I mitten av februari 2001 överlämnade utredningen om vissa företagsskattefrågor och utredningen om vissa internationella företagsskattefrågor ett gemensamt betänkande, Utdelningar och kapitalvinster på företagsägda andelar, SOU 2001:11. Särskild utredare har varit Klas Herrlin. I betänkandet föreslås nya regler som innebär att kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade aktier slopas och att nya cfc-regler införs.
1 Bakgrunden till förslaget
Det svenska systemet för beskattning av bolagsinkomster och utdelning från bolag innebär att vinster beskattas först i det rörelsedrivande bolaget och därefter – vid vinstutdelning – hos aktieägaren (ekonomisk dubbelbeskattning). I de fall ett aktiebolag äger aktier i ett annat aktiebolag leder denna princip till att en rörelsevinst kan beskattas flera gånger i bolagssektorn, s.k. kedjebeskattning. För att undvika detta är aktiebolag m.fl. juridiska personer normalt frikallade från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier. Däremot finns inte några regler som undantar kapitalvinster vid försäljning av näringsbetingade aktier från beskattning. Om vinster behålls i bolaget kommer en försäljning av aktierna i bolaget att innebära att vinsten beskattas trots att motsvarande vinst skulle ha kunnat vara skattefri om den i stället delats ut. Här finns alltså en asymmetri i regelsystemen.
I betänkandet Omstruktureringar och beskattning (SOU 1998:1) föreslog 1992 års företagsskatteutredning att beskattningen av kapitalvinster i bolagssektorn skulle halveras. Skälet till att förslaget begränsades till en halverad vinstbeskattning hade sin grund i den s.k. utlandsproblematiken som kan illustreras med följande exempel.
Ett svenskt företag med löpande rörelseinkomst på 1 milj. kr tar upp ett lån med en årlig ränta på 1 milj. kr. Räntekostnaden kvittas mot vinsterna. Lånebeloppet investeras genom ett kapitaltillskott till ett utländsk bolag där tillskottet avkastar 1 milj. kr per år. Det utländska bolaget är beläget i ett land där bolagsinkomster beskattas mycket lågt eller inte alls. Avkastningen på 1 milj. kr delas ut till det svenska bolaget. Om denna utdelning inte beskattas i det svenska bolaget har bolaget undgått svensk beskattning av rörelsevinsten. För att svenska bolag skall vara skattebefriade för utdelning från utländska bolag krävs att det s.k. jämförlighetsvillkoret är uppfyllt, dvs. att vinsterna i det utländska bolaget har beskattas på visst sätt (se Gunnar Rabes artikel). Det villkoret innebär att det inte är möjligt att utnyttja ränteavdraget på det beskrivna sättet. En fullt ut slopad kapitalvinstbeskattning skulle dock innebära att det svenska bolaget skulle kunna tillgodogöra sig den lågbeskattade avkastningen i det utländska bolag genom att i stället sälja aktierna. Ett sådant förfarande skulle emellertid inte vara ekonomiskt lönsamt om hälften av kapitalvinsten beskattades.
Utredningens förslag om en halverad kapitalvinstbeskattning kostnadsberäknades till 1,51 miljarder kr. Regeringen instämde i utredningens bedömning att det var motiverat att avskaffa kapitalvinstbeskattningen på näringsbetingade andelar men att det av hänsyn till utlandsproblematiken var lämpligt att begränsa detta till en halvering av vinstbeskattningen (prop. 1998/99:15). Förslaget ledde emellertid inte till någon lagstiftning eftersom regeringen ansåg att det saknades möjligheter att finansiera förslaget.
I det nya förslaget föreslås att kapitalvinstbeskattning på näringsbetingade aktier skall slopas helt. För att ta hand om problematiken med ränteavdragsarbitrage föreslås nya cfc-regler (se Gunnar Rabes artikel i detta nummer).
Den statsfinansiella kostnaden för att genomföra förslaget har beräknats till 0,2 miljarder kr, dvs. en betydligt lägre kostnad än vad som angavs för förslaget om en halverad kapitalvinstbeskattning i SOU 1998:1. I betänkandet konstateras att även om en kapitalvinstbeskattning leder till ett extra skatteled som kan motverka omstruktureringar i näringslivet tycks det förhålla sig så att koncerner genom skatteplanering i betydande utsträckning kan undvika att kapitalvinster uppkommer. Samtidigt finns ett incitament att ta fram kapitalförluster. Under den period som legat till grund för beräkningen av den statsfinansiella kostnaden har kapitalförlusterna överstigit kapitalvinsterna.
I betänkandet föreslås att kostnaden för förslaget finansieras genom att möjligheten för juridiska personer att göra avsättning till periodiseringsfond sänks med 1,45 procentenheter.
2 Omfattningen av förslaget
2.1 Näringsandelar
Aktiebolag m.fl. juridiska personer skall alltså inte beskattas för kapitalvinster vid försäljning av näringsandelar. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2002 och gälla avyttringar som görs efter ikraftträdandet.
Näringsandelar är den nya terminologi som föreslås för vad som idag betecknas som näringsbetingade aktier. Definitionen av näringsbetingade aktier har för närvarande betydelse för framförallt den skattemässiga behandlingen av utdelning på aktier (jfr 24 kap. 12–22 §§ inkomstskattelagen, IL). Ett näringsbetingat aktieinnehav föreligger enligt nuvarande regler om aktieinnehavet vid utgången av beskattningsåret motsvarar minst 25 % av röstetalet eller om innehavet är betingat av den verksamhet som bedrivs i företaget eller i intresseföretag. En delvis utvidgad definition gäller för aktier i bolag som är hemmahörande i en EU-stat.
Det nya begreppet näringsandelar har definierats på ett något annorlunda sätt. Onoterade aktier anses alltid utgöra näringsandelar. Marknadsnoterade aktier utgör näringsandelar om innehavet motsvarar minst 10 % av röstetalet eller om innehavet är betingat av den rörelse som bedrivs i bolaget. Motivet till att det görs skillnad mellan onoterade och marknadsnoterade aktier är att onoterade aktier normalt inte är likvida och innehavet utgör alltså inte en kapitalplacering. Innehav av onoterade aktier anses därför vara förknippat med ett engagemang i bolaget och bör alltid betraktas som näringsbetingade. För marknadsnoterade aktier är situationen annorlunda. Ett engagemang och inflytande i ett marknadsnoterat bolag anses föreligga först när innehavet motsvarar viss storlek. Här har gränsen satts till ett innehav som motsvarar minst 10 % av röstetalet.
I begreppet näringsandelar innefattas aktier i svenska bolag, andelar i svenska ekonomiska föreningar samt andelar i utländska motsvarigheter.
Avgörande för om kapitalvinsten är skattefri är om aktierna utgör näringsandelar vid tidpunkten för försäljningen. För marknadsnoterade aktier krävs också att aktierna har innehafts under en tid av 1 år. Denna karenstid skall bl.a. förhindra att en aktieägare som har ett innehav som understiger 10 % inför en försäljning köper ytterligare aktier för att på så sätt komma upp i ett innehav på 10 %.
Utdelning på näringsandelar kommer alltid att vara skattefri. Det gäller såväl utdelning på svenska som utländska aktier. Det innebär att det s.k. jämförlighetsvillkoret slopas och ersätts med nya cfc-regler. Skattefriheten gäller även utdelning på marknadsnoterade aktier som har ägts under en kortare tid än 1 år (förutsatt att innehavet motsvarar 10 % av röstetalet eller är näringsbetingat). Säljs aktierna före ettårsperiodens utgång kommer dock utdelningen beskattas och utdelningsinkomsten skall då tas upp som intäkt det år aktierna säljs.
Den ett-åriga karenstiden innebär att man måste hålla reda på när marknadsnoterade aktier har köpts. Det behövs en turordningsregel som avgör vilka aktier som skall anses ha sålts, de som förvärvats först eller de som förvärvats sist. Enligt utredningsförslaget skall detta bestämmas med utgångspunkt i principen sist in, först ut.
Aktier som inte utgör näringsandelar betecknas som portföljandelar. Utdelning och kapitalvinst på portföljandelar skall även i fortsättningen beskattas enligt nuvarande regler. Om ett bolag genom att öka sitt innehav av marknadsnoterade aktier kommer upp i ett innehav på minst 10 % av röstetalet byter aktierna karaktär till näringsandelar. Någon avskattning kommer dock inte att ske. Aktier som övergår från att vara näringsandelar till att bli portföljandelar får ett anskaffningsvärde som motsvaras av marknadsvärdet vid tidpunkten för karaktärsbytet.
Den föreslagna skattefriheten omfattar även vissa delägarrätter (jfr definitionen i 48 kap. 2 § första och andra styckena IL). Eftersom förslaget som tidigare nämnts syftar till att underlätta omstruktureringar har det ansetts att skattefriheten skall omfatta endast sådana delägarrätter som kan anses utgöra ett av tekniska skäl betingat led mellan moderaktierna och de nya aktierna. De delägarrätter som omfattas är rätt till interimsaktie, teckningsrätt, delrätt eller säljrätt och inlösenrätt. Det krävs också att delägarrätten erhållits på grund av ett innehav av moderaktie. Om en aktieägare i samband med ett återköp av aktier erhåller ett antal säljrätter och sedan förvärvar ytterligare säljrätter genom förvärv på marknaden, kommer skattefriheten endast att omfatta de säljrätter som aktieägaren fått på grund av sitt innehav av aktier i bolaget, inte de som förvärvats genom köp på marknaden.
2.2 Ägare
2.2.1 Aktiebolag m.fl. juridiska personer utom handelsbolag
Förslaget om skattefrihet gäller aktier som innehas av – utöver svenska aktiebolag – de juridiska personer som enligt 24 kap. 15 § IL omfattas av utdelningsskattefrihet. Det gäller således svensk ekonomisk förening, svensk stiftelse eller svensk ideell förening för vilka inte gäller undantag från skattskyldighet, svensk sparbank eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag.
Genom förslag i prop. 2000/01:22 Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget, m.m., infördes vissa regler som skall jämställa utländska företag som verkar i Sverige med svenska företag. Det gäller exempelvis den skattemässiga behandlingen av mottagen utdelning på aktier som är knutna till ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige. I konsekvens med dessa ändringar föreslås att skattefriheten för kapitalvinster också skall omfatta aktier som innehas av utländska motsvarigheter till svenska aktiebolag m.fl. om det utländska företaget är hemmahörande i en EES-stat och beskattas likartat med svenska aktiebolag (och givetvis också bedriver verksamhet från fast driftställe i Sverige).
För förvaltningsföretag gäller enligt nuvarande regler att mottagna utdelningsinkomster är skattefria i den utsträckning de vidareutdelas (24 kap. 13 § IL). Ett förvaltningsföretag skall enligt definitionen förvalta värdepapper eller liknande tillgångar och i övrigt inte direkt eller indirekt bedriva näringsverksamhet i mer än obetydlig omfattning.
Förvaltningsföretagsformen har ansetts särskilt lämpad för riskkapitalverksamhet. I syfte att främja sådan verksamhet föreslås att de nya skattefrihetsreglerna för näringsandelar skall tillämpas även på förvaltningsföretagens innehav. Det skattemässiga begreppet förvaltningsföretag föreslås slopat. Vad som idag betraktas som fövaltningsföretag kommer i det nya systemet att jämställas med andra företag. Det innebär bl.a. att allmäna regler om koncernbidrag kommer att gälla.
Investmentföretag beskattas enligt nuvarande regler inte för kapitalvinster på delägarrätter. Kapitalförluster är inte heller avdragsgilla. Investmentbolaget skall ta upp en schablonintäkt motsvarande 2 % av marknadsvärdet på de delägarrätter bolaget äger. För värdepappersfonder gäller motsvarande regler men schablonintäkten är för dessa fonder 1,5 %. Även om förslaget om skattefrihet på kapitalvinster skulle kunna motivera att näringsandelar undantas från underlaget för schablonintäkt lämnas inte något sådant förslag.
2.2.2 Handelsbolag
Den föreslagna skattefriheten omfattar inte kapitalvinster som uppkommer i ett handelsbolag som säljer aktier. Skälet till denna särreglering är huvudsakligen de tekniska svårigheter som uppkommer genom att handelsbolagen är delägarbeskattade. Det skulle behövas en reglering som säkerställer att skattefrihet endast gäller för den del av kapitalvinsten som är hänförlig till delägare som är aktiebolag och andra juridiska personer. Ett tillkommande problem är också att om skattefrihet införs för svenska handelsbolag till den del vinsten belöper på de andelar som innehas av aktiebolag m.fl. krävs motsvarande regler för i vart fall utländska delägarbeskattade handelsbolag som är hemmahörande i en EES-stat. En sådan skattefrihet anses skapa kontrollproblem.
Utdelning och kapitalvinst på handelsbolagens innehav av aktier kommer således att beskattas enligt allmänna regler.
2.3 Undantag från skattefrihet
2.3.1 Skalbolag
Ett skalbolag karaktäriseras av att det inte längre bedriver någon verksamhet och inte heller har några – eller endast i begränsad omfattning – egentliga rörelsetillgångar. Bolagets tillgångar utgörs av obeskattade vinstmedel som finns placerade i kassa och likvida tillgångar. RSV har i en skrivelse till Finansdepartementet uppgett att på den ”svartgrå” marknaden ligger köpeskillingen för obeskattade vinstmedel i ett skalbolag på 85–95 % av vinstmedlen. Ett skäl för de höga priset kan vara att köparen avser att plundra bolaget efter överlåtelsen.
Idag utgörs säljarna av skalbolag på den ”svartgrå” marknaden av fysiska personer. Ett slopande av kapitalvinstbeskattningen i bolagssektorn kan medföra att även aktiebolag kommer att sälja företag på denna marknad och i betänkandet föreslås regler som skall motverka ett sådant förfarande.
De föreslagna reglerna har utformats för att träffa bolag som till stor del innehåller kontanta medel eller värdepapper och liknande tillgångar. Enligt förslaget föreligger ett skalbolag om det sålda bolaget äger kontanta medel, värdepapper och liknande tillgångar till ett värde som överstiger hälften av köpeskillingen (med värdepapper avses här inte näringsandelar). Om tillgångar som saknar affärsmässigt samband med verksamheten har anskaffats inom 2 år före avyttringen och om det kan antas att anskaffningen har skett i syfte att tillgångarna lätt skall kunna avyttras efter avyttringen av andelarna skall dessa tillgångar jämställas med kontanter och värdepapper.
Även om ett bolag inte anses utgöra ett skalbolag vid den tidpunkt när aktierna säljs kan senare åtgärder innebära att skalbolagsregeln ändå blir tillämplig. Det gäller om den övervägande delen av tillgångarna i bolaget inom två år efter försäljningen förvärvas (återköps) av det säljande företaget eller ett säljaren närstående företag.
Om det sålda bolaget utgör ett skalbolag gäller således inte skattefriheten. Den skattepliktiga kapitalvinsten beräknas dock inte enligt allmänna regler, dvs. med utgångspunkt i omkostnadsbeloppet för aktierna. Förslaget innebär att vid försäljning av skalbolag skall hela köpeskillingen beskattas. Skälet till detta är till stor del beroende av problematiken med värdeöverföringar. Om värden som fanns i det sålda bolaget vid förvärvet inför en försäljning förs över till moderföretaget eller till annat företag i intressegemenskap, skulle denna värdeöverföring egentligen medföra att omkostnadsbeloppet för aktierna skulle reduceras för att en senare kapitalvinstberäkning skall bli korrekt. Någon sådan reducering sker inte om en försäljning leder till ett nollresultat eller en vinst. För att förhindra att skalbolagsregeln kringgås föreslås alltså att hela köpeskillingen beskattas.
En sådan hårt slående regel fordrar självklart att det inte finns några svårigheter för presumtiva säljare att konstatera om det sålda bolaget kommer att omfattas av definitionen. Det har förslagits att om särskilda skäl föreligger skall skalbolagsregeln inte tillämpas. Med särskilda skäl avses bl.a. att ett företag med endast likvida tillgångar överlåts inom en intressegemenskap och att en rörelse påbörjas i det överlåtna företaget kort tid efter överlåtelsen. Det bör alltså vara möjligt att inom en koncern överlåta vilande bolag i samband med en omstrukturering.
Skalbolagsregeln är inte tillämplig om mer än hälften av aktierna i bolaget är marknadsnoterade eller om bolaget försätts i likvidation eller konkurs.
2.3.2 Förpackningsbolag
I ett system med slopad kapitalvinstbeskattning föreligger ett incitament att överföra tillverkade produkter till ett bolag och sälja aktierna i bolaget i stället för att sälja produkterna direkt. Utredaren diskuterar om särskilda regler behövs för att förhindra sådana ”förpackningar”. Konsekvensen av en förpackning är att det pris köparen erlägger för aktierna inte ökar köparens underlag för värdeminskningsavdrag. En jämförelse mellan denna nackdel och säljarens fördel att få vinsten (på aktierna) skattefri har lett till slutsatsen att några särskilda regler inte behövs för att förhindra att tillgångar inför en förestående försäljning överförs till ett annat bolag som sedan säljs.
Förslaget innehåller dock en särskild regel som blir tillämplig om det sålda företaget är ett fåmansföretag som äger en fastighet som någon gång under den treårsperiod som föregått avyttringen har använts som bostad åt delägare i företaget. När aktierna i bolaget säljs skall fastigheter skattas av i företaget.
2.4 Förluster
En konsekvens av förslaget om en slopad kapitalvinstbeskattning är att avdragsrätten för förluster slopas. Enligt förslaget omfattar den slopade avdragsrätten även likvidationsförlust och förlust vid konkurs. I betänkandet förs en diskussion om att det kan finnas skäl att låta aktieägarna i ett bolag som likvideras överta eventuella kvarvarande underskottsavdrag i det likviderade bolaget. Motsvarande skulle gälla vid konkurs. Det skulle emellertid fordra särskilda begränsningsregler. Utredaren pekar i stället på att en utsträckning av möjligheten att ge koncernbidrag i joint venture-fall bör utredas.
Den slopade förlustavdragsrätten omfattar ytterligare situationer för att motverka att det uppkommer en skillnad i behandlingen av kapitalvinster och kapitalförluster. Situationen illustreras i betänkandet med ett exempel där moderbolaget lånar ut medel till sitt dotterbolag som investerar lånet. Om investeringen blir gynnsam kan moderbolaget sälja aktierna i dotterbolag utan att beskattas för vinsten. Om investeringen däremot inte lyckas skulle moderbolaget kunna sälja sin fordran på dotterbolaget med förlust. För att förhindra ett sådant skattearbitrage skall kapitalförlust på fordran inte vara avdragsgill om gäldenären är i intressegemenskap med det långivande företaget.
Ytterligare en begränsning gäller kapitalförlust på fastighet som i vissa fall endast skall få dras av mot kapitalvinst på fastighet. Överskjutande förlust får ”rullas” över till nästa beskattningsår.
Även om handelsbolagens försäljning av aktier inte omfattas av skattefriheten gäller ändå avdragsförbudet om handelsbolaget sålt aktier med förlust och om den förlusten inte skulle ha varit avdragsgill om aktierna i stället hade sålts av ett aktiebolag. En annan bestämmelse gäller om ett handelsbolag sålt aktier med förlust varefter andelen i handelsbolaget säljs. På grund av den tidigare förlustförsäljningen kan värdet på handelsbolagsandelen ha gått ner. En förlust hänförlig till försäljning av andelen är därför inte avdragsgill om handelsbolaget någon gång under den senaste 10-årsperioden har ägt någon aktie för vilka en förlust vid försäljning inte skulle ha varit avdragsgill om aktien ägts direkt av delägaren.
Den s.k. förlustregeln i 25 kap. 30 § IL innebär att om aktier eller vissa andra tillgångar överlåts till ett intresseföretag medges avdrag för en förlust först när det köpande företaget överlåter tillgången till någon utanför intressegemenskapen. Enligt en särskild övergångsregel kommer dock avdrag för sådana förluster inte att medges om försäljningen till extern part sker efter att de nya reglerna har trätt i kraft och om förlusten inte skulle ha varit avdragsgill enligt det nya systemet. Det innebär bl.a. att om onoterade aktier i ett dotterföretag har överlåtits med förlust under år 2001 till ett koncernföretag medges det säljande företaget inte avdrag för den förlusten om dotterföretaget efter 1 januari 2002 överlåts till en extern köpare.
2.5 Ändringar i omstruktureringsreglerna
De regler som innebär att det är möjligt överlåta näringsbetingade aktier till ett intressebolag och få uppskov med beskattningen (KÖL-uppskov) skall enligt förslaget slopas. Gamla KÖL-uppskov kommer med vissa begränsningar att efterges. Begränsningarna gäller KÖL-uppskov från avyttringar under 2001. För dessa görs en prövning om kapitalvinsten vid försäljningen skulle ha varit skattefri enligt det nya regelsystemet. Om den inte varit det, exempelvis på grund av att skalbolagsregeln skulle ha varit tillämplig, beskattas KÖL-uppskovet enligt tidigare regler.
Vid ett aktiebyte finns regler som medger uppskov med beskattningen till dess att de mottagna aktierna säljs. Ett led i förslaget om skattefrihet för kapitalvinster är att uppskovsbelopp inte skall beskattas om en kapitalvinst vid försäljning av de mottagna aktierna inte skall beskattas. (Undantag gäller om de sålda aktierna var lageraktier.) Det gäller också gamla andelsbytesuppskov med visst undantag för uppskov som avser avyttringar under år 2001.
Samtidigt skärps uppskovsreglerna för andelsbyten i ett hänseende. Om det sålda bolaget är ett skalbolag måste det köpande bolaget (eller ett koncernbolag) behålla aktierna i ”skalbolaget” under 3 år för att säljaren skall få uppskov med beskattningen. Uppfylls inte det villkoret skall säljaren ta upp uppskovet till beskattning det år det köpande bolaget säljer ”skalbolagsaktierna”.
3 Kupongskatt
Kupongskatt tas ut med 30 % på utdelning som lämnas från svenskt aktiebolag till utländsk juridisk person. Flertalet av de svenska dubbelbeskattningsavtalen innehåller också bestämmelser som innebär att kupongskatt skall tas ut med en lägre procentsats.
Sedan den 1 januari 2000 är utdelning till utländska bolag som innehar minst 25 % av andelskapitalet i det utdelande företaget alltid befriade från kupongskatt. Förslaget att utvidga definitionen av näringsandelar och därmed också området för skattefrihet för utdelning har föranlett en diskussion om motsvarande ändring bör göras ifråga om uttag av kupongskatt. Utredningen har av bl.a. gemenskapsrättsliga skäl kommit fram till att en sådan ändring bör genomföras.
Enligt 2 § andra stycket kupongskattelagen skall även vissa andra utbetalningar till aktieägaren än utdelning i kupongskattehänseende behandlas som utdelning. Det gäller bl.a. utbetalning i samband med inlösen av aktier, utbetalning vid likvidation samt utbetalning av fusionsvederlag om det utgår i annan form än aktier i det övertagande företaget. Motsvarande händelser behandlas för i Sverige inkomstskattepliktiga delägare som kapitalvinst. Skillnaden i behandlingen av i Sverige skattskyldiga resp. i utlandet skattskyldiga aktieägare har alltsedan bestämmelserna infördes föranlett diskussion om detta är anse som otillåten diskriminering. Utredningen föreslår nu att de särskilda bestämmelserna i kupongskattelagen skall slopas om den utländska juridiska personen hör hemma i ett land med vilket Sverige har dubbelbeskattningsavtal (med vissa undantag) och omfattas av dubbelbeskattningsavtalets regler om begränsning av beskattningsrätten.
4 Avslutande synpunkter
Förslaget om en slopad kapitalvinstbeskattning i bolagssektorn innebär att Sverige får regler motsvarande de som finns i Danmark, Tyskland och Holland. I förhållande till Danmark är reglerna gynnsammare eftersom förslaget exempelvis inte har någon karenstid för onoterade aktier.
Förslaget innebär att uppskovsreglerna vid koncerninterna överlåtelser kan slopas. De reglerna har alltsedan de infördes genom förslaget i prop. 1998/99:15 föranlett diskussion om de står i överensstämmelse med EG:s fusionsdirektiv eftersom de innebär en särskild reglering för andelsbyten inom koncerner. Komplexiteten i regelsystemet har också kritiserats. Även om de föreslagna begränsningsreglerna kan komma att leda till tolkningsproblem bör den slopade kapitalvinstbeskattningen leda till en viss förenkling. De problem som kan uppstå kommer sannolikt främst att gälla tillämpningen av skalbolagsvillkoret. I den praktiska tillämpningen kan det vara problematiskt att inför en omstrukturering avgöra om en överlåtelse kommer att omfattas av skalbolagsregeln eller om särskilda skäl utesluter en tillämpning av den regeln. I denna del har också två av deltagarna i utredningen reserverat sig. Betänkandet innehåller som framgått också ändrade cfc-regler och dessa kanske inte uppfattas lika positivt. Utredarens uppfattning är att ett förslag om skattefrihet för kapitalvinster bör förenas med nya cfc-regler.
Betänkandet har sänts på remiss och remisstiden utgår den 14 maj 2001. Om de nya skattefrihetsreglerna skall gälla fr.o.m. nästa år måste ett förslag med nya regler sannolikt lämnas till riksdagen senast den 20 september 2001 i samband med att budgetpropositionen lämnas.
Ingrid Melbi är verksam som skattejurist vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers och har deltagit som expert i utredningen om vissa företagsskattefrågor.