläget till 19 öre per kg koldioxid (25 % av nivån för hushåll och offentlig förvaltning).

• En generell begränsningsregel ska gälla för energiintensiva företag. Denna regel begränsar koldioxidskatteuttaget på bränslen respektive energiskatteuttaget på el hos dessa företag till 0,7 % av företagets försäljningsvärde. Som förutsättning gäller dock att EG:s minimiskattenivåer måste iakttas, även efter begränsning av skatten. Sådana minimiskattenivåer kommer genom det nya energibeskattningsdirektivet inte att gälla endast för mineraloljor utan även för kol, naturgas och el.

• Återbetalningen av energiskatt administreras genom återbetalning via skattekontot. Redovisningen knyts till inkomstdeklarationen.

Det största problemet med den nuvarande modellen för näringslivets energibeskattning är den sektoriella indelningen. EG-domstolen har i en dom, som meddelats under 2001, fastslagit att det är statsstöd att välja ut vissa sektorer av näringslivet och ge dessa skattemässiga fördelar framför andra. EG-kommissionen har i ett beslut under 2002 givit ett tidsbegränsat godkännande för den svenska modellen, dock inte för hela modellen utan endast för den del som avser koldioxidskatten. Det finns inte några som helst garantier för att även energiskattedelen blir godkänd.

Ett införande av tillverkningsindustrins energiskattestruktur för hela näringslivet innebär i grova drag ett skattebortfall på ca 6,4 miljarder kr brutto och 5 miljarder kr netto, dvs. när hänsyn tagits till olika indirekta effekter.

Finansieringen sker genom en kombination av höjd löneavgift, förändring av periodiseringsfonderna, energiskatt på värme i kombination med små höjningar av skatten på el, olja, gas, bensin och diesel.

Den nya modellen föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.

Europabolag

Justitiedepartementets PM Ds 2003:15

I oktober 2004 träder EG:s förordning om europabolag i kraft. Ett europabolag ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform.

Tanken har varit att skapa en aktiebolagsform som i första hand ska falla under EG-regler och inte en viss nationell lagstiftning. Av förordningen framgår att ett europabolag ska vara en juridisk person och ha ett aktiekapital fördelat på aktier.

Varje aktieägare ska vara ekonomiskt ansvarig endast för den del av aktiekapitalet som han eller hon har tecknat. Europabolagets kapital ska vara uttryckt i euro och uppgå till minst 120 000 euro. I övrigt ska nationella regler om aktiekapital och aktier tillämpas på europabolagen.

Ett europabolag ska ha sitt säte i en stat inom EU. Säte och huvudkontor ska finnas i en och samma medlemsstat. Sätet ska kunna flyttas från en medlemsstat till en annan utan att bolaget behöver avvecklas i det första landet och bildas på nytt i det andra. Europabolaget ska kännetecknas av att firman innehåller förkortningen ”SE”.

Förordningen om europabolag innehåller vidare bestämmelser om bl.a. hur ett europabolag ska bildas och hur det ska vara organiserat. På flera punkter överlåter förordningen den närmare regleringen till medlemsstaterna.

I promemorian föreslås bl.a. att Patent- och registreringsverket ska föra ett särskilt register över europabolag med säte i Sverige och att sådana bolag ska ha en verkställande direktör med uppgift att svara för bolagets löpande förvaltning.

Promemorian innehåller också förslag till bestämmelser för europabolag som tillämpar en s.k. dualistisk organisationsstruktur, dvs. ett system med ett ledningsorgan och ett tillsynsorgan, samt bestämmelser om vad som ska gälla om ett europabolag vill flytta sitt säte från Sverige till en annan medlemsstat.

I promemorian lämnas också förslag till ändringar i bl.a. aktiebolagslagen, bankrörelselagen och försäkringsrörelselagen. Frågor om beskattning av europabolag och om arbetstagarinflytande i sådana bolag behandlas inte i denna promemoria.

Lagen om europabolag föreslås träda i kraft den 8 oktober 2004, vilket är samma dag som EG-förordningen om europabolag träder i kraft.

Fastighetstaxering och beskattning av tredimensionellt avgränsade fastigheter

Finansdepartementets PM Ds 2003:19

I promemorian föreslås ändringar i reglerna om fastighetstaxering med anledning av att regeringen den 19 december 2002 beslutade om lagrådsremiss om tredimensionell fastighetsindelning.

Det lämnas även förslag i syfte att anpassa de inkomstskatterättsliga reglerna till tredimensionell fastighetsindelning.

När regler om tredimensionell fastighetsindelning införts kommer det att finnas olika kategorier av fastigheter. Följande kategorier bör enligt promemorian uppmärksammas särskilt:

1. De traditionella fastigheterna, dvs. sådana fastigheter som avgränsas mot andra fastigheter enbart genom gränser i markplanet.

2. Fastigheter som till alla delar avgränsas såväl vertikalt som horisontellt, dvs. sådana fastigheter som i lagrådsremissen föreslås få namnet anläggningsfastigheter. Redaktörens anmärkning: I propositionen 2002/03:116 (se ovan under rubriken Propositioner) har benämningen på denna nya typ av fastigheter ändrats till tredimensionella fastigheter.

3. I markplanet avgränsade fastigheter som avgränsats i höjdplanet mot anläggningsfastigheter eller anläggningsutrymmen.

4. I markplanet avgränsade fastigheter till vilka det genom fastighetsbildning har förts ett tredimensionellt avgränsat utrymme beläget utanför fastighetens gränser i markplanet(anläggningsutrymme).

Fastighetstaxering

Enligt förslagen i promemorian kommer i huvudsak samma regler att gälla för anläggningsfastigheter som för andra fastigheter. Det krävs dock en del ändringar i regelsystemet för fastighetstaxering för att anläggningsfastigheter och fastigheter med anläggningsutrymmen ska kunna åsättas taxeringsvärden.

För del av byggnadskropp som hör till en anläggningsfastighet eller ett anläggningsutrymme ska byggnadstypen bestämmas särskilt. Sådan byggnadsdel ska inte kunna taxeras som småhus.

Om del av en byggnadskropp hör till en anläggningsfastighet bestäms värdeåret särskilt för den byggnadsdelen. Om denna byggnadsdel indelas i flera värderingsenheter ska samma värdeår bestämmas för dessa.

Utrymme och därmed byggrätt som hör till en anläggningsfastighet ska inrymmas i begreppen mark och tomt enligt fastighetstaxeringslagen.

Värdet av utrymme och därmed byggrätt för hyreshus och industrier som utgör tredimensionellt avgränsade fastigheter bör bestämmas som värderingsenhetens byggrätt i kvadratmeter multiplicerad med det i riktvärdeangivelsen angivna värdet per kvadratmeter byggrätt.

Inkomstskattelagen

Vad som sägs om byggnad i inkomstskattelagen, IL, ska även gälla olika delar av en byggnadskropp om del av byggnadskroppen ingår i en anläggningsfastighet eller ett anläggningsutrymme.

Vad som sägs om mark och tomt i IL gäller också utrymme som ingår i en fastighet eller en samfällighet. Enligt promemorian är skälen för detta följande.

Anläggningsfastigheter kommer att kunna existera utan att ha del i markytan. I lagrådsremissen föreslås av denna anledning att det i inledningen av jordabalken respektive fastighetsbildningslagen ska klargöras att med begreppet mark i dessa lagar även ska avses utrymmen utan anknytning till markytan. Som ovan framgår föreslås att en liknande bestämmelse ska införas i fastighetstaxeringslagen. Det behövs även en sådan bestämmelse i IL för att t.ex. reglerna i IL om ersättningsfonder, tomtrörelse och marköverföring ska kunna tillämpas på anläggningsfastigheter.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 när det gäller reglerna om fastighetstaxering och den 31 december 2003 vad avser reglerna i IL samt tillämpas första gången vid 2005 års fastighetstaxering respektive vid 2005 års inkomsttaxering.

Samfällighetsbeskattning

Finansdepartementets PM Fi 2002/2971

Enligt lagen om förvaltning av samfälligheter är vissa samfällighetsföreningar skyldiga att fondera medel för att säkerställa underhåll och förnyelse av gemen samhetsanläggningarna. Räntan på sådana medel beskattas under vissa förutsättningar hos delägarfastigheternas ägare.

Länge var reglerna för inkomst- och förmögenhetsbeskattning för samfälligheter knapphändiga och förhållandevis ålderdomliga. År 1975 kom den proposition som ledde fram till nuvarande lagstiftning. Reglerna innebar bl.a. att i de fall skattskyldighet inte förelåg för samfälligheten fördelades intäkterna och kostnaderna på delägarfastigheterna. Skattskyldighet och uppgiftsskyldighet förelåg bara om nettot för en delägare uppgick till minst 100 kr.

Beloppsgränsen höjdes genom lagstiftning år 1985 till 300 kr. Detta belopp, som sedan dess stått kvar oförändrat, kom genom lagändringen att utgöra ett grundavdrag och inte som tidigare ett gränsbelopp.

I promemorian föreslås att det skattefria beloppet höjs till 600 kr. Detta medför ändringar i inkomstskattelagen och lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

Förmån av tandvård

Finansdepartementets PM Fi 2003/2981

I promemorian föreslås att skattefriheten slopas för förmån av inte offentligt finansierad tandvård i Sverige. För att förhindra ett kringgående föreslås även att skattefriheten för förmån av tandvård utomlands avskaffas.

Som en konsekvens av ett slopande av skattefriheten för förmån av tandvård föreslås dessutom att avdragsförbudet för tandvårdsutgifter i inkomstslaget näringsverksamhet slopas.

Utgångspunkten för förslaget är att den offentliga finansieringen av tandvården ska ske i huvudsak inom ramen för den allmänna försäkringen och inte genom skattesystemet. Det förhållandet att förmån av vanlig svensk tandvård blivit skattefri är en inte avsedd konsekvens av nuvarande lagstiftning.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004.

Åtgärder mot missbruk inom associationsrätten

Justitiedepartementets PM Ds 2003:24

I promemorian diskuteras ett antal åtgärder för att motverka ekonomiska oegentligheter i främst stiftelser, handelsbolag, ekonomiska föreningar och aktiebolag.

Det föreslås att personer som inte är bosatta i Sverige och som ska registreras som företrädare för stiftelser och ekonomiska föreningar eller som bolagsmän i handelsbolag i samband med registreringsanmälan ska ge in kopior av identitetshandlingar. Sådana bestämmelser finns redan i dag för aktiebolag.

Syftet med förslagen är att minska risken för att icke-existerande personer registreras som företrädare.

Vidare föreslås att stiftelser som inte har någon behörig företrädare bosatt i Sverige ska bemyndiga en i landet bosatt person att på stiftelsens vägnar ta emot delgivning. Även denna regel har sin förebild i reglerna för aktiebolag.

Det föreslås också att Patent- och registreringsverket ska skicka en särskild underrättelse till den som registreras som bolagsman i ett handelsbolag. I promemorian föreslås också ett förbud för pensions- och personalstiftelser att vara bolagsmän i handelsbolag.

Promemorian innehåller också förslag om att revisorer i ekonomiska föreningar, handelsbolag och näringsdrivande ideella föreningar ska registreras i föreningsregistret respektive handelsregistret. Förslaget omfattar dock inte mindre företag och inte heller bostadsrättsföreningar och vissa andra ekonomiska föreningar. Vidare föreslås att stiftelseregistret ska innehålla uppgift om revisorer i registrerade stiftelser.

Slutligen innehåller promemorian förslag om att förändringar i kretsen av styrelseledamöter i aktiebolag ska ges rättsverkan först i och med att förändringen anmäls för registrering i aktiebolagsregistret. Förslaget syftar till att komma tillrätta med de svårigheter som förekommer i utredningar om ekonomisk brottslighet i aktiebolag när det gäller att styrka vem som har varit ansvarig för bolaget vid en viss tidpunkt.

Det ska bli svårare för den som är registrerad som styrelseledamot att undgå ansvar för de handlingar som har företagits i bolagets namn genom att i efterhand invända att han eller hon i själva verket har avgått före en viss kritisk tidpunkt.

De nya reglerna föreslås omfatta styrelseledamöter, suppleanter och särskilda firmatecknare.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.

Skattereduktion för miljöförbättrande åtgärder på småhus

Finansdepartementets PM Fi 2003/3331

I promemorian presenteras ett förslag till en tidsbegränsad lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder på permanentbostäder.

De åtgärder som nu föreslås innebär att ägaren medges skattereduktion om han eller hon installerar ett biobränsleeldat uppvärmningssystem i ett nyproducerat småhus eller installerar isolerglasfönster i ett befintligt småhus.

Skattereduktion medges under förutsättning att ägaren är permanent bosatt i småhuset. Skattereduktion för installation av isolerglasfönster föreslås även kunna medges ett privatbostadsföretag under förutsättning att en medlem eller en delägare är permanent bosatt i småhuset.

Skattereduktion uppgår enligt förslaget till ett belopp som motsvarar 30 % av den del av underlaget som överstiger 10 000 kr per småhus. Skattereduktion får göras med högst 10 000 kr för installation av isolerglasfönster i befintliga småhus och med högst 15 000 kr för installation av uppvärmningssystem i nyproducerade småhus. Skattereduktion medges endast en gång per småhus under denna lags giltighetstid.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och gälla installationer som genomförs under tiden den 1 januari 2004 till den 31 december 2006.

Avdrag för utdelning på insatsemissioner

Finansdepartementets PM Fi 2000/2274

I promemorian föreslås att gällande bestämmelser korrigeras så att de säkerställer dels att den ökning av medlemsinsatsen som sker vid en insatsemission inte betraktas som en utdelning och således inte beskattas hos medlemmen vid emissionstillfället och dels att föreningen får dra av utdelning som lämnas i förhållande till insatsemitterat kapital.

Bakgrunden till förslaget är att en ekonomisk förening i ett av Regeringsrätten fastställt förhandsbesked vägrats avdrag för utdelning som lämnats i förhållande till emitterade insatser.

De nya reglerna föreslås bli tillämpliga första gången vid 2005 års taxering.

Utökade möjligheter till uppskovsavdrag vid bostadsbyte

Finansdepartementets PM Fi 2003/3410

Enligt gällande rätt kan en person som säljer sin bostad – ett småhus eller en bostadsrätt – och förvärvar ett småhus eller en bostadsrätt i ett s.k. äkta bostadsföretag få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten.

Om den förvärvade bostadsrätten finns i ett nybildat bostadsföretag som ännu inte uppfyller villkoren för att vara ett äkta bostadsföretag kan uppskov emellertid inte ges.

I promemorian föreslås att bestämmelserna ändras så att det ska bli möjligt att få uppskov även vid köp av lägenheter i oäkta bostadsföretag, under förutsättning att företaget uppfyller villkoren för att vara ett äkta bostadsföretag senast vid utgången av året efter avyttringen av den gamla bostaden.

I promemorian föreslås dessutom att tidpunkten för bosättningsvillkoret m.m. anpassas till den senaste tidpunkten för att lämna självdeklaration, dvs. den 2 maj.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2005 års taxering.

Nya faktureringsregler när det gäller moms

Finansdepartementets PM Fi 2003/3465

I promemorian föreslås nya regler för fakturor när det gäller moms. Reglerna är föranledda av ett direktiv som antogs den 20 december 2001 (Rådets direktiv 2001/115/EG om ändring av direktiv 77/388/EEG i syfte att förenkla, modernisera och harmonisera kraven på fakturering när det gäller moms).

Förslagen i promemorian innebär i huvudsak följande.

Bestämmelserna i momslagen som reglerar vem som är faktureringsskyldig ändras inte materiellt men omformuleras så att de närmare knyter an till formuleringen i direktivet.

En ny regel införs i momslagen som uttryckligen anger att s.k. självfakturering (self-billing) är tillåten under vissa förutsättningar. Regeln innebär att en faktura som köparen utfärdar ska accepteras som en faktura utfärdad av säljaren om de särskilda villkoren som anges i bestämmelsen är uppfyllda. De särskilda villkoren innebär att det ska föreligga ett i förväg träffat avtal mellan parterna och att det ska finnas ett förfarande för godkännande av varje faktura av den skattskydlige.

Det blir också tillåtet att låta en tredje person i den faktureringsskyldiges namn och för dennes räkning utföra faktureringsfunktionen (s.k. outsourcing).

En bestämmelse om faktureringsskyldighet införs i momslagen som innebär att faktureringsskyldighet ska gälla för näringsidkare för omsättning av varor och tjänster här i landet samt vid export när köparen är en näringsidkare eller en icke skattskyldig juridisk person. Bestämmelsen reglerar även att faktureringsskyldighet ska föreligga vid distansförsäljningar och försäljningar av nya transportmedel oavsett vem som är förvärvare.

Skyldighet att utfärda faktura ska inte föreligga i vissa särskilt angivna fall där undantag från skatteplikt enligt momslagen föreligger.

Begreppet jämförlig handling i definitionen av ”faktura eller annan jämförlig handling” utmönstras ur momslagen. I stället införs en bestämmelse som innebär att med faktura avses varje dokument eller meddelande i pappersform eller i elektronisk form som uppfyller villkoren i 11 kap. momslagen.

Om faktura inte kan uppvisas och synnerliga skäl föreligger kan avdrag för ingående moms medges den skattskyldige om denne på annat sätt förmår att styrka sin rätt till avdrag.

Momslagens krav på innehållet i en faktura kompletteras och ändras så att de överensstämmer med den uttömmande uppräkningen i direktivet.

Regeln i momslagen som medger att en förenklad faktura får utfärdas då fakturan uppgår till mindre belopp ändras så att den är i enlighet med motsvarande regel i direktivet. Detta innebär att en förenklad faktura får utfärdas då handelsbruket inom verksamheten, administrativ praxis eller de tekniska förutsättningarna för utställande av en faktura gör det svårt att utfärda en fullständig sådan. De bestämmelser som införs i momslagen preciserar vilka uppgifter som måste framgå av en förenklad faktura.

Det blir tillåtet att utfärda en samlingsfaktura för flera separata leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster.

En bestämmelse införs av innebörd att i ett ändringsdokument endast behöver anges uppgifter om ändringen, en otvetydig hänvisning till ursprungsfakturan, huruvida omvänd skattskyldighet föreligger i det aktuella fallet, skattesats, skattebelopp och minskning av skattebelopp. Bestämmelsen om kreditnotor i momslagen omformuleras i enlighet härmed.

En faktureringsskyldig som har annan redovisningsvaluta än svenska kronor eller euro måste ange skattebeloppet i svenska kronor på fakturan. Vid tillämpning av denna bestämmelse ska tillämplig valutakurs vara den senaste säljkursen som registrerats vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde.

En definition av begreppen överföring och lagring av fakturor på elektronisk väg införs i momslagen. En regel införs om att fakturor får sändas elektroniskt om mottagaren godtar detta. Det ställs inga särskilda krav i momslagen utöver detta krav på fakturor som sänds elektroniskt. Då flera fakturor sänds samlat på elektronisk väg till samma mottagare behöver de uppgifter som är gemensamma för de olika fakturorna endast anges en gång.

En regel förs in i skattebetalningslagen som särskilt anger att skattskyldiga personer är skyldiga att lagra kopior på alla utfärdade och mottagna fakturor och att denna skyldighet omfattar fakturor som utfärdats av honom själv, hans kund eller i hans namn för en tredje person. Skyldighet att lagra fakturor ska inte heller i framtiden gälla privatpersoner och juridiska personer med skattefri verksamhet som mottar en faktura.

I bokföringslagen införs en regel som innebär att ett företag under vissa förutsättningar får förvara maskinläsbara medier och hålla maskinutrustning och system tillgängliga i ett annat EU-land. Regeln innebär även att det är tillåtet att lagra fakturor i ett land utanför EU med vilket Sverige har ingått avtal om ömsesidigt bistånd och administrativt samarbete med rättsverkningar som motsvarar EG-reglerna.

De nya reglerna ska vara införda i medlemsstatens nationella lagstiftning den 1 januari 2004.

Skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser

Finansdepartementets PM Fi 2003/3542

Regeringen har den 18 juni 2003 överlämnat skrivelsen Meddelande om kommande förslag om ändringar i skatteregler vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser (skr. 2002/03:145) till riksdagen där promemorians förslag aviserats.

Av skrivelsen framgår att den i promemorian föreslagna regeln om en begränsning av avdragsrätten för ersättning som lämnats när ansvaret för pensionsutfästelser övertagits av någon annan ska tillämpas på avtal om övertaganden av pensionsutfästelser som ingåtts efter den 18 juni 2003.

Enligt nuvarande bestämmelser ska en ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser dras av hos den som lämnar ersättningen. Ersättningen ska tas upp till beskattning hos mottagaren. Detta gäller oavsett om pensionsutfästelserna har tryggats eller inte. Det finns inte några beloppsmässiga begränsningar.

I promemorian föreslås att avdragsrätten för lämnad ersättning vid övertagande av pensionsutfästelser begränsas till att avse ersättning för sådana pensionsutfästelser som tryggats med avdragsrätt.

Det innebär att avdrag bara ska göras om och i den mån ersättningen avser pensionsutfästelser som redan tryggats genom överföring till pensionsstiftelse, avsättning i balansräkning i förening med t.ex. kreditförsäkring eller betalning av premie till pensionsförsäkring.

Det innebär vidare att det krävs att tryggandet av de aktuella pensionsutfästelserna ryms inom de beloppsmässiga ramar som gäller för avdrag för sådana kostnader.

Vidare föreslås en motsvarande begränsning i beskattningen av ersättningen hos mottagaren. Ersättning vid övertagande av pensionsutfästelser ska tas upp till beskattning hos mottagaren i samma utsträckning som ersättningen ska dras av hos den som lämnar ersättningen.

Den nya bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 januari 2004 och tillämpas från och med den 19 juni 2003, dvs. från och med dagen efter överlämnandet av regeringens skrivelse till riksdagen.

Internationell redovisning i svenska företag

SOU 2003:71

Enligt en EG-förordning kommer svenska noterade företag att från och med år 2005 vara skyldiga att tillämpa internationella redovisningsstandarder vid upprättande av koncernredovisning. De regelverk som avses är International Accounting Standards (IAS) och International Financial Reporting Standards (IFRS), vilka ges ut av International Accounting Standards Board i London. Utredningens uppdrag har varit att överväga ett antal frågor som denna EG-förordning ger upphov till.

Utredningens förslag, som även utgår från ett EG-direktiv antaget år 2003, innebär bl.a. att alla företag, såväl noterade som icke-noterade, ska ha möjlighet att upprätta års- eller koncernredovisning i enlighet med det internationella IAS/ IFRS-regelverket.

För de företag som väljer att inte tillämpa det internationella regelverket föreslås att möjligheterna att, inom ramen för svensk lagstiftning och god redovisningssed, tillämpa de redovisningsprinciper som IAS/IFRS ger uttryck för ska bli väsentligt förbättrade.

I den svenska lagstiftningen blir de viktigaste förändringarna att företagen i framtiden föreslås få möjlighet att löpande värdera vissa materiella och immateriella tillgångar till deras verkliga värde, dvs. normalt till marknadsvärdet, samt att försäkringsföretagen föreslås bli skyldiga att redovisa finansiella instrument till deras verkliga värde.

Utredningens förslag innebär att det i framtiden kommer att finnas två alternativa regelverk för företagens redovisning. Det ena är de svenska årsredovisningslagarna och god redovisningssed – med större eller mindre inslag av IAS/IFRS redovisningsprinciper – och det andra är IAS/IFRS-regelverket.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.

Beskattning av lokalanställd personal vid utländska beskickningar och konsulat i Sverige

Finansdepartementets PM Fi 2000/1082

Lokalanställd personal vid utländska beskickningar och konsulat i Sverige kan dels vara svenska medborgare, dels utländska medborgare som var bosatta här när de fick anställningen.

För lokalanställda gäller att de inte är skattskyldiga i Sverige för inkomst från beskickningen eller konsulatet. Denna skattebefrielse har inneburit att de lokalanställdas löner motsvarar vad som skulle ha erhållits netto efter beskattning av en normal svensk lön.

Detta innebär i sin tur att de lokalanställdas socialförsäkringsförmåner beräknas på dessa jämförelsevis lägre löner. Förmånerna från socialförsäkringen i form av t.ex. inkomstpension eller sjukpenning blir därmed betydligt lägre än om storleken på förmånerna beräknats på en motsvarande beskattad bruttolön.

För att komma tillrätta med de lokalanställdas situation föreslås i promemorian att den nuvarande skattefriheten slopas. Ett slopande av skattefriheten antas medföra att de lokalanställdas löner i flertalet fall kommer att justeras upp till den nivå som gäller enligt kollektivavtal. Därigenom kommer också deras sociala förmåner att kunna bli desamma som för andra med liknande arbetsuppgifter men med andra arbetsgivare.

Något förslag om ikraftträdande lämnas inte i promemorian. Denna fråga anses böra avgöras under den fortsatta beredningen av förslaget i promemorian.

Redaktör Egon Vikström

Egon Vikström är verksam vid Riksskatteverkets skatteavdelning.