Liber Amicorum Sven-Olof Lodin, Series on International Taxation
Kluwer och Norstedts Juridik, Stockholm 2001, 342 s.
Sven-Olof Lodins yrkesbana manifesterar exceptionell bredd och betydelse. Få skatterättsjurister har som Lodin varit synliga i det offentliga samtalet, antingen han agerat i sin egenskap av professor, som talesman för Industriförbundet eller som president för IFA, och många har väl, likt undertecknad, imponerats av den energi och vältalighet som alltid utmärkt hans deltagande i diskussioner och debatter. I Sven-Olof Lodins arbete har alltid framtiden varit närvarande. Han har med sitt intresse och engagemang för skattepolitik inte stannat vid det som är, utan fokuserat på det som bör vara eller kanske kommer att vara. Det kanske tydligaste exemplet på detta är hans betydelse för den svenska skattereformen 1991.
När Sven-Olof Lodin nu hedras med en festskrift är det därför helt följdriktigt att många av bidragen är framåtblickande, och att de söker placera in skatterätten i en förändrad värld. I denna anmälan skall jag kortfattat nämna några av de många intressanta artiklar som återfinns i festskriften. Av utrymmesskäl har jag måst välja ett mindre antal.
Jeffrey Owens slår an tonen i sin artikel rubricerad Tax Systems in the New Millennium. Owens pekar inledningsvis på tänkbara långsiktiga effekter av globaliseringen, t.ex. ökad dominans av multinationella företag, men också ökad styrning av dem genom internationella överenskommelser, liksom ökat socialt ansvarstagande och transparens på företagens eget initiativ. För skatteadministrationernas del framhåller han de numera välkända problemen i samband med e-handel, skattekonkurrens, internationell skatteflykt och bristande kontrollmöjligheter. Owens understryker vältaligt att skatteförvaltningarna måste samarbeta och utvecklas på ett sätt som gör dem globalt närvarande. För detta krävs ett snabbt växande nätverk av multilaterala överenskommelser om informationsutbyte, av det slag som redan utvecklats långt i Norden och EU. Information är nyckeln till global närvaro.
Men information från omvärlden till skatteförvaltningarna är bara myntets ena sida. Förutsättningarna för kommunikation från lagstiftare och skatteadministration, till företag och allmänhet, är också utsatta för de förändringar som globaliseringen medför. Det är detta som gör Aage Michelsens diskussion i artikeln Polycentry in the Sources of Tax Law, aktuellare än någonsin. Termen rättskällepolycentri är bl.a. ett uttryck för att rätten tillämpas av olika aktörer, och att den därför, beroende på omständigheterna, får olika innehåll på olika nivåer i en hierarki. Det är ett uttryck för rättskällepolycentri, när svenska nationella skatteregler tolkas och tillämpas olika av skattemyndigheter eller domstolar runt om i landet. Alla som arbetat praktiskt med skattejuridik vet, att detta inte är ovanligt. När nu Sverige står i begrepp att fr.o.m. 2003 omvandla skatteadministrationen till en enda myndighet, möjliggörs minskad negativ polycentri, och ökad likformighet och effektivitet. RSV kommer att kunna styra rättstillämpningen ute i landet, utan hinder av förbudet i 11 kap. 7 § RF. På detta sätt reduceras frågan om skattemyndigheternas användning av exempelvis RSV:s allmänna råd etc. till en ren ledningsfråga. Men polycentrifrågan är också aktuellare än någonsin genom de nya nivåer och hierarkier, som skapats genom internationaliserad regelgivning och rättstillämpning. Nationella domstolar och skattemyndigheter i Europa skall tillämpa alltmer komplicerade gemensamma såväl som nationella normer, vilka produceras på nationell såväl som på europeisk och global nivå. Det krävs inte mycket fantasi för att inse, att även en harmoniserad skatterätt kan komma att ges olika innehåll i olika sammanhang och av olika tillämpare.
Att framtiden redan är här illustreras väl också av de senaste årens uppmärksamhet kring fenomenet elektronisk handel. De frågor som väckts är många, och bara några har besvarats. Trots de nyligen företagna ändringarna i kommentaren till OECD:s modellavtal är det långt ifrån klart, hur begreppet fast driftställe kommer att anpassas till virtuellt företagande. Stor osäkerhet råder också bl.a. ifråga om hur inkomster från elektronisk handel skall allokeras. I artikeln Reflections on Determining the Source of E-Commerce Income Characterised as Income From the Provision of Services adresserar David R. Tillinghast den sistnämnda frågan. Hans utgångspunkt är skatterätten i Förenta Staterna. I likhet med vad som gäller i de flesta länder allokeras enligt amerikansk rätt inkomst av tjänster till den plats där tjänsterna utförts. När en tjänst utförts delvis i Förenta Staterna och delvis i annat land är de bidrag som individer lämnat till inkomstens förvärvande relevanta för bedömningen. Bidragen kan mätas genom exempelvis jämförelser mellan löner. Tillinghast visar, inte utan viss uppgivenhet, i sin intressanta artikel med hjälp av ett flertal exempel på hur svårt, för att inte säga omöjligt, det är att tillämpa de amerikanska principerna på vissa typer av elektronisk handel. Till dessa svårigheter kan läggas att man runt om i världen tillämpar högst varierande principer för inkomstallokering av tjänster, något som tydligt framgår av dokumentationen till IFA-kongressen i San Fransisco 2001, där denna fråga utgjorde ett av ämnena.
En av de frågor som Sven-Olof Lodin ägnat sig mest åt är bolagsbeskattningen, och då inte minst åt dubbelbeskattningens vara eller inte vara. Området är aktuellare än någonsin. Trots avsaknaden av verklig politisk vilja till omfattande harmonisering, har EG-domstolen med bl.a. Verkooijen-domen givit reglerna om fri rörlighet för kapital ett innehåll som ifrågasätter imputationsystemens framtid. I Tyskland har denna metod avskaffats till förmån för ett system med beskattning av hälften av mottagen utdelning, oavsett om denna mottagits från tyskt eller utländskt bolag. Samtidigt har bolagsskatten reducerats kraftigt. I artikeln Corporate Taxation: Some Reflections From a Swedish Perspective argumenterar Göran Grosskopf för ett totalt avskaffande av bolagsskatten i Sverige. Enligt Grosskopf är dagens bolagsskattesystem i allför hög grad baserat på äldre teorier som saknar tillräcklig förankring i nutida ekonomiskt liv. Han föreslår en källskatt på utdelningar om t.ex. 30 %, med full avräkning inom bolagssfären, att i princip gälla för publika såväl som för privata bolag. För att undvika inlåsningseffekter i fåmansföretagen kan ett obligatoriskt schablonbelopp tas upp till utdelningsbeskattning hos ägaren. På motsvarande vis skulle man, givet dagens höga skattesatser på förvärvsinkomster, behöva behålla ett system av 3:12-karaktär. Grosskopfs förslag är naturligtvis en skiss, men den är mycket pedagogiskt framställd och säkerligen väl ägnad att ligga till grund för ytterligare kreativa diskussioner. Han berör i artikeln visserligen inte alls möjligheterna till politisk förankring av ett avskaffande av beskattningen på bolagsnivå. Förmodligen skulle alltför realistiska politiska hänsyn lagt viss sordin på ett så intressant men samtidigt långtgående förslag. Å andra sidan är det kanske här man finner de största svårigheterna med att i grunden reformera bolagsbeskattningen, inte minst mot bakgrund av att Grosskopfs förslag förutsätter långtgående harmonisering.
Det är frestande att referera ännu fler av de många intressanta bidragen i festskriften till Sven-Olof Lodin. Men naturligtvis går det inte att på ett begränsat utrymme göra dem verklig rättvisa. I stället har jag nöjet att rekommendera denna bok till alla som vill skaffa sig en uppfattning om djupet och mångfalden i den samtida diskursen på skatteområdet. Ni kommer inte att bli besvikna.
Robert Påhlsson är professor i handelsrätt med inriktning mot skatterätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Anmälare Robert Påhlsson Anmälan av Andersson, Krister, Melz, Peter och Silfverberg, Christer (red.)