Skattekontot får godkänt av företag och löntagare

Både allmänhet och företag tycker att skattekontosystemet i stort sett fungerar bra. I denna artikel presenterar Bodil Halling, som är chef för Rätts- och Utvecklingsenheten vid skattemyndigheten i Göteborg, och Nils Johansson, som arbetar på Riksskatteverkets Utvärderingsenhet, en utvärdering som Riksskatteverket låtit utföra. Artikeln avslutas med en genomgång av de förbättringar av skattekontot som RSV för närvarande arbetar med.

Inledning

Skattekontoreformen1 infördes 1998 och innebär att alla som bor och arbetar eller driver näringsverksamhet i Sverige har ett eget skattekonto hos skattemyndigheten. På skattekontot redovisas bland annat inkomstskatt, moms, arbetsgivaravgifter, preliminärskatt och inbetalningar till skattmyndigheten.

Skattekontosystemet omfattar fler skatter och avgifter än det tidigare uppbördssystemet, bl.a. tillkom mervärdesskatt och tidigare benämnd överskjutande skatt resp. kvarstående skatt som också ska redovisas i skattekontot. Vidare redovisas för varje skattskyldig saldot hos skattemyndigheten och kronofogdemyndigheten på ett sammanhållet sätt.

Övriga genomgripande förändringar är att ränta på över- respektive underskott beräknas dag för dag samt att en betalning anses ha gjorts först vid den tidpunkt då beloppet har bokförts på skattemyndighetens konto.

I skattekontot sker löpande (månadsvis) avstämning mellan inbetalda och debiterade belopp samt ränteberäkning. Avstämningen leder till återbetalningar, betalningsuppmaningar (vid underskott på kontot) samt om underskottet fortfarande uppgår till vissa beloppsgränser till överlämnande till indrivning hos kronofogdemyndigheten (restföring).

En väsentlig skillnad när det gäller uppbördsredovisningen är att ett inbetalt belopp till skattekontot inte kan hänföras till någon viss skatt eller avgift utan utgör en avräkningspost mot olika debiterade belopp.

Lagstiftarens utgångspunkter vid utformningen av det nya systemet för redovisning och inbetalning av skatter och avgifter var ökad enhetlighet, samordning och förenkling. Vid uppbörd av skatter och avgifter ska samordnade och enhetliga rutiner tillämpas i fråga om bl.a. redovisning, betalning, förfallodagar, avstämning hos skattemyndigheten och överlämnande till kronofogdemyndigheten för indrivning av obetalda belopp. Antalet redovisningar och betalningar som de skatt- och avgiftsskyldiga var skyldiga att göra begränsades genom skattekontoreformen. Regeringen ansåg att skattekontosystemet skulle göra de skatt- och avgiftsskyldigas uppgiftslämnande och arbete med dels redovisningar, dels betalningar väsentligt enklare än tidigare.

Under senare år har RSV tagit flera steg mot bättre uppföljning, analys och utvärdering av verksamheten och dess effekter i omvärlden. Syftet med denna utvärdering var att få en sammanfattande konsekvensbeskrivning av hur olika grupper har påverkats av skattekontoreformen. Utvärderingen har bedrivit utifrån ett helhetsperspektiv men i huvudsak ur ett externt perspektiv. Synsättet har varit utifrån och in.

De grupper som undersökts är:

• Små företag (upp till 9 anställda)

• Medelstora företag (10–49 anställda)

• Stora företag (fler än 49 anställda)

• Myndigheter och ideella föreningar

• Löntagare och pensionärer

Utvärderingen bygger på en enkät- och intervjuundersökning. Totalt har över 6 000 enkäter sänts ut till företag, myndigheter, kommuner, ideella föreningar och allmänheten. Ett urval av personalen på skatte- och kronofogdemyndigheten har också fått svara på frågor om vad de tror att skattebetalarna anser om skattekontot. Utvärderingen har bedrivits i projektform med personal från RSV, skatte- och kronofogdemyndigheterna och i samarbete med en referensgrupp med bland annat företrädare för näringslivet och SimpLex-enheten på Näringsdepartementet.

Resultatet av utvärderingen samt förslag till förbättringsåtgärder har publicerats i en rapport. ”Utvärdering av skattekontoreformen ur ett medborgarperspektiv”2. Nedan ges en sammanfattning av resultatet av utvärderingen och en redogörelse för de förbättringsförlag som lämnats i rapporten. Artikeln avslutas med en kort redogörelse för hur långt arbetet med att förbättra har kommit på RSV.

Allmänt om resultaten av utvärderingen

Resultatet visar att flertalet grupper är nöjda med skattekontoreformen. Man tycker att kontoutdragen i stort sett ger en bra överblick. På det hela taget fungerar också in- och utbetalningar bra.

Det finns dock områden som upplevs som mindre bra, t.ex. kontoutdrag med betalningsuppmaning och räntor på skattekontot.

Företagens uppfattning om skattekontot

Datainsamlingen har skett genom enkäter och i viss mån genom intervjuer. Ett slumpmässigt urval ur offentliga dataregister har resulterat i att 3000 företag fått besvara frågor om skattekontot. Vidare har projektet gjort ett urval ur RSV:s register av 500 företag som haft kontakt med kronofogdemyndigheten på grund av obetalda skattekontoskulder.

Allmänhetens uppfattning om skattekontot

Undersökning i form av skriftliga enkäter har genomförts av ett slumpmässigt urval bland privatpersoner i åldern 18–74 år. Totalt har 2 000 personer tillfrågats om skattekontot.

Kontoutdragen upplevs av de flesta som lätta att läsa och förstå. Det kan dock påpekas att 12 procent anser att kontoutdragen är svåra att läsa och förstå, vilket omräknat på hela riket skulle motsvara ca 700 000 personer. Att så många anser att kontoutdragen och betalningsuppmaning är svåra att förstå är allvarligt. Med hänsyn till de allvarliga konsekvenser en betalningsanmärkning medför för den enskilde måste ett grundkrav vara att alla ska förstå om de ska betala ytterligare skatt och hur mycket de ska betala eller om de har en återbetalning att vänta.

Räntorna upplevs som något mer besvärliga. Notabelt är att en stor majoritet anser det viktigt att förstå hur räntorna har beräknats.

Majoriteten av gruppen som hade skatt att betala (”kvarskatt”) anser dock att kontoutdragen är tydliga både vad gäller hur mycket som ska betalas och när betalning ska göras.

I övrigt kan det särskilt påpekas att de yngre i betydligt större utsträckning än de äldre, anser att såväl kontoutdragen som räntorna är svåra att förstå.

Förbättringsområden

Visst finns det problem inom området skatte- och avgiftsbetalning. Av utvärderingen kan utläsas att det finns problem i olika grad varav några kan betecknas som svåra. Projektet som utfört utvärderingen har dock valt benämningen förbättringsområden för att betona att det finns en stark vilja från RSV att komma tillrätta med problemen.

Förslag till förbättringar/förenklingar

Utvärderingen har identifierat ett antal förbättringsåtgärder, som sammanställs under rubrikerna:

• Kontoutdrag

• Räntor

• Egna inbetalningar och oönskade återbetalningar

• Restföring

Kontoutdrag

För att förhindra att restföring sker till följd av missförstånd och feltolkning måste betalningsuppmaningen bli tydligare. Det måste framgå klart att det handlar om krav på betalning och vilket belopp som ska betalas, dvs. både det senaste saldot och månadens betalning, för att undvika restföring samt vilka konsekvenserna är av en utebliven betalning.

Räntor

Samtliga genomförda undersökningar visar entydigt att det finns vissa problem som är förknippade med räntorna på skattekontot. Man upplever det som svårt att förstå hur räntorna har beräknats. De allra flesta, bland såväl löntagare som företagare, anser att det är viktigt att förstå hur räntorna har beräknats. För att kunna uppnå syftet att de skattskyldiga ska kunna förstå hur räntan räknats fram måste de nuvarande räntereglerna radikalt förenklas. Problemen vad gäller räntor kan indelas i tre huvudområden:

• Många nivåer på kostnadsräntan och krångliga tillämpningsområden

• Retroaktiv beräkning av räntan vid omprövningsbeslut och grundbeslut avseende slutlig skatt

• Räntorna på kontoutdraget

Enklare regler för ränteberäkning och färre räntenivåer är den lösning som projektet förordar.

Egna inbetalningar och oönskade återbetalningar

En inbetalning till skattekontot är inte ”öronmärkt” för någon viss skatt eller avgift. Skattekontots konstruktion gör att ett inbetalt belopp kan tas i anspråk för att täcka samtliga debiteringar som görs på skattekontot. Detta innebär också att man under vissa omständigheter riskerar att få egna inbetalningar i form av s.k. fyllnadsinbetalningar återbetalda. Detta gäller främst för företag på grund av att de har fler redovisningar och betalningar per år än löntagare.

Problemen föreslås att på kort sikt lösas genom informationsinsatser om möjligheten att begära utbetalningsspärr och om tilläggsdebitering av F- och SA-skatt.

En tänkbar lösning på längre sikt är att det skapas möjlighet för den skattskyldige att via Internet själv sätta en utbetalningsspärr på det egna skattekontot.

Restföring

Problemen som är förknippade med indrivning av skattekontoskulder beror i första hand på skattekontosystemets komplexitet och de informationsproblem som följer av detta. Problemen beror också på de mycket allvarliga konsekvenser som en restföring kan få, för företaget såväl som för den enskilde, om en betalningsanmärkning registreras hos kreditupplysningsföretag.

Problemen kan troligen till viss del lösas genom tydligare kontoutdrag och betalningsanmaningar. Projektet har även föreslagit att betalningspåminnelse även görs av den slutliga skatten med hänsyn till de svåra konsekvenser en betalningsanmärkning kan få för den enskilde. Vidare föreslår projektet att den kostnadsränta som påförts på grund av att betalning skett för sent men innan avstämning av skattekontot inte ska beaktas vid restföringstillfället.

Enkla och tidsenliga regler

Regelsystemet sätter bestämda gränser för vad RSV kan åstadkomma genom service och interna förenklingar. Reglerna om skattebetalning är komplicerade, vilket speglar det faktum att reglerna är resultatet av många intresseavvägningar över en lång tid. En sammanvägning har gjorts mellan statsfinansiella effekter och effekter för de skatt- och avgiftsskyldiga samt administrativa kostnader för skatteförvaltningen.

Enligt sin vision ska myndigheterna i RSV-koncernen (dvs. RSV, skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna) verka för enhetliga och tidsenliga regler. Förslag till förenklingar måste emellertid bygga på fakta om hur existerande regler fungerar i praktiken. Att göra utvärderingar för att undersöka detta är därför en viktig uppgift för RSV. Det är också viktigt att RSV i sina utvärderingar av regelverken har ett tydligt medborgarfokus.

Arbetet med förbättringar av skattekontot på RSV

Efter det att utvärderingen slutförts och rapporten publicerats i början på juni 2001 har RSV arbetat med att ta fram förslag till enklare regler för skattebetalning m.m. som föranletts av förslagen i utvärderingen. En del av förslagen kan RSV lösa internt som t.ex. tydligare kontoutdrag och förbättrad information. Andra förbättringsförslag kräver ändring av skattebetalningslagen.

En utgångspunkt när det gäller förbättrad information om skattekontot och kontoutdrag m.m. har varit att medborgare och företag ska kunna ta del av informationen när de vill och på det sätt som passar dem själva. RSV arbetar därför med att göra saldobesked och kontoutdrag tillgängliga via servicetelefon och Internet.3

För att kunna erbjuda medborgare och företag olika Internettjänster, som att kunna se sitt skattekontoutdrag eller saldobesked via Internet, krävs det tillförlitliga tekniska säkerhetslösningar. Användaren av tjänsten ska kunna identifiera sig så att inte obehöriga ska kunna se uppgifter.

Vilken säkerhetslösning som ska användas för framtida Internettjänster hos RSV är ännu inte beslutat. Med all säkerhet kommer valet av säkerhetslösning att ha stor inverkan på utformning och användning av framtidens Internettjänster.

Nedan ges en kortfattad redogörelse över vilka förbättringar som gjorts och planeras med anledning av utvärderingen av skattekontot.