I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform, med vidarehänvisningar till var läsarna kan erhålla ytterligare information i den aktuella frågan. Synpunkter från läsekretsen på vad som bör finnas med i redovisningen och på hur materialet bör presenteras tas gärna emot under adress: Kristina Ståhl, Uppsala Universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala, e-post: Kristina.Stahl@jur.uu.se.
EUROPEISKA UNIONEN
Rättsfall från EG-domstolen
Mervärdesskatt
EG-domstolen har i en dom den 11 juli 2002 tolkat artikel 7.3 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). I denna artikel finns bestämmelser om import av varor från tredje land. Enligt dessa bestämmelser gäller som utgångspunkt att skattskyldigheten inträder när varorna införs i gemenskapen. Det finns dock särskilda regler om s.k. extern gemenskapstransitering, enligt vilka varorna kan transporteras inom gemenskapen utan att skattskyldighet inträder. Enligt artikel 7.3 inträder skattskyldigheten när varorna upphör att omfattas av reglerna om gemenskapstransitering, dvs. i princip när varorna deklareras för övergång till fri omsättning. Frågan i målet var hur denna bestämmelse skall tolkas när sådan deklaration inte sker men varorna ändå släpps ut på gemenskapsmarknaden efter det att ett flertal oriktiga åtgärder vidtagits i olika medlemsstater. Domstolen fann att varorna då skall anses upphöra att omfattas av reglerna om gemenskapstransitering i den medlemsstat där den första åtgärd vidtas som kan anses utgöra undandragande från tullövervakning. Domstolen fann vidare att det inte krävs uppsåt för att det skall föreligga undandragande från tullövervakning.
(Mål C-371/99 Liberexim BV mot Staatssectretaris van Financiën)
EG-domstolen har vidare i en dom den 11 juli 2002 prövat om vissa nationella regler om återbetalning av oriktigt uppburen mervärdesskatt var förenliga med det sjätte momsdirektivet. EG-rätten saknar egna regler om återbetalning av felaktigt uttagen skatt varför detta är något som i princip styrs av nationell rätt. Enligt EG-domstolens praxis får dock krav som grundas på EG-rätten inte behandlas mindre förmånligt än krav som grundas på nationell rätt (likabehandlingsprincipen). Vidare får de nationella reglerna inte göra det i praktiken omöjligt eller orimligt svårt att utöva de rättigheter som följer av gemenskapsrätten (effektivitetsprincipen). EG-domstolen fann i målet att en nationell lagstiftning som på visst sätt med retroaktiv verkan förkortade den frist inom vilken de skattskyldiga kunde ansöka om återbetalning var oförenlig med den sistnämnda principen.
(Mål C-62/00 Marks & Spencer plc mot Commissioners of Customs & Excise)
EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Det svenska skattetillägget
Europadomstolen har i två domar den 23 juli 2002 prövat om det svenska skattetillägget är förenligt med artikel 6 i europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Domstolen hade först att ta ställning till om skattetillägget är en straffrättslig påföljd i konventionens mening. Den konstaterade därvid att även om skattetillägget inte betraktas som en straffrättslig sanktion i det nationella rättssystemet, har det ändå sådana egenskaper att det skall anses vara ett straff vid tillämpningen av artikel 6 i konventionen. Såväl karaktären på de överträdelser som leder till att skattetillägg utgår som sanktionens stränghet talar enligt domstolen för detta. Domstolen gick sedan över till att pröva om skattetillägget uppfyller de rättssäkerhetskrav som ställs i artikel 6. Den fann därvid att både kravet på tillgång till rättslig prövning (access to court) och kravet på att den rättsliga processen inte skall dra ut orimligt långt på tiden (length of proceedings) hade åsidosatts. I de aktuella målen hade det i vissa fall dröjt flera år innan målen hade tagits upp av länsrätten och ännu längre tid innan de blivit slutligt avgjorda. Domstolen fann däremot inte att skattetillägget strider mot oskuldspresumtionen i artikel 6. Den framhöll, med hänvisning till tidigare praxis, att det i princip inte strider mot konventionen att straffsanktionera ett visst handlande etc. på rent objektiva grunder, utan krav på uppsåt eller oaktsamhet. Domstolen menade vidare att inte heller tillämpningen av bestämmelserna om frihet från skattetillägg leder till att skattetillägget kan anses komma i konflikt med oskuldspresumtionen.
(Målen Västberga Taxi Aktiebolag and Vulic v. Sweden samt Janosevic v. Sweden)
Redaktör Kristina Ståhl