Generationsskifte av små- och medelstora familjeägda aktiebolag.
Iustus Förlag, Uppsala 2001, 442 sidor.
1 Ämne och syfte
I ett ambitiöst upplagt verk utreder docent Lars-Göran Sund stora delar av det komplicerade juridiska område som berör generationsskiften av små och medelstora familjeföretag. Uppläggningen av Sunds bok är visserligen skatterättslig, men den innehåller också bl.a. genomgång av civilrättsliga regler samt rättsekonomisk diskussion. Ämnet är ett utmärkt val för en ingående skatterättslig studie. Generationsskiften har visserligen tidigare behandlats i litteraturen, men behoven av analyser framstår för den skull inte som helt tillgodosedda. Att området är aktuellt visas bl.a. av att det utgjorde ämne för Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium i Snekkersten 2001. Viktiga lagändringar står också för dörren, i form av nya vinstbolagsregler samt ifråga om fåmansföretagens beskattningssituation.
Sunds framställning anges ha fyra syften (s. 19). Det primära syftet är att ”rättsligt analysera olika metoder för generationsskiften av små och medelstora familjeägda företag, som bedrivs i form av aktiebolag”. Detta skall åstadkommas genom att ”[d] e direkta ekonomiska effekterna av olika metoder för generationsskiften behandlas och jämförs i syfte att finna de, under olika förutsättningar, rimligen mest effektiva metoderna och kombinationerna därav”.
Det andra syftet är att behandla en rekommendation avseende generationsskiften i mindre företag som EU-kommissionen lämnat, främst genom en analys av huruvida det svenska rättssystemet ”korresponderar” med rekommendationen. Det tredje syftet är att analysera rättssystemet ”ur en normativ rättsekonomisk synvinkel”. Härvid ställer Sund frågan om bestämmelserna främjar möjligheterna till värdetillväxt i familjeföretag. Slutligen syftar arbetet till att förmedla författarens rättspolitiska rekommendationer.
2 Närmare om innehållet
Framställningen har fem delar. I del A lämnas en allmän beskrivning av ämnesområdet. Därefter behandlas EU-rekommendationen samt vissa rättsekonomiska aspekter på generationsskiften. I följande kapitel ges en översikt över olika rättsliga transaktionsformer, såsom testamentariska förordnanden, gåva, olika former för aktieförsäljning m.m. Därefter behandlas i ett kapitel vissa associationsrättsliga frågor, samt värdering av aktier och finansieringsformer vid generationsskifte. Del A avslutas med en diskussion som främst rör skatteflyktsaspekter och skatterättsliga metodfrågor.
Del B innehåller två kapitel där Sund går igenom de allmänna familjerättsliga och skatterättsliga regler som kan bli tillämpliga, om en ägare dör utan att ha företagit generationsskiftesplanering i livstiden. I del C behandlas olika former för aktivt generationsskifte i form av överföring av aktier till fysisk person. Sund tar här i tur och ordning upp testamente, gåva och olika former för aktieförsäljning. Del D behandlar möjligheterna att överföra företaget till den yngre generationen via överlåtelse till företag som ägs av denna, antingen via interna aktieöverlåtelser eller genom vinstbolagstransaktioner. Den avslutande delen, E, innehåller dels sammanfattningar av tidigare kapitel dels en rättspolitisk diskussion.
3 Vissa synpunkter
Ämnet är som redan nämnts tämligen utförligt behandlat i litteraturen. Däremot saknas ett så omfattande och gränsöverskridande verk som Sund har ambitionen att presentera. Framställningen visar tydligt på Sunds beläsenhet och på hans breda och goda kunskaper i främst familje- och skatterätt. Han har samlat och systematiserat regler på ett flertal områden, och han uppmärksammar i sina analyser en mängd praktiska frågor av betydelse för den som önskar planera ett generationsskifte. Detta övergripande positiva omdöme hindrar dock inte att detaljer i framställningen kan kritiseras.
Sunds bok präglas av att den har flera olika syften, samtidigt som flera omfattande rättsområden skall behandlas. Det övergripande ändamålet med framställningen, nämligen att tillhandahålla en kvalificerad och främst skatterättsligt orienterad juridisk handbok, kombineras med rättsekonomiska och rättspolitiska delar på ett sådant sätt, att den praktiska användbarheten enligt min mening begränsas något. Intrycket förstärks av att språket är något stelt, och att den valda dispositionen lett till upprepningar som tynger framställningen. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas att de arvs- och gåvoskatterättsliga sammanläggningsreglerna behandlas på såväl s. 236 f. som på s. 277 f. Ett annat exempel är tillämpningen av den s.k. delningsprincipen vid blandade fång av aktier, som ägnas mycket likartade genomgångar på s. 78, s. 264 och s. 307.
Vidare underlättas inte läsningen och förståelsen genom de praktiska exempel som ges på olika ställen. Ett exempel på detta finns på s. 260 där först ett fall ”E” presenteras, varefter Sund kommenterar de på andra ställen återgivna fallen ”A” och ”C”, för att därefter återgå till fall ”E”. Det framgår inte heller vad exemplet skall användas till, utan det följande avsnittet behandlar allmänna aspekter på gåvobegreppet.
Vissa oklarheter belastar också framställningen. Som exempel kan nämnas dispositionen av de avsnitt som behandlar fåmansföretagsbeskattningen. En oklarhet här är att Sund inte gör tillräckligt klart innebörden av skillnaden mellan den allmänna definitionen av sådant företag i 56 kap. 2 § och den utvidgade definitionen 57 kap. 3 § inkomstskattelagen (s. 116 ff.) Sund redogör kortfattat för fåmansföretagsbegreppet på s. 149 ff., i ett avsnitt (4.3) som rubriceras ”Generationsskiften och åtgärder mot skatteflykt”. De för familjeföretagen så väsentliga reglerna om klyvning av utdelning och kapitalvinst behandlas däremot i 9.2.2 (s. 286 ff.). Vid redovisningen av detta komplicerade område behöver enligt min uppfattning tydligare framhållas vilka företag som omfattas av de s.k. klyvningsbestämmelserna i 57 kap. Det finns också felaktigheter i beskrivningen av reglernas innebörd. På s. 285 anges t.ex. att utdelning eller kapitalvinst som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst. I själva verket gäller att hälften av kapitalvinst som överstiger sparad utdelning skall tas upp i tjänst (57 kap. 12 § inkomstskattelagen).
Framställningens rättspolitiska resonemang vilar på föreställningen att generationsskiften inom familjen typiskt sett är eftersträvansvärda, och att de bör underlättas. Sund förespråkar härvid bl.a. sänkta skatter och enklare regler. Hans synsätt baseras nästan helt på ekonomiska, nyttomaximerande, argument. Det förvånar åtminstone mig, att familjen som social konstruktion inte ventileras i detta sammanhang. Själva familjebegreppet problematiseras inte, vilket är nödvändigt eftersom samlevnadsformerna i vårt samhälle numera omfattar så många fler konstellationer än den traditionella kärnfamiljen. Det finns vidare en starkt etiskt förankrad föreställning om familjen som en enhet. Samtidigt uppfattas i samtida rättsteori skyddet för etablerade positioner som ett slags grundsten i rättssystemet. Detta skulle kunna åberopas som ett argument för regler som underlättar generationsskiften. Argumentet är i mina ögon betydligt bättre förankrat än det antagande som Sund gör, om att lojaliteten mot företag och bygd ”är genomsnittligt mera påtaglig bland medlemmarna inom den familj som byggt upp ett företag, än hos utomstående nya ägare” (s. 28). Detta antagande är enligt min uppfattning otillräckligt underbyggt.
3 Avslutning
Framställningen visar sammanfattningsvis att Sund har omfattande och goda juridiska kunskaper. Det kan inte råda någon tvekan om att hans bok kan bli till stor nytta för praktiker såväl som för rättsvetenskapsmän. I valet av perspektiv väjer Sund inte för att med utgångspunkt i ett närmast värdekonservativt synsätt delta i den rättspolitiska och etiska diskursen. Även om jag är oenig med honom i vissa delar, anser jag att rättsvetenskapsmän i mesta möjliga mån bör sträva efter öppen redovisning av de värderingar som deras arbeten baseras på. Sunds öppenhet hedrar honom. Han har med sin bok om generationsskiften etablerat sig som en kunnig skatterättsforskare.
Robert Påhlsson är professor i handelsrätt med inriktning mot skatterätt vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.
Anmälare Robert Påhlsson Anmälan av Lars-Göran Sund