A11 Speciella företag
Investmentföretag
I RÅ 2001 ref. 49 sökte ett aktiebolag förhandsbesked i fråga om det var ett investmentföretag och i så fall från vilken tidpunkt. Bolaget hade under 2000 bytt verksamhetsinriktning från malmbrytning o.dyl. till förvaltning av aktier m.m.
Regeringsrätten fann att bolaget under år 2000 kom att uppfylla kraven för att behandlas som investmentföretag. Därefter följde längre överväganden om reglerna om investmentföretag innebar att det sker från en viss tidpunkt under året eller om förändringen avser helt beskattningsår. En uppdelning av ett år skulle medföra flera svårigheter främst avseende erhållen utdelning. Däremot torde schablonintäkten kunna jämkas. Även helårsalternativet skulle dock medföra vissa praktiska problem.
Regeringsrätten fann därför att det inte fanns tillräckliga skäl för att frångå den tolkning av lagtexten som ligger närmast till hands med hänsyn till ordalydelsen. Det innebar att skattereglerna för investmentföretag skall tillämpas fr.o.m. den tidpunkt under beskattningsåret då bolaget fått karaktären av investmentföretag. I det aktuella fallet saknades dock underlag för att göra en sådan bedömning.
I förhandsbeskedsärendet RÅ 2001 not. 139 skulle den skattemässiga statusen på ett aktiebolag ändras så att det upphörde att vara ett investmentföretag. Inför förändringen önskades förhandsbesked om delägarrätter som före år 1999 tillförts bolaget skulle enligt 39 kap. 15 § IL erhålla ett nytt anskaffningsvärde lika med marknadsvärdet. I det av Regeringsrätten fastställda förhandsbeskedet angavs att så var fallet.
RSV hade en annan uppfattning med hänvisning till RÅ 2000 ref. 18. Med hänsyn till frågans speciella karaktär kommenteras detta inte närmare.
Utländsk värdepappersfond
I RÅ 2001 not. 145 (förhandsbesked) prövades om en utländsk värdepappersfond skulle behandlas på liknande sätt som svenska värdepappersfonder. När frågan framställdes saknades för utländska värdepappersfonder det slags lagbestämmelser som finns för svenska värdepappersfonder. Numera anges i IL att även utländska värdepappersfonder behandlas som juridiska personer och är skattesubjekt (begränsat skattskyldiga).
Skatterättsnämnden fann att en delägare i en utländsk värdepappersfond, som till sin beskaffenhet kunde jämställas med svenska värdepappersfonder, inte skulle beskattas för av fonden mottagna utdelningar och i fonden realiserade vinster. Regeringsrätten fastställde detta förhandsbesked. Därvid tillades som skäl att en delägarbeskattning skulle kunna vara i strid med EG:s regler om fria kapitalrörelser.
En delägarbeskattning torde normalt leda till, såsom Regeringsrätten antog, en hårdare beskattning av utländska värdepappersfonder än av svenska, främst beroende på att fondens realiserade kapitalvinster skulle komma att upptas till beskattning hos delägarna. Även om det nog inte ger anledning till annan bedömning än den Regeringsrätten företog bör dock påpekas att den i förhandsbeskedet föreskrivna ordningen även den normalt leder till en bristande neutralitet. Beskattningen av svenska värdepappersfonder är anordnad så att löpande avkastning årligen blir utdelad och beskattad hos delägarna och en schablonbeskattning ersätter beskattningen av kapitalvinster. För vissa utländska värdepappersfonder, exempelvis de med hemvist i Luxemburg, finns ingen motsvarighet härtill, utan beskattning sker endast av eventuell kapitalvinst när fonden avyttras helt eller delvis.
Peter Melz