A9 Koncernbeskattning
Genom RÅ 2001 ref. 79 (fhb) har rättsläget avseende tillämpningen av de öppna koncernbidragsreglerna efter RÅ 1999 ref. 74 (fhb) förtydligats. I det sistnämnda rättsfallet önskade den skattskyldige att dra av koncernbidraget brutto. Det mottagande bolaget skulle därefter återbetala kapitaldelen (72 %) av koncernbidraget utan att yrka avdrag för denna överföring. Detta syftade till att säkerställa att givarbolagets kostnad för att utnyttja förlustföretagets skattemässiga underskott inte översteg givarbolagets alternativa skattekostnad (d.v.s. den bolagsskatt man annars skulle ha betalat på det belopp som nu i stället gavs som koncernbidrag). Kortfattat kan sägas att Regeringsrätten i 1999 års mål godtog förfarandet. Regeringsrätten uttalade dock att en förutsättning är att det sker en värdeöverföring motsvarande koncernbidraget.
Det har diskuterats vad domstolen avsåg med detta uttalande. I RÅ 2001 ref. 79 fick Regeringsrätten chansen att förtydliga sig. En kommun avsåg att sälja in sina kommunala bolag till ett nybildat moderbolag. Överlåtelsen skulle ske till marknadspris och betalningen utgjordes av en räntebärande revers. Avsikten var att dotterbolagen skulle ge koncernbidrag till moderbolaget och detta i sin tur betala avdragsgill ränta till kommunen. Kommunen avsåg att i andra riktningen ge aktieägartillskott. Det var sedan tanken att aktieägartillskottet skulle slussas vidare till dotterbolagen och som högst uppgå till 72 procent av det koncernbidraget. I ansökan om förhandsbesked ställdes flera frågor, bland annat om förfarandets förenlighet med skatteflyktslagen. I de delarna behandlas målet av Sture Bergström i ett annat avsnitt.
Regeringsrätten gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden i alla frågor utom en. Dotterbolaget hade rätt till koncernbidrag även om man kom att återfå 72 procent i form av aktieägartillskott, moderbolaget hade avdragsrätt för den erlagda räntan till kommunen och vare sig kommunens aktieägartillskott till moderbolaget eller moderbolagets till dotterbolagen utgjorde skattepliktig intäkt. Däremot gjorde Regeringsrätten en annan bedömning än Skatterättsnämnden avseende frågan om det för att få avdrag med 100 räckte att överföra 28. Tanken var att tillämpa en nettometod, dvs. att undvika rundgången med att först ge koncernbidrag på 100 och sedan få tillbaka ett aktieägartillskott på 72. Skatterättsnämnden svarade undvikande med att uttala att avdragsrätt förelåg under förutsättning att en värdeöverföring motsvarande koncernbidraget sker. Regeringsrätten ansåg dock att frågan borde ha besvarats nekande, dvs. att för avdrag krävs att en överföring skett med 100. Någon nettometod tillåts således inte. Avdrag kan inte medges med högre belopp än faktiskt lämnat koncernbidrag. Regeringsrätten förklarade att 1999 års mål avsett frågan om man kunde få avdrag för hela det lämnade koncernbidraget även om endast skillnaden mellan koncernbidraget och det som återbetalades till givaren togs upp i räkenskaperna. Slutsatsen blir att det inte går att tillämpa en nettometod. Däremot har Regeringsrätten godtagit att samma effekt uppnås genom att föra summorna brutto mellan parterna.
Bertil Wiman