Nyheter på lagstiftningsområdet

Fasta beloppet vid beskattning av förvärvsinkomster

SFS 2001:837, Bet. 2001/02: FiU1, Prop. 2001/02:1

Den statliga skatt om 200 kronor som utgår på förvärvsinkomster för fysiska personer ska även vid 2003 års taxering utgöra en kommunal inkomstskatt.

Förändring av inkomstskatten och av grundavdragen

SFS 2001:840–842, Bet. 2001/02: FiU1, Prop. 2001/02:1

Skattereduktionen för år 2002 ökas från 50 till 75 % av den allmänna pensionsavgiften för beskattningsåret 2002.

Vid beräkningen av underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt minskas samtidigt avdraget för den allmänna pensionsavgiften från 50 till 25 % av avgiften.

Vid uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster är den nedre skiktgränsen 273 800 kronor. Den övre skiktgränsen är 414 200 kronor.

För år 2002 är det allmänna grundavdraget i det lägsta och det högsta inkomstskiktet 11 200 kr.

Även det särskilda grundavdraget har ändrats.

Från och med år 2003 ersätts den särskilda skattereduktionen med ett högre allmänt grundavdrag. Avdraget höjs med 0,11 prisbasbelopp för inkomster upp till 135 000 kronor. För inkomster över 135 000 kronor reduceras höjningen med 4 % av överskjutande inkomster, vilket innebär att för inkomster över 245 000 kronor kommer grundavdraget åter att ligga på den normalnivå som ska gälla från och med inkomståret 2002, nämligen 0,293 prisbasbelopp.

Beskattning av investmentföretag och värdepappersfonder

SFS 2001:842, Bet. 2001/02: FiU1, Prop. 2001/02:1

Schablonintäkten för investmentföretag har sänkts till samma nivå som för värdepappersfonder, dvs. 1,5 %. Vidare har begränsningen att avdrag för utdelning inte får föranleda underskott slopats. Detta gäller såväl investmentföretag som värdepappersfonder.

Ändringen trädde i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.

Vissa kostnadsersättningar vid arbete utomlands skattebefrias

SFS 2001: 908, Bet. 2001/02:SkU5, Prop. 2001/02:18

Privat anställda som arbetar utomlands en längre tid beskattas normalt inte i Sverige för lön och kostnadsersättningar på grund av internationella beskattningsregler. Statligt anställda har däremot beskattats i Sverige även vid utlandsarbete. För anställda vid utrikesförvaltningen och anställda i biståndsverksamhet finns därför sedan tidigare särskilda regler om skattebefrielse för kostnadsersättningar. Någon sådan regel har däremot inte funnits för övriga statligt anställda.

Genom ändring i inkomstskattelagen ska vissa kostnadsersättningar och förmåner till statligt anställda som är stationerade utomlands inte tas upp till beskattning. Detta gäller endast andra statligt anställda än anställda vid utrikesförvaltningen eller i biståndsverksamhet.

Skattefriheten vid utlandsstationering ska gälla ersättningar eller förmåner som avser bostad, skolavgifter, resor till och från tjänstgöringsorten, medföljandetillägg samt grundtillägg.

Som en konsekvens av de nya reglerna har den särreglering som funnits i inkomstskattelagen för nationella experter med flera upphävts.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2002.

Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet

SFS 2001:1054, Bet. 2001/02: FiU1, Prop. 2001/02:1

Den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som får ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik förlängs till att gälla också vid 2003 års taxering.

Ändringen i det nordiska dubbelbeskattningsavtalet trädde i kraft den 1 januari 2002.

Skattereduktion för fackföreningsavgifter

SFS 2001:1168, 1167 och 1227, Bet. 2001/02:SkU6, Prop. 2001/02:36

En skattelättnad för medlemsavgiften till en arbetstagarorganisation har införts. Skattereduktionen gäller för den del av en fackföreningsavgift som beräknas gå till allmänt fackligt arbete. Skattereduktionen uppgår till 25 % av den sammanlagda avgift som en medlem under beskattningsåret har betalat till arbetstagarorganisationen, under förutsättning att avgiften överstiger 400 kr på ett år.

Dessutom har en skattereduktion för avgiften till en arbetslöshetskassa införts. Denna reduktion ges med 40 % av den sammanlagda avgift som under beskattningsåret har betalats till arbetslöshetskassan. Samtidigt avskaffas den tidigare avdragsrätten för dessa slags avgifter.

De föreslagna skattereduktionerna omfattar även avgifter som näringsidkare har betalat samt avgifter till motsvarande utländska organisationer.

Slutligen har en kontrolluppgiftsskyldighet införts för svenska arbetstagarorganisationer och arbetslöshetskassor i fråga om de avgifter som en medlem har betalat under beskattningsåret.

Medlem i en arbetstagarorganisation har möjlighet att skriftligen begära att inte omfattas av rapporteringen.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering.

Förmånsbeskattning av miljöanpassade bilar

SFS 2001:1175 och 1171, Bet. 2001/02:SkU12, Prop. 2001/02:45

Justeringsregeln för vissa typer av förmånsbilar, s.k. miljöanpassade bilar, har gjorts förmånligare. För en elbil eller elhybridbil ska justering göras till 60 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan miljöanpassad teknik. Nedsättningen får dock inte överstiga 16 000 kronor per år.

För bilar som drivs med alkohol eller med annan gas än gasol ska justering göras till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Nedsättningen får i dessa fall inte överstiga 8 000 kronor per år.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2002. För el- och hybridbilar ska reglerna tillämpas vid 2003–2005 års taxeringar. För de bilar som drivs med etanol eller annan gas än gasol ska reglerna tillämpas vid 2003–2006 års taxeringar.

Skattereduktion på förvärvsinkomster

SFS 2001:1173 och 1171, Bet 2001/02:SkU12, Prop. 2001/02:45

Den särskilda skattereduktionen har varit så konstruerad att den endast tillfallit personer med pensionsgrundande inkomster. Således har inte pensionärer omfattats av reduktionen, såvida de inte har haft pensionsgrundande inkomster vid sidan av pensionen.

Underlaget för den särskilda skattereduktionen på förvärvsinkomster har utvidgats från nuvarande pensionsgrundande inkomst till taxerad förvärvsinkomst. Personer som har rätt till särskilt grundavdrag får reduktion också mot annan skatt än skatt på förvärvsinkomst. Om en person som har rätt till särskilt grundavdrag inte alls eller endast till viss del kan räkna av skattereduktionen mot någon skatt, ska denne vid debitering av slutlig skatt tillgodoföras ett belopp som motsvarar en sådan skattereduktion.

För personer som betalar preliminär skatt tillämpas de nya reglerna vid 2003 års taxering och vid beräkning av preliminär skatt för inkomstår 2002.

För pensionärer som inte betalar preliminär skatt, tillämpades de nya reglerna redan vid 2002 års taxering, dvs. skattelättnaden beräknades i dessa fall på 2001 års inkomster. Det innebär att personer med rätt till särskilt grundavdrag och med en beskattningsbar inkomst som inte överstiger 4 300 kronor tillgodoräknas 1 320 kronor vid 2002 års taxering. Skattelättnaden avtrappas med 25 % av den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 4 300 kronor.

Ändringar i skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag

SFS 2001:1176–1184, Bet. 2001/02:SkU13, Prop. 2001/02:46, Skr 2001/02:64

Riksdagens beslut innebär tre ändringar i de särskilda skatteregler som gäller för vissa andelsägare i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna, samt en ändring i reglerna om beskattningen i inkomstslaget tjänst vid underprisöverlåtelser.

Två av ändringarna innebär att det inte genom olika bolagskonstruktioner ska vara möjligt att kringgå 3:12-reglerna. Den ena ändringen innebär att regelsystemet görs tillämpligt dels om andelsägaren själv eller genom någon närstående är eller har varit verksam i ett fåmanshandelsbolag i vilket fåmansföretaget äger andelar, dels i de fall en andelsägare i ett fåmansföretag är eller har varit verksam i betydande omfattning i ett fåmanshandelsbolag som bedriver samma eller likartad verksamhet som fåmansföretaget.

Vid bedömningen av om ett handelsbolag är fåmansägt ska delägarna anses som en enda delägare, om de själva eller genom någon närstående är eller under något av de fem föregående beskattningsåren har varit verksamma i företaget i betydande omfattning.

Den andra ändringen i denna del innebär att den särskilda definitionen av fåmansföretag som gäller i 3:12-systemet, dvs. att delägare och närstående till delägare som varit verksamma i betydande omfattning i företaget ska anses som en enda delägare, ska tillämpas även på andelsägarna respektive deras närstående i exempelvis ett moderföretag, i de fall verksamheten helt eller delvis bedrivs i ett eller flera dotterföretag.

Den tredje ändringen rör den s.k. utomståenderegeln. Denna innebär att andelarna i företaget inte är kvalificerade, om utomstående i betydande omfattning äger andelar i företaget. Ändringen innebär att en andel, som en fysisk person äger indirekt i ett fåmansföretag, inte ska anses ägd av utomstående, om andelen hade varit en kvalificerad andel om den i stället ägts direkt av den fysiska personen.

Vidare har en ändring av undantagsbestämmelsen om att en underprisöverlåtelse från ett företag inte ska medföra beskattning i inkomstslaget tjänst införts. Undantaget inskränks till att gälla för en begränsad krets personer, nämligen förvärvaren, den som innehar en kvalificerad andel i det förvärvande företaget eller den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger en andel i det förvärvande företaget.

Dessa regler tillämpas på överlåtelser och avyttringar efter den 1 februari 2001.

När det gäller andelsbyten har det enhetliga uppskovssystemet ersatts med två parallella regelsystem, nämligen framskjuten beskattning vid andelsbyten respektive uppskovsgrundande andelsbyten. Reglerna om framskjuten beskattning gäller när en fysisk person avyttrar marknadsnoterade andelar som inte är kvalificerade eller byts mot kvalificerade andelar.

De nya bestämmelserna om andelsbyten trädde i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas på avyttringar efter ikraftträdandet. Om den skattskyldige begär det, ska de nya bestämmelserna dock tillämpas redan vid 2002 års taxering på andelsbyten som uppfyller villkoren.

Konventionell beskattningsmetod för utländska skadeförsäkringsföretag

SFS 2001:1185 och 1186, Bet.2001/02:SkU7, Prop. 2001/02:42

Schablonbeskattningen av verksamhet som utländska skadeförsäkringsföretag bedriver från ett fast driftställe i Sverige ersätts med beskattning enligt konventionell metod. I bestämmelsen i inkomstskattelagen om övertagande av hela försäkringsbestånd anges uttryckligen att bestämmelsens tillämpning förutsätter skattskyldighet i Sverige för såväl överlåtare som övertagare.

Bestämmelserna i lagen om utländska filialer m.m. om bokföring och revision, som enligt tidigare regler endast omfattade sådan verksamhet hos ett utländskt skadeförsäkringsföretag som bedrevs vid en svensk filial, ska tillämpas även på verksamhet som bedrivs genom generalagent eller generalrepresentation, om verksamheten bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.

Vid övergången till konventionell beskattning ska tillgångar och förpliktelser tas upp till marknadsvärden. Förpliktelser som avser ingångna försäkringsavtal ska dock beräknas enligt de grunder som gäller för beräkning av försäkringstekniska avsättningar. Minskning av äldre avsättningar avseende sådana förpliktelser ska tas upp som intäkt.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid 2003 års taxering. Äldre bestämmelser ska tillämpas i fråga om beskattningsår som börjat före ikraftträdandet.

Uppskov med beskattningen av vinst vid bostadsbyten i vissa fall

SFS 2001:1221, Bet. 2001/02:SkU11, Prop. 2001/02:43

En fastighet, som förvärvats tidigare än året före det år då ursprungsbostaden avyttras, ska räknas som ersättningsbostad, om den skattskyldige på fastigheten utför en ny-, till- eller ombyggnad under tiden mellan den 1 januari året före det år då ursprungsbostaden avyttras och den 15 februari andra året efter avyttringen.

Förändringen i inkomstskattelagen trädde i kraft den 31 december 2001 och tillämpas retroaktivt på försäljningar från och med den 1 januari 2001.

Skatteregler mot handel med skalbolag

SFS 2002:536–539, Bet. 2001/02:SkU 23, Prop. 2001/02:165

De nya reglerna innebär att den som säljer skalbolagsandelar ska ta upp kapitalvinsten som inkomst av passiv näringsverksamhet. Säljaren blir dock inte beskattad om säkerhet ställs för den skatt som belöper sig på det sålda företaget vid avyttringstidpunkten.

Bestämmelserna gäller om en fysisk person avyttrar en andel eller en delägarrätt i ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller ett handelsbolag. Bestämmelserna tillämpas inte om någon andel i det företag som den avyttrade andelen hänför sig till är marknadsnoterad. En andel i en utländsk juridisk person omfattas av bestämmelserna endast om den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för andelsavyttringen eller dess inkomster beskattas hos delägarna. Detsamma gäller om den juridiska personen, direkt eller indirekt, äger del i ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt handelsbolag.

Reglerna gäller inte om bestämmelserna om beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet vid avyttring av andelar i svenska handelsbolag ska tillämpas. De gäller inte heller om avyttringen sker genom likvidation eller konkurs eller om ett handelsbolag upplöses. Det finns dessutom en möjlighet att underlåta att tillämpa bestämmelserna om särskilda skäl talar mot det.

Överstiger summan av kontanta medel, värdepapper och liknande tillgångar i det avyttrade företaget ett jämförelsebelopp föreligger ett skalbolag.

Om samtliga andelar har avyttrats ska jämförelsebeloppet utgöras av halva ersättningen. I annat fall ska det utgöras av hälften av det sammanlagda värdet av samtliga andelar beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna.

Till summan av kontanta medel o.d. ska läggas marknadsvärdet av andra tillgångar vid avyttringen om dessa anskaffats tidigast två år före avyttringen, tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen och det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelarna. Vid bedömningen ska även indirekt ägande beaktas.

Om säljaren eller någon närstående till honom direkt eller indirekt köper tillbaka den övervägande delen av det avyttrade företagets tillgångar inom två år från avyttringen av andelarna tillämpas skalbolagsregeln. Värdet av tillgångar i företag i intressegemenskap beaktas till den del som motsvarar det avyttrade företagets ägarandel. Återköpsregeln omfattar även tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det avyttrade företaget eller av företag i intressegemenskap vid tidpunkten för avyttringen av andelen.

Överlåtaren ska ta upp kapitalvinsten på grund av andelsavyttringen som överskott av passiv näringsverksamhet.

Överlåtaren träffas inte av skalbolagsregeln om det avyttrade företaget eller, i fråga om handelsbolag, säljaren upprättar en skalbolagsdeklaration och bankgaranti lämnas för den skatt som belöper sig på den redovisade inkomsten. Ett särskilt bokslut ska ligga till grund för inkomstberäkningen. Den som haft kostnader för ställd säkerhet ska kunna få ersättning för kostnaden om garantiförbindelsen inte har behövt tas i anspråk.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2002 och tillämpas på andelsavyttringar efter den 3 april 2002. En skalbolagsdeklaration för en avyttring som skett före den 1 augusti 2002 ska lämnas senast den 2 september 2002.

Rätten till avdrag för kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i handelsbolag

SFS 2002:540–542, Bet. 2001/02:SkU 25, Prop. 2001/02:140, Skr. 2001/02:77

Möjligheten att i inkomstslaget näringsverksamhet dra av kapitalförluster på delägarrätter och på andelar i svenska handelsbolag samt på andelar i utländska delägarbeskattade företag har begränsats.

Juridiska personers kapitalförluster på rörelsebetingade delägarrätter ska fortsättningsvis endast få dras av mot kapitalvinster på delägarrätter. Den särskilda undantagsreglering som tidigare möjliggjort en vidare avdragsrätt för kapitalförluster på delägarrätter vars innehav betingas av rörelsen har nu avskaffats.

En förändring med motsvarande innebörd har införts för kapitalförluster som uppkommer i svenska handelsbolag och för kapitalförluster på andelar i svenska handelsbolag samt för andelar i utländska juridiska personer vars inkomster beskattas hos delägarna.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2002 och tillämpas på kapitalförluster på delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag som avyttrats den 7 december 2001 eller senare. De nya bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag som avyttrats före den 7 december 2001, men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § inkomstskattelagen (IL) inträffat efter den 6 december 2001.

De nya bestämmelserna tillämpas på kapitalförluster på andelar i utländska juridiska personer vars inkomster beskattas hos delägarna och som avyttrats den 16 april 2002 eller senare. De nya bestämmelserna tillämpas också på kapitalförluster på andelar som avyttrats före den 16 april 2002 men där den omständighet som utlöser en uppskjuten avdragsrätt enligt 25 kap. 30 § IL inträffat efter den 15 april 2002.

Fribeloppen för förmögenhetsskatten höjda

SFS 2001:836, Bet. 2001/02: FiU1, Prop. 2001/02:1

Fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt höjs från och med den 1 januari 2002 (2003 års taxering) från 1 000 000 kronor till 1 500 000 kronor för ensamstående och från 1 500 000 kronor till 2 000 000 kronor för sambeskattade par.

Utländska företagares moms i Sverige

SFS 2001:970–971, Bet. 2001/02: SkU8, Prop. 2001/02:28

Den nya lagstiftningen, som är baserad på ett EG-direktiv (2000/65/EG), innebär administrativa förenklingar för företag som har momspliktig omsättning här i landet, men som är etablerade i ett annat land än Sverige.

Reglerna innebär att det inte längre kan krävas av en utländsk företagare att han utser en särskild skatterepresentant som ombesörjer inbetalningen av skatten till de svenska myndigheterna. I stället ska köparen, om denne är registrerad till moms i Sverige, vara betalningsskyldig för säljarens moms, när den som omsätter varan eller tjänsten är en utländsk företagare, s.k. omvänd skattskyldighet.

Detta innebär att den utländske företagaren i de flesta fall inte behöver vara registrerad till moms i Sverige. Hans köpare redovisar i stället momsen på omsättningen. Kravet på skatterepresentant finns dock kvar för de företagare som är etablerade i länder med vilka Sverige saknar särskild överenskommelse om administrativt samarbete på skatteområdet.

Vid omvänd skattskyldighet kommer den utländska företagaren inte längre att ha någon avdragsrätt för ingående moms, eftersom denne inte är skattskyldig för omsättning i Sverige. Reglerna om rätt till återbetalning till utländska företagare får i stället tillämpas. Dessa regler utvidgas till att omfatta moms som hänför sig till all slags omsättning inom landet som görs av en utländsk företagare.

En utländsk företagare, som omsätter varor och tjänster i Sverige för vilken omsättning förvärvaren är skattskyldig enligt momslagen, har rätt att frivilligt registrera sig till moms och därmed själv bli skattskyldig för denna omsättning.

Även vissa ändringar i reglerna om moms vid import har införts. Ändringarna medför att det blir möjligt för företag som importerar varor till Sverige att i större utsträckning än förut använda sig av särskilt ombud vid importen.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2002. Reglerna om omvänd skattskyldighet ska tillämpas från och med den 1 juli 2002.

Sänkt moms på böcker och tidskrifter

SFS 2001:1169, Bet. 2001/02:SkU12, Prop. 2001/02:45

Skattesatsen vid omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av böcker, broschyrer, häften, tidningar, tidskrifter, däribland kulturtidskrifter som inte redan är undantagna från moms, bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn, noter och kartor samt vissa program och kataloger har sänkts från 25 till 6 %. Detsamma gäller omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av inspelade kassettband eller annat tekniskt medium, som i tal återger innehållet på en sådan produkt.

Den reducerade skattesatsen gäller även för andra varor som genom teckenspråk, punktskrifter eller liknande gör skrift eller annan information tillgänglig för läshandikappade. Vissa följdändringar har även gjorts i reglerna om beskattningsunderlag vid sådan förenklad marginalbeskattning som tillämpas i handel med begagnade varor.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari 2002. Äldre bestämmelser gäller i fråga om moms för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet. Beskattning ska ske vid leverans, om inte betalning dessförinnan har mottagits av den som omsätter varan. Om förskottsbetalning skett, ska tillämplig skattesats för förskottet vara den skattesats som gäller när betalningen kommer den som omsätter varan eller tjänsten tillgodo.

Fastighetsskatten för småhus och bostadshyreshus

SFS 2001:835, Bet. 2001/02: FiU1, Prop. 2001/02:1

Fastighetsskatten för småhus och hyreshus (bostadsdelen) har sänkts retroaktivt från och med den 1 januari 2001. För småhus sänks skatten från 1,2 till 1,0 %. För hyreshus (bostadsdelen) sänks skatten från 0,7 till 0,5 %.

Ändringen i lagen om statlig fastighetsskatt tillämpas första gången vid 2002 års taxering. För den del av beskattningsåret som infaller före utgången av år 2000 tillämpas de procenttal som gäller vid 2001 års taxering.

Begränsningsregel för fastighetsskatten

SFS 2001:906, Bet. 2001/02: SkU3, Prop. 2001/02:3

En skattereduktionsregler har införts som innebär att fastighetsskatten för ett småhus, som utgör den skattskyldiges permanenta bostad, begränsas så att den under vissa förutsättningar inte överstiger 5 % av inkomsterna.

Finns det fler i den skattskyldiges hushåll, begränsas skatten så att den inte överstiger 5 % av hushållsmedlemmarnas sammanlagda inkomster. Detsamma gäller om fastigheten ägs gemensamt av hushållsmedlemmarna. Vid beräkning av hushållsinkomsten ska hänsyn tas till hushållets sammanlagda förmögenhet.

Skattereduktionen ska aldrig leda till att fastighetsskatten efter skattereduktionen är lägre än den skatt som utgår på ett taxeringsvärde om 280 000 kr. Fastighetsskatt, som beräknats på ett underlag som uppgår till 3 miljoner kr eller högre, kan inte reduceras. Regeln är konstruerad så att fastighetsskatten aldrig kan reduceras, om hushållsinkomsten uppgår till 600 000 kr eller mer.

Skattereduktionen ska beräknas utifrån hushållets andel av fastighetsskatten för taxeringsenhetens samtliga småhusenheter med tomtmark.

I ett hushåll ska anses ingå de personer som kan sambeskattas enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt (SFL). Detta innebär att makar som lever tillsammans och föräldrar med hemmavarande barn ska anses ingå i samma hushåll. Detsamma gäller för sambor som tidigare varit gifta med varandra eller som har eller har haft barn tillsammans.

Skattereduktionen ska göras utifrån fastighetsskatten för den skattskyldiges permanenta bostad. Den skattskyldiges permanenta bostad ska vara ett småhus på den fastighet där den skattskyldige varit folkbokförd eller ska ha varit folkbokförd under hela beskattningsåret.

Om den skattskyldige inte kan sambeskattas med någon, utgörs hushållsinkomsten av summan av hans egna beskattningsbara förvärvsinkomst och inkomsten av kapital. Underskott i inkomstslaget kapital beaktas inte.

Hushållsinkomsten ska vidare ökas med 15 % av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet, efter det att taxeringsvärdet på permanentbostaden dragits av. Är taxeringsvärdet högre än 3 miljoner kr, får den del av taxeringsvärdet som överstiger detta belopp inte dras av.

Om fastighetsägaren kan sambeskattas enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt, ska hänsyn tas till övriga hushållsmedlemmars inkomster och förmögenheter, när den totala hushållsinkomsten beräknas. Detsamma gäller om fastigheten ägs av flera hushållsmedlemmar tillsammans.

Om halv fastighetsskatt betalas, ska taxeringsvärdet överstiga 560000 kr för att rätt till skattereduktion ska föreligga. Fastighetsskatt som beräknas på ett underlag som uppgår till 3 miljoner kr eller mer reduceras inte.

Bestämmelserna trädde i kraft den 15 december 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. Reglerna ska gälla för fastighetsskatt som tagits ut från och med den 1 januari 2001. Det är alltså fråga om retroaktiv lagstiftning till den skattskyldiges fördel. När skattereduktionen ska beräknas är det alltså fråga om att beakta den fastighetsskatt som påförts för hela år 2001.

Förenklad fastighetstaxering

SFS 2001:1218–1220, Bet. 2001/02:SkU11, Prop. 2001/02:43

Omräkningsförfarandet tas bort och i stället införs ett system med förenklade fastighetstaxeringar. Förenklade fastighetstaxeringar ska äga rum för småhusenheter, hyreshusenheter och lantbruksenheter under perioden mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Detta innebär att antingen en förenklad eller en allmän fastighetstaxering äger rum vart tredje år för respektive typ av taxeringsenhet.

Förberedelsearbetet inför den förenklade fastighetstaxeringen ska vara mindre ingående än vid den allmänna fastighetstaxeringen. Normalt ska fastighetsdeklaration inte behöva lämnas.

En ny grund för när ny taxering ska göras införs. Denna innebär att ny taxering av fastighet ska göras under löpande taxeringsperiod, om det skett sådana förändringar i den fysiska miljön att den aktuella fastighetens värde på visst sätt påverkats.

Tidsplanen för de allmänna fastighetstaxeringarna har också ändrats. De allmänna fastighetstaxeringarna ska i fortsättningen ske vart sjätte år räknat från och med år 2003 för småhus, år 2005 för lantbruk och år 2007 för hyreshus-, industri-, elproduktions- och specialenheter

Förenklade fastighetstaxeringar ska göras vart sjätte år räknat från och med år 2004 för hyreshus, år 2006 för småhus och år 2008 för lantbruk.

Förändringarna trädde i kraft den 1 januari 2002 och tillämpas första gången vid fastighetstaxeringen år 2003. Omräkningen ska dock slopas successivt. År 2002 ska det göras en omräkning för småhus, hyreshus och lantbruk. År 2003 ska det göras en omräkning för hyreshus och lantbruk och år 2004 en omräkning för lantbruk.

Avtal om betalning av socialavgifter

SFS 2001:909, Bet. 2001/02: SkU5, Prop. 2001/02:18

Förutsättningarna för en fysisk person bosatt i utlandet eller en utländsk juridisk person att enligt socialavgiftslagen avtala bort skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter på en avgiftspliktig ersättning kompletteras med att utgivaren av ersättningen också ska sakna fast driftställe i Sverige.

Ändringen i socialavgiftslagen trädde i kraft den 1 januari 2002.

Regionalt avdrag från socialavgifter

SFS 2001:1170, Bet. 2001/02:SkU12, Prop. 2001/02:45

En regional stimulans för småföretagande, ideella föreningar och stiftelser i stödområdet A har införts. Stimulansen lämnas genom ett utvidgat särskilt avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter för arbete vid ett fast driftställe i stödområdet. Det utvidgade avdraget – som görs utöver det generella avdraget på 5 % enligt socialavgiftslagen – ska i fråga om arbetsgivaravgifter göras med 10 % av avgiftsunderlaget, dock högst med 7 100 kronor på månad. En motsvarande utvidgning av avdraget införs också för den som betalar egenavgifter.

Sektorerna kol och stål, jordbruk och fiske samt transportsektorn omfattas inte, på grund av EG:s statsstödsregler.

De nya reglerna trädde i kraft den 1 januari 2002.

Prisbasbeloppen för 2002 och 2003

SFS 2001:647 och SFS 2002:709

Prisbasbeloppet för år 2002 är 37900 kr. För år 2003 är det 38600 kr.

Det förhöjda prisbasbeloppet för år 2002 är 38700 kr. För år 2003 är det 39400 kr.

Sänkt förseningsavgift

SFS 2001:902, Bet. 2001/02: SkU9, Prop. 2001/02:29

Förseningsavgiften enligt skattebetalningslagen har sänkts från 1 000 kr till 500 kr. Förseningsavgiften ska dock även i fortsättningen vara 1 000 kr i fall den deklarationsskyldige inte följt ett föreläggande om att deklarera eller tidigare har slarvat med att lämna deklaration inom föreskriven tid för minst en av de tre närmast föregående redovisningsperioderna. Detsamma gäller om förseningen avser en periodisk sammanställning.

Ändringen i skattebetalningslagen träder i kraft den 1 januari 2003.

Ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter

SFS 2001:1227, Bet.2001/02:SkU10, Prop. 2001/02:25

En ny lag om självdeklarationer och kontrolluppgifter har införts med ikraftträdande den 1 januari 2002. I vissa delar ska den börja tillämpas vid 2003 års taxering.