Skattenytt Internationellt

Beskattning av sparande

Kommissionen har lagt fram ett direktivförslag om beskattning av räntebetalningar som enskilda personer erhåller på sparande som placerats i andra medlemsstater. Förslaget bygger på en tidigare principöverenskommelse i rådet. Enligt förslaget skall medlemsstaterna lämna information om sådana räntebetalningar till skattemyndigheten i spararens hemvistland för att möjliggöra en effektiv beskattning av ränteinkomsterna där. Tre medlemsländer (Belgien, Luxemburg och Österrike) har medgetts möjlighet att under en övergångsperiod om sju år i stället ta ut en källskatt på räntebetalningarna. Huvuddelen av de inkomster denna källskatt genererar skall i så fall överföras till spararens hemviststat.

(Förslag till rådets direktiv i syfte att sörja för en effektiv beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar i gemenskapen. KOM(2001) 400 slutlig)

Mervärdesskatt

Kommissionen har lagt fram förslag till en ny förordning om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt. Förordningen skall ersätta en tidigare förordning angående denna fråga (nr 218/92). I förordningen skall också inkorporeras de bestämmelser i direktiv 77/799/EEG (om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter) som gäller mervärdesskatt. Syftet med den nya förordningen är att fastställa tydligare och bindande regler för samarbetet mellan medlemsstaterna. Bl.a. skall det automatiska och spontana informationsutbytet göras intensivare och snabbare.

(Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om administrativt samarbete i fråga om mervärdesskatt. KOM(2001) 294 slutlig)

Moder/dotterbolagsdirektivet samt fråga om EG-domars rättsverkningar i tiden

EG-domstolen har i en dom den 4 oktober 2001 funnit att de grekiska bolagsskattereglerna strider mot artikel 5.1 i moder/dotterbolagsdirektivet (90/435/EEG). Enligt denna artikel skall vinstutdelning från dotterbolag i ett medlemsland till moderbolag i ett annat medlemsland vara befriad från källskatt. Frågan i målet var om den grekiska bolagsskatten kunde anses vara en sådan källskatt som är förbjuden i direktivet. Enligt de grekiska reglerna beskattas nämligen utdelad vinst hårdare än kvarhållen vinst p.g.a. att vissa annars skattefria inkomster medtas i beskattningsunderlaget för det fall vinsten delas ut medan de förblir skattefria om vinsten stannar kvar i bolaget. Domstolen började med att hänvisa till ordalydelsen i artikel 5.1 och konstaterade att begreppet källskatt inte begränsas till att endast avse vissa särskilda nationella skatter. Därefter framhöll domstolen att det är pålagans objektiva kännetecken som är avgörande för hur den skall bedömas, inte hur den har betecknats i nationell rätt. Det faktum att skatten i nationell rätt hade formen av en bolagsskatt och inte en skatt direkt på utdelningen var således inte avgörande. Eftersom den utlösande faktorn för det förhöjda skatteuttaget var betalningen av utdelningen och då skatten dessutom var direkt beroende av storleken på utdelningen fann domstolen alltså att skatten stred mot artikel 5.1 i direktivet.

Grekland hade i målet begärt att domstolen, om den skulle finna att skatten stred mot direktivet, skulle begränsa verkningarna av domen i tiden eftersom det skulle medföra betydande kostnader att återbetala all den skatt som felaktigt inbetalats. Domstolen framhöll dock att den i sina förhandsavgöranden klargör och preciserar innebörden och räckvidden av gemenskapsrätten såsom den skall eller skulle ha förståtts och tillämpats från den dag då regeln ifråga trädde ikraft. De nationella domstolarna skall alltså tillämpa den sålunda tolkade regeln även beträffande rättsförhållanden som uppkommit före domen. Enligt domstolen kan en begränsning av ett förhandsavgörandes rättsverkningar därför endast ske i exceptionella fall. Så har skett när det har förelegat en risk för allvarliga ekonomiska återverkningar p.g.a. att ett stort antal rättsförhållanden ingåtts i god tro på grundval av ett regelverk som betraktats som ett uttryck för gällande rätt. Vidare har då krävts att enskilda och myndigheter synes ha förletts att handla i strid med de gemenskapsrättsliga reglerna p.g.a. att det förelegat en betydande objektiv osäkerhet beträffande de gemenskapsrättsliga bestämmelsernas räckvidd, en osäkerhet som övriga medlemsstater och kommissionen genom sin hållning kan ha bidragit till. Det faktum att det medför betydande kostnader för en medlemsstat att återbetala felaktigt debiterad skatt kan däremot enligt domstolen aldrig i sig själv motivera ett undantag från principen att förhandsavgörandets rättsverkningar skall omfatta tiden från och med den tolkade bestämmelsens ikraftträdande. Enligt domstolen saknades därför skäl att i detta fall begränsa rättsverkningarna av domen.

(Mål C-294/99 Athinaïki Zythopoiia AE mot Elliniko Dimosio)

Mervärdesskatt

EG-domstolen har i en dom den 27 september 2001 tolkat artikel 4.2 och 17.5 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) med avseende på verksamhet som utövas av holdingbolag. Domstolen konstaterade med hänvisning till tidigare praxis att holdingbolag som uteslutande ägnar sig åt att förvärva andelar i andra företag utan att direkt eller indirekt delta i förvaltningen av dessa inte har ställning som mervärdesskatteskyldig person enligt artikel 4. Därmed saknar sådana bolag rätt till avdrag för ingående moms enligt artikel 17. Om delägandet åtföljs av en direkt eller indirekt inblandning i förvaltningen av de ägda bolagen anses detta dock utgöra ekonomisk verksamhet i den mening som avses i artikel 4.2 i den utsträckning som förvaltningen innefattar sådana transaktioner som är momspliktiga enligt artikel 2 i direktivet. Som exempel på sådana transaktioner angav domstolen sådana administrativa, finansiella, kommersiella och tekniska tjänster som ett holdingbolag tillhandahåller sina dotterbolag.

Domstolen hade vidare att ta ställning till om ett holdingbolag kan göra avdrag för mervärdesskatt för utgifter som uppkommit för olika tjänster som det har erhållit i samband med förvärv av andelar i ett dotterbolag. Domstolen konstaterade att det inte föreligger något direkt och omedelbart samband mellan å ena sidan dessa tjänster och å andra sidan en eller flera ingående transaktioner som är avdragsgilla. Den mervärdesskatt som bolaget har betalat för sina utgifter för tjänsterna kan inte direkt hänföras till de olika kostnadskomponenterna för dess utgående avdragsgilla transaktioner. Dessa utgifter ingår nämligen inte i kostnaderna för de utgående transaktioner i vilka de förvärvade tjänsterna används. Domstolen framhöll dock att kostnaderna för tjänsterna däremot är en del av den skattskyldiges allmänna omkostnader, varför de kan anses ha ett direkt och omedelbart samband med hela den skattskyldiges verksamhet. Domstolen hänvisade sedan till artikel 17.5 där det framgår att om holdingbolaget samtidigt genomför transaktioner som ger rätt till avdrag och transaktioner som inte ger rätt till avdrag är endast den andel av mervärdesskatten som kan hänföras till de förstnämnda transaktionerna avdragsgill.

(Mål C-16/00 Cibo Participations SA mot Directeur régional des impôts du Nord-Pas-de-Calais)

Mervärdesskatt

Ett mål angående tolkningen av artikel 13 A punkt 1 c i det sjätte momsdirektivet (77/ 388/EEG) har anhängiggjorts vid EG-domstolen. Frågan i målet är om medicinsk expertis inom socialförsäkringsområdet är en sådan tjänst avseende ”sjukvårdande behandling som ges av medicinska yrkesutövare” som avses i denna bestämmelse.

(Mål C-212/01 Margarete Unterpertinger mot Pensionsversicherungsanstalt der Arbeiter, Landesstelle Salzburg)

Utländska företagares mervärdesskatt i Sverige

Regeringen föreslår i en proposition att kravet på skatterepresentant för utländska företagare från ett EU-land som saknar fast etableringsställe i Sverige slopas. I stället föreslås att köparen, om denne är registrerad till mervärdesskatt i Sverige, skall vara skattskyldig för utländska företagares omsättning här med vissa undantag. Ändringarna är föranledda av EG-direktiv 2000/65/EG som antogs den 17 oktober 2000.

(Proposition 2001/02:28 Utländska företagares mervärdesskatt i Sverige)

Redaktör Kristina Ståhl