A3 Inkomst av kapital
3.1 Räntegaranti
RÅ 1999 ref. 14 (fhb). Frågorna gällde beskattningen av två olika räntegarantiavtal, ett fristående och ett direkt kopplat till en låneförbindelse. I RÅ 1997 ref. 63 har Regeringsrätten bedömt en annan typ av räntegaranti.
I fråga om den fristående räntegarantin ansågs premien för denna inte vara en räntekostnad, då den inte var en kostnad för ett lån. Den fristående garantin ansågs vara ett finansiellt instrument enligt 29 § 1 mom. SIL som var marknadsnoterat, då banken löpande skulle notera köp- och säljkurser som skulle vara allmänt tillgängliga. På grund av denna klassificering skall en realisationsförlust vid avyttring av avtalet vara helt avdragsgill.
Premien för den anknutna räntegarantin sågs däremot som en förskottsränta. Motiveringen var att låneavtalet och räntegarantiavtalet kunde ses som en enhet, då premien beräknades med lånebeloppet och lånetiden som grund och då premien borde ha kunnat tas ut genom högre ränta. Premien kan således dras av som en förskottsränta. Det torde innebära att avdraget skall fördelas på det sätt som anges i 3 § 6 mom. för förskottsräntor, vilket dock inte kommenterades i förhandsbeskedet. Vidare angavs att utbetalningar av räntegarantin skulle behandlas som nedsättningar av låneräntan.
Peter Melz