Rapport från ett seminarium om skatterättsliga och andra juridiska frågor kring Öresundsintegrationen.
Den 7–8 maj 2002 hölls på Grand Hôtel Mölle ett seminarium om skatterättsliga och andra juridiska frågor kring Öresundsintegrationen. Seminariet var organiserat och finansierat av Öresundsregionens forsknings- och utvecklingskommitté (Ö-forsk). Kommittén är skapad på initiativ av de danska och svenska regeringarna för att stödja integration och forskning i Öresundsregionen. Forskning i ämnen som rör integrationen i regionen tillhör de prioriterade områdena för Ö-forsk. Ett Ö-forskseminarium är ett steg i en process att utveckla ett forskningsprojekt och har karaktären av ett idéseminarium där deltagarna förväntas delta med öppna sinnen, och presentera, diskutera, ha åsikter om och ge bakgrund till olika idéer för viktig och intressant forskning. I förberedandet av seminariets innehåll deltog förutom författaren även professor Niels Winther Sørensen, Handelshögskolan Köpenhamn.
Det i maj avlöpta seminariet var ett första steg mot ett eventuellt större gränsöverskridande forskningsprojekt vad gäller skatter, avgifter och sociala förmåner. Danmark och Sverige har omfattande system för att tillförsäkra medborgarna social trygghet och för att finansiera samhälleliga åtaganden. De skillnader som finns mellan de danska och svenska systemen hänger huvudsakligen samman med olika sätt att reglera och finansiera välfärdsstaten. Regeringarna knyter starka förhoppningar till att den fasta förbindelsen över sundet skall leda till ökad integration i regionen. Detta kan komma att innebära förändringar som gör att framtida effekter av nu existerande system för beskattning/avgifter och social trygghet blir svåra att förutse. Till osäkerheten bidrar också effekter som den fortsatta EU-integrationen kan medföra. Det finns alltså både nationella och internationella förhållanden som påverkar förutsättningarna för att förändra skatte- och avgiftssystemen enbart med hänsyn till Öresundsregionens utveckling. För detta seminarium hade fokus lagts på frågor som har anknytning till fysiska personers rörlighet över sundet. Naturligtvis kan även uppkomma frågor avseende exempelvis gränshandel och företagsetableringar. Anledningen till det valda fokuset var dels den uppmärksamhet i media och bland praktiker som dessa frågor rönt, dels att fysiska personers rörlighet över en gräns och inom en region utgör sinnebilden för integration.
Seminariet hade ca 30 deltagare från Danmark och Sverige, företrädande forskningsinstitutioner, myndigheter och praktiker och kom att innehålla en blandning av korta föredrag varvat med diskussioner. Det övergripande målet med seminariet var att undersöka förekomsten av forskningsbara ämnen, men som det visade sig hade samtliga deltagare även stor glädje och nytta av de föredrag som hölls, samt det intensiva utbytet av tankar och idéer kring skatteproblematiken såväl de lege lata som de lege ferenda.
Efter att Anders Sjöland kortare presenterat Ö-forsk, inledde Cecilia Bohlin, finansdepartementet, med att redogöra för departementets arbete med frågan om beskattning av Örsundspendlare. Vad gäller gränsgångare mellan Sverige och Danmark sker beskattning av tjänsteinkomster sedan 1997 endast i arbetsstaten. Hemviststatsbeskattning sker dock i vissa andra regioner, såsom gränsområdet mellan Frankrike, Tyskland och Schweiz. Anledningarna till att frågan om alternativ nu diskuteras på nytt, dels inom departementet dels med den danska regeringen, är minskade skatteintäkter för skånska kommuner, administrativa problem för företag och mindre pendlingsströmmar än väntat. Det pågår nu regelbundet ministermöten, statssekreterarmöten och tjänstemannakontakter för att eventuellt få till stånd förbättringar. Förutom frågan om i vilket land pendlarna skall beskattas är valet av socialförsäkringsland ett stort problem. Detta med anledning av den stora skillnaden i socialavgiftsuttag som råder mellan Sverige och Danmark. Under hösten 2001 ingicks en svensk-dansk överenskommelse som innebär att person med bostad i ett land men arbetsgivare i det andra får välja socialförsäkringsland. Beslut sker efter gemensam ansökan från arbetsgivare och anställd och är tidsbegränsat till tre år. En första förutsättning är att personen arbetar minst hälften av arbetstiden på arbetsplatsen hos arbetsgivaren och i övrigt på distans i bosättningslandet. Övriga frågor som är uppe till diskussion är avdragsmöjligheten för broavgift, avdrag för pension och beskattning av inkomster som utförts i hemviststaten eller tredje land. Givetvis utan att i detalj kunna röja några förslag redogjorde Cecilia Bohlin för några av de mycket intressanta tänkbara modeller som man laborerar med. En tänkbar lösning på kommunernas minskade intäkter skulle då kunna vara att införa någon form av skatteutjämningssystem där antalet pendlare beräknas och en viss procent av nettolönen skickas till hemviststaten. En annan idé är att återgå till hemvistbeskattning och kombinera det med källskatteuttag i arbetsstaten.
Därefter redogjorde Thommy Persson från skattemyndigheten i Malmö samt hans kollega från Köpenhamns kommun, Ernst Larsen, på ett initierat och underhållande sätt för de många gånger märkliga och dråpliga effekter som de skilda skattereglerna i länderna kan ge för pendlarna. Genom att enskild och offentlig tjänst regleras i olika artiklar i det nordiska avtalet blir det exempelvis oerhörda skillnader i nettobehållning för en dansk läkare som vill extraknäcka vid ett svenskt sjukhus beroende på om han väljer Malmö Allmänna Sjukhus eller Helsingborgs Lasarett AB. I det första fallet gäller enligt artikel 19 för offentligt anställda att beskattning endast sker i utbetalande stat och därmed endast träffas av 25 % skatt enligt SINK, men i det andra fallet sker beskattning som utgångspunkt även i hemlandet. Inte minst förekommer också praktiska problem som skenskrivningar i Sverige och uppbörds- och indrivningsproblem. Ann Wirén Larsson från skattemyndigheten i Malmö informerade kort om den omfattande informationsinsats som lagts ned, och som fortfarande pågår, för att leda regionsinvånarna rätt i snårigheterna. Ernst Larsen nämnde som exempel på praktiska problem att personnummer i Danmark är hemliga samt att det, jämfört med i Sverige, är betydligt mer komplicerat att besvara frågan om ungefärlig skattebelastning per månad för en inkomst som beskattas i Danmark.
Klas Swanberg och Per Lundbaek Christensen från Ernst & Young_s Öresundsgrupp gav deltagarna en mycket värdefull genomgång av de komplicerade frågorna kring avdrag och beskattning av tjänstepensioner i Sverige respektive Danmark samt vid flytt mellan länderna.
Kerstin Malmer, som arbetar med direkta skatter vid EU-kommissionen, redogjorde kompetent för bl.a. praxis från EG-domstolen angående gränsgångarfrågor, såsom Schumacher C-279/93 och Asscher C-107/94. Deltagarna fick också en värdefull inblick i kommissionens fortgående arbete att harmonisera den direkta beskattningen, bl.a. rapporten KOM (2001) 260 om skattepolitiken i EU, undersökningen KOM (2001) 582 rörande företagsbeskattning på den inre marknaden och KOM (2001) 214 om tjänstepensioner.
Avslutningsvis föredrog professor Nils Mattson från Uppsala universitet införandet av Europabolag och vad det eventuellt kan få för skattemässiga konsekvenser vid byte av bolagssäte m.m. Redogörelsen exemplifierades utifrån svenska och danska bolagsombildningssituationer. Professor Niels Winther Sørensen från Köpenhamns universitet belyste skatterättsliga integrationsfrågor ur ett danskt perspektiv.
I grupparbetsform diskuterades möjliga forskningsinriktningar. Helt klart finns det många frågor av intresse. Förutom de rent materiella problemen, som definitionsfrågor, harmoniseringsmöjligheter inom EU samt utflyttningsskatter, finns det också principiella frågor av betydelse. Skattemässiga frågor om integration kan belysas i många olika perspektiv. Hänsyn kan bl.a. tas till kommunperspektiv, integrationsperspektiv, individ- och förenklingsperspektiv och neutralitetsperspektiv. Av intresse är givetvis också i vilken utsträckning studier har skett avseende andra regioner inom EU.
Efter seminariet har det bildats en grupp med skatterättsforskare från Lund, Köpenhamn och Århus för att under hösten 2002 arbeta fram en beskrivning för ett större samverkansprojekt avseende skatterättsliga frågor och integration.
Mats Tjernberg, jur. dr och univ. lektor vid Lunds universitet.