1 Inledning
I ett inlägg i SN 2002/10 replikerar chefen för RSVs rättsenhet Björne Sjökvist på ett inlägg från Anders Lagerholm om beskattningen av motionsförmåner. Eftersom jag inte spelar golf skall jag inte gå in i den sakliga debatten. Sjökvists replik har dock föranlett funderingar i andra avseenden.
2 Hur skall man räkna ut löneavståendet när lön byts mot förmån?
Sjökvist beräknar i sin fotnot att ett löneavstående på 2727 kr kan finansiera en (skattefri) förmån på 5000 kr. En komponent i kalkylen är arbetsgivarens minskade inkomstskatt till följd av den avdragsgilla utgiften på 5000 kr. Motsvarande skatteeffekt räknar inte Sjökvist med för lönekostnaden. Äpplen jämförs således med päron.
Låt oss anta att även lönekostnaden är avdragsgill, och för pedagogikens skull avstå från att lägga in skattekostnader i kalkylen.
För att finansiera arbetsgivarens kostnad för förmånen på 5000 kr krävs således ett löneavstående på 5000/1,32 kr (om arbetsgivaravgiften är 32 %). Löneavståendet blir således 3788 kr. Man kan kontrollera detta mot Sjökvists beräkning genom att multiplicera 2727 kr med 1,39. Med denna faktor kommer man nämligen fram till arbetsgivarens kostnad för lönen före arbetsgivarens inkomstskatteeffekt.
3 Oskick?
Man skall inte tro på allt man hör, men enligt uppgift tillhandahåller även skatteförvaltningen den inkomstskattefria förmånen ”hemdatorer” till sin personal mot bruttolöneavdrag. I den mån det är ett oskick (och här har jag inte heller någon uppfattning) och hörsägen är korrekt har oskicket tydligen spritt sig ända in i statsförvaltningen.
Låt mig dock lämna statsförvaltningens eventuella moraliska dilemma därhän. Det är som är verkligen intressant är att man här genom fältstudier verkligen kan empiriskt konstatera att människan inte bara är en social utan också en ekonomisk varelse i det att man från individuellt perspektiv utnyttjar den gynnsamma effekten av att byta en skattepliktig förmån (lön) mot en skattefri (t.ex. hemdator eller privat sjukvård). Det måste emellertid ankomma på skattelagstiftaren att ta ställning till vilka avsiktliga eller oavsiktliga, men svårbemästrade, planeringsmöjligheter som kan vara acceptabla i olika regelsystem. Den förkastelsedom som uttalas i Sjökvists replik riktar sig till fel adressat. Han har dock en poäng vad avser byte av motionsförmån, som är en personalvårdsförmån, mot bruttolöneavdrag.
Stefan Carlsson
Stefan Carlsson är skattejurist vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers.