Nyheter på lagstiftningsområdet

Inkomstskattelag och ikraftträdandelag med följdändringar i andra lagar

SFS 1999:1229 och 1230 samt 1231–1305, Bet. 1999/2000:SkU 2, Prop. 1999/2000:2

Inkomstskattelagen (IL) har införts. Den ersätter trettiofem skattelagar, i första hand 1928 års kommunalskattelag och 1947 års lag om statlig inkomstskatt. I lagen har samlats i stort sett alla regler om hur man beräknar underlaget för statlig och kommunal inkomstskatt och om skatteberäkningen.

Syftet med den nya lagen är att inkomstskattelagstiftningen ska bli överskådlig och språkligt moderniserad. Det är fråga om en omfattande lagteknisk bearbetning. Materialet har redigerats om och bearbetats språkligt. Lagen, som till omfånget är Sveriges största lag, är indelad i 12 avdelningar med sammanlagt 66 kapitel. De gamla lagtexterna har redigerats om och bearbetats språkligt. Lagen innehåller bara få materiella ändringar. De ändringar som finns syftar i huvudsak till att undanröja inkonsekvenser eller förbiseenden i tidigare lagstiftning.

Inkomstskattelagen och lagen om ikraftträdande av inkomstskattelagen har trätt i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering. De upphävda lagarna tillämpas till och med 2001 och tidigare års taxeringar samt vid senare taxeringar i fråga om skattskyldiga som taxeras för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet till den del detta leder till lägre skatt.

Förmånsbeskattning av miljöbilar

SFS 1999:1048, Bet. 1999/2000:SkU 7, Prop. 1999/2000:6

Om en bil är utrustad med teknik för drift helt eller delvis med miljövänligare drivmedel än bensin och dieselolja eller med elektricitet och bilens nybilspris därför är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, ska förmånsvärdet få jämkas ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen.

Ändringar i KL trädde i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid 2000 års taxering (beskattningsåret 1999).

Flyttning av pensionsförsäkring

SFS 1999:604 och 1338, Bet. 1998/99:FiU 28 och 1999/2000: SkU 8 och SkU 11, Prop. 1998/ 99:87 och 1999/2000: 9

I inkomstskattereglerna har klargjorts att värdet av en pensionsförsäkring får föras över direkt till en annan pensionsförsäkring hos samma eller en annan försäkringsgivare. Detta får ske utan hinder av inskränkningarna för återköp av pensionsförsäkringar. Överföringen ska varken utgöra en skattepliktig intäkt eller medföra avdragsrätt för pensionsspararen. De nya reglerna framgår av en ändring i punkt 1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen. Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Den nya bestämmelsen har nu också förtydligats så att det klart framgår att en överföring endast kan ske till en försäkring som har meddelats i en svensk försäkringsrörelse eller en utländsk försäkringsrörelse som bedrivs från fast driftställe i Sverige. Förtydligandet har trätt i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Beskattning av anställda ombord på färjor och tåg mellan Sverige och Danmark

SFS 1999:999, 1000 och 1184, Bet. 1999/2000:SkU 9, Prop. 1999/2000:17

Beskattningen för tågpersonal vid Öresundsbron förenklas. SJ och DSB har ingått en överenskommelse om att gemensamt bedriva passagerartågtrafiken över Öresund. Det kan vara både svensk och dansk personal på samma tåg. Enligt tidigare regler skulle inkomsten bli beskattad till en del i Danmark och till en del i Sverige. För att så inte ska behöva bli fallet har ett avtal ingåtts mellan Sverige och Danmark. Avtalet innebär i normalfallet att skatt endast tas ut i den skattskyldiges hemviststat.

På motsvarande sätt samarbetar rederier om färjetrafiken. Besättningen på fartygen har tidigare varit enbart dansk eller enbart svensk. Numera avser man att ha blandad besättning. Den nya bestämmelsen är utformad på samma sätt som i fråga om tågtrafiken.

Lagen trädde i kraft den 31 december 1999 och tillämpas på inkomst som förvärvas den 1 januari 2000 eller senare.

Slopade stoppregler

SFS 1999:1149–1153, Bet. 1999/2000:SkU 5, Prop. 1999/2000:15

De allra flesta av de särskilda regler som tar sikte på transaktioner mellan fåmansägda företag och deras ägare (de s.k. stoppreglerna) har upphävts.

Vidare har ändringar och förtydliganden av de definitioner av fåmansföretag, fåmansägda handelsbolag, företagsledare och ägare som finns i kommunalskattelagen, KL, genomförts. Dessutom har en kompletterande bestämmelse om att förbjudna lån ska tas upp som intäkt av näringsverksamhet hos juridiska personer införts.

Fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag

Ett fåmansföretag föreligger om röstetalet för aktierna i ett svenskt aktiebolag och andelarna i en svensk ekonomisk förening till mer än hälften innehas av fyra eller färre fysiska personer. Aktier eller andelar som ägs av en person och hans närstående anses ägda av en fysisk person.

I definitionen av fåmansföretag anges särskilt att som fåmansföretag räknas svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar och därmed jämförliga utländska juridiska personer som uppfyller övriga förutsättningar i definitionen.

Ett fåmansägt handelsbolag föreligger om fyra eller färre fysiska personer har ett bestämmande inflytande i bolaget genom sitt andelsinnehav eller på annat sätt. En person och hans närstående anses därvid utgöra en fysisk person.

Även utländska juridiska personer, som motsvarar svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar eller svenska handelsbolag, kan utgöra fåmansföretag respektive fåmansägda handelsbolag. Två krav ska uppställas för detta. Den utländska juridiska personen ska civilrättsligt likna motsvarande svenska företag och i sitt hemland vara föremål för beskattning som liknar den som gäller för mostavarande svenska företag.

Stoppreglerna för fåmansföretag

Stoppregeln, som hindrar fåmansföretag att skaffa egendom för företagsledarens eller denne närstående persons privata bruk, har avskaffats. Det korresponderande avdragsförbudet för fåmansföretaget har också slopats. Beskattning ska i stället ske enligt de allmänna reglerna om förmånsbeskattning.

Stoppregeln avseende försäljning av egendom till överpris till fåmansföretag har avskaffats. Det avdragsförbud som är kopplat till stoppregeln har också upphört att gälla. Överprisförsäljningar beskattas i stället som inkomst av kapital eller inkomst av tjänst (reavinst eller utdelning) hos delägaren eller närstående till denne. Beskattningen ska bara avse skillnaden mellan avtalat pris och egendomens verkliga värde (överpriset).

Stoppregeln avseende överlåtelse av onyttig egendom till ett fåmansföretag har avskaffats. Det avdragsförbud som gäller för företaget och som är kopplat till stoppregeln har också slopats. Värdering ska i stället ske enligt allmänna regler. Dessa bygger på dispositionsrätten över egendomen och inte det faktiska nyttjandet av förmånen i fråga.

Om det är fråga om onyttig lös egendom, ska vanliga reavinstregler tillämpas. Detta innebär bland annat att eventuell förlust inte är avdragsgill, om egendomen innehafts för privat bruk. Även företagets avdragsrätt prövas enligt allmänna regler.

Stoppregeln avseende delägares förvärv till underpris har avskaffats. Den korresponderade uttagsbeskattningen har också slopats. Förvärv till underpris beskattas enligt de allmänna reglerna, dvs. förmånen av underpriset beskattas som inkomst av tjänst eller utdelning.

Beskattning ska inte ske i sådana omstruktureringssituationer där underprislagen är tillämplig. Ett tillägg har därför gjorts i 14 § underprislagen, som klargör att förvärvaren inte ska beskattas i tjänst för skillnaden mellan det skattemässiga värdet och marknadsvärdet, om den avtalade ersättningen är lägre än marknadsvärdet. Om ersättningen understiger det skattemässiga värdet, ska han dock beskattas för skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen.

Stoppregeln avseende företagsledares uthyrning av privatbostad till företaget har avskaffats. Det korresponerande avdragsförbudet har också upphävts. Beskattning sker i stället enligt reglerna som gäller för annan anställd. Hyresinkomsten beskattas som inkomst av kapital. Samma regler omfattar upplåtelse till ett företag som ingår i samma intressegemenskap som den skattskyldiges arbetsgivare.

Hyresersättningen ska, så länge den är marknadsmässig, beskattas som inkomst av kapital. Belopp som överstiger marknadsmässig ersättning ska tas upp som inkomst av tjänst eller – om något anställningsförhållande inte föreligger men däremot delägarskap – som inkomst av kapital (utdelning). På sådan del av ersättningen som beskattas som inkomst av tjänst utgår socialavgifter och denna del ligger också till grund för sociala förmåner. Arbetsgivarens avdragsrätt ska följa allmänna regler.

Reglerna om inkomstfördelning inom familjen har inte ändrats.

Kopplingen mellan det civilrättsliga och det skatterättsliga låneförbudet är kvar oförändrat. En särskild bestämmelse anger dock att juridiska personer ska ta upp förbjudna lån som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. För delägare i handelsbolag, som är fysiska personer och för dödsbon, tas handelsbolagets penninglån upp som intäkt av tjänst och för övriga delägare som intäkt av näringsverksamhet.

Regeln om ränteförmåner till företagsledare eller någon närstående till denne har slopats. Uttagsbeskattningsregeln, som är kopplad till stoppregeln, har också slopats. Ränteförmåner ska i fortsättningen beskattas enligt de allmänna reglerna.

Regeln om beskattning vid nedskrivning av lån och det korresponderande avdragsförbudet har slopats. Nedskrivning av lån från ett fåmansföretag till en delägare ska behandlas enligt allmänna regler, dvs. låntagaren beskattas, om lånet har efterskänkts. I annat fall ska en nedskrivning inte föranleda beskattning.

Den särskilda regeln om tidpunkten för fåmansföretags avdrag för tantiem har avskaffats. Allmänna regler ska gälla, vilket innebär att avdrag medges det år då kostnaden enligt god redovisningssed tas upp i räkenskaperna.

Den särskilda regeln om beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet, när en delägare i fåmansföretag avyttrar immateriella rättigheter såsom hyresrätt, patenträtt eller liknande rättighet, har avskaffats. De allmänna reglerna ska tillämpas. I de fall då avyttringen enligt de allmänna reglerna inte ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, innebär de nya reglerna att eventuell vinst beskattas som inkomst av tjänst (hobbyverksamhet) eller inkomst av kapital (reavinst).

Den särskilda begränsningen för fåmansföretags rätt till avdrag för medel som sätts av till personalstiftelse har avskaffats.

De särskilda reglerna om utbildning i samband med personalavveckling har behållits. Det innebär att sådan utbildning är skattepliktig för ägare av fåmansföretag även i fortsättningen.

Uppgiftsskyldigheten om transaktioner mellan ett fåmansföretag och dess ägarkrets ska även fortsättningsvis ligga hos företagsledare, delägare och närstående. De bestämmelser som gäller uppgiftsskyldighetens omfattning har inte ändrats.

Ikraftträdande

De nya reglerna trädde i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2001. I fråga om skattskyldiga vars räkenskapsår påbörjats före den 1 januari 2000 ska de äldre bestämmelserna tillämpas på förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

Stoppreglerna för fåmansägda handelsbolag

Felprisregeln avseende utköp av privatbostad har ersatts av en särskild beskattningsregel. Denna innebär att en form av uttagsbeskattning har införts i inkomstslaget kapital.

Om ett handelsbolag överlåter en privatbostad till en delägare eller en närstående till denne till ett pris som understiger marknadsvärdet, ska beskattning ske. 90 % av den marknadsmässiga vinsten ska beskattas hos delägaren i inkomstslaget kapital. Detta gäller under förutsättning att fastigheten/bostadsrätten blir privatbostad för köparen. Detsamma gäller vid överlåtelse av tomtmark som avses bli bebyggd med en sådan privatbostad.

De särskilda reglerna avseende beskattning av företagsledare och närstående person till denne vid uthyrning av lokal i privatbostaden till handelsbolaget har slopats. Om delägare eller delägare närstående i handelsbolag upplåter lokal till handelsbolaget ska beskattning i stället ske som om upplåtelsen skett till arbetsgivare.

Kopplingen mellan det civilrättsliga och det skatterättsliga låneförbudet har behållits. Om ett aktiebolag lämnar ett förbjudet lån till ett handelsbolag, beskattas delägare som är juridisk person för lånet som intäkt av näringsverksamhet och delägare som är fysisk person som intäkt av tjänst.

I fråga om ränteförmånliga lån samt nedskrivning av lån ska de allmänna bestämmelserna gälla.

Den särskilda regeln om beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet, när en delägare avyttrar immateriella rättigheter såsom hyresrätt, har avskaffats för de fåmansägda handelsbolagen.

Den särskilda regeln om förbud mot avdrag för avsättningar till personalstiftelse, om bolaget inte sysselsätter minst 30 årsarbetskrafter, har avskaffats även för de fåmansägda handelsbolagen.

De särskilda reglerna om utbildning i samband med personalavveckling har behållits. Det innebär att sådan utbildning är skattepliktig för ägare av fåmansägda handelsbolag även fortsättningsvis.

Företagsledares, delägares och deras närståendes uppgiftsskyldighet om transaktioner mellan bolaget och delägare har behållits.

Ikraftträdande

De nya reglerna trädde i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid taxeringen år 2001. Ett fåmansägt handelsbolag som enbart ägs av fåmansföretag kan ha brutet räkenskapsår. I fråga om sådana handelsbolag vars räkenskapsår påbörjats före den 1 januari 2000 tillämpas de äldre bestämmelserna på förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

Periodiseringsfonden

SFS 1999: 970, Bet. 1999/2000:FiU 1, Prop. 1999/2000:1

Företagens möjligheter att sätta av till periodiseringsfond förstärks från och med 2002 års taxering (inkomståret 2001). För aktiebolag och andra juridiska personer höjs avdragstaket från 20 till 25 % av inkomsten. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag höjs avdragstaket från 25 till 30 % av inkomsten.

Avyttring av andelar i svenska handelsbolag i vissa fall

SFS 1999:1057, Bet. 1999/2000:SkU 7, Prop. 1999/2000:6

Lagen om särskilda regler för beskattning av inkomst från handelsbolag i vissa fall har förtydligats, på så sätt att det klart framgår att en överlåtare av andelar i ett handelsbolag alltid beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för köpeskillingen, om den beräknats på grundval av handelsbolagets vinst eller omsättning eller dylikt avseende avyttringsåret.

Lagen trädde i kraft den 31 december 1999 och bestämmelserna tillämpas på överlåtelser från och med den 21 september 1999.

Inkomstbeskattning av fideikommissbo

SFS 1999:1042–1043, Bet. 1999/2000:KrU6, Prop. 1998/99:114

Bestämmelserna i lagen om inkomstbeskattning av fideikommissbo ska även gälla samlingar som avses i 17 § avvecklingslagen. Undantaget från reavinstbeskattning ska dock endast avse själva överföringen av samlingen till bolaget.

Om bolaget säljer hela eller delar av samlingen eller om aktierna som tecknats i samband med tillskottet av samlingen säljs, ska däremot vanliga reavinstregler gälla. Vidare ska bolagets anskaffningsvärde för den överförda samlingen motsvara det skattemässiga värdet på egendomen. På detta sätt upprätthålls kontinuitet vid beskattningen.

Anskaffningsvärdet för aktie, som förvärvas i samband med överföring av en fideikommissfastighet eller en samling, ska anses motsvara den tillskjutna egendomens marknadsvärde vid tidpunkten för överföringen, fördelat på aktier som då förvärvas.

De nya reglerna trädde i kraft den 31 december 1999 och tillämpas på överföringar och avyttringar som sker den 1 januari 2000 eller senare. För sådana överföringar som skett före utgången av år 1999, ska inte längre skattefrihet föreligga, när bolaget säljer fastigheten eller en aktieägare avyttrar aktie i bolaget.

Ingen uttagsbeskattning vid ombildning av sparbank till bankaktiebolag

SFS 1999:1339, Bet. 1999/2000:SkU 8 och SkU 11, Prop. 1999/2000:9

Ombildning av en sparbank till ett bankaktiebolag ska inte föranleda uttagsbeskattning. Reglerna i lagen om beskattningen vid överlåtelser till underpris är nu tillämpliga på ett sådant förfarande. Ändringen i 18 § i lagen om beskattningen vid överlåtelser till underpris har trätt i kraft den 31 december 1999 och gäller enligt propositionen med retroaktiv verkan från ingången av år 1999.

Befrielse från kupongskatt vid näringsbetingat innehav

SFS 1999: 996, Bet. 1999/2000:FiU 1, Prop. 1999/2000:1

Regeringen anser det angeläget att utländska företags investeringar i Sverige inte skattemässigt missgynnas, när vinstmedel delas ut från Sverige. Därför har kupongskatten på utdelning till utländskt bolag, som innehar minst 25 % av andelskapitalet i ett svenskt bolag, avskaffats från och med den 1 januari 2000.

En förutsättning för skattefrihet är att mottagaren av utdelningen är ett utländskt bolag enligt den definition som anges i 16 § andra eller tredje stycket lagen om statlig inkomstskatt, SIL. Detta gäller under förutsättning att bolaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten. En utländsk juridisk person, som är hemmahörande i ett land med vilket Sverige inte har något skatteavtal, i ett land med vilket Sverige har ett skatteavtal men som inte finns med i uppräkningen eller i ett land som finns med i uppräkningen men som inte omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten, anses också som ett utländskt bolag, om den juridiska personen i den stat där den är hemmahörande är föremål för en beskattning som är likartad den som svenska företag är underkastad.

Myndigheters hantering av ingående moms

SFS 1999:901

Universitet och högskolor inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde och museer och övriga kulturmyndigheter inom Kulturdepartementets verksamhetsområdet som får icke statliga medel för sin verksamhet ska senast den tionde dagen i påföljande månad till Skattemyndigheten i Gävle betala in 8 % av det belopp som de har fått under månaden. Innan beloppet betalas in, ska den ingående momsen som myndigheten får rekvirera räknas av. Om den ingående momsen överstiger det belopp som ska betalas in, får myndigheten rekvirera mellanskillnaden från skattemyndigheten.

Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2000.

Tjänster avseende gravöppning och gravskötsel

SFS 1999:959, Bet. 1999/2000:KU 5, Prop. 1998/99:124

Omsättningar av tjänster som avser gravöppning eller gravskötsel på allmän begravningsplats och som tillhandahålls av huvudmannen för eller innehavaren av begravningsplatsen ska vara skattefria. De nya reglerna tillämpas från och med den 1 januari 2000.

Sänkt fastighetsskatt för bostadshyreshus även vid 2001 års taxering

SFS 1999:636 och 995, Bet. 1998/99:FiU 20 och 1999/2000:FiU 1, Prop. 1998/99:100 och 1999/2000:1

Sänkningen av skattesatsen för fastighetsskatt avseende bostadshyreshus under år 1999 från 1,5 till 1,3 % har förlängts till att gälla även för år 2000 (2001 års taxering). Genom SFS 1999:995 har fastighetsskattesatsen sänkts för bostadsdelen i hyreshusenheter från 1,3 till 1,2 %. På bostadsdelen för hyreshusenheter som har värdeår 1989 eller 1990 ska endast halv fastighetsskatt tas ut vid 2001 års taxering.

Ändringen i lagen om statlig fastighetsskatt enligt SFS 1999:636 trädde i kraft den 1 augusti 1999 och enligt SFS 1999:995 den 1 januari 2000. Båda ändringarna tillämpas vid 2001 års taxering.

Underlag för fastighetsskatt i vissa fall vid 2001 års taxering

SFS 1999:994, Bet. 1999/2000:FiU 1, Prop. 1999/2000:1

Vid beräkning av fastighetsskatt vid 2001 års taxering (beskattningsåret 2000) ska i fråga om hyreshusens bostadsdel skatten beräknas på det lägsta av 1999 och 2000 års taxeringsvärden.

Hyreshusens taxeringsvärden för år 2000 ska dock på vanligt sätt bestämmas av basvärdena och det omräkningstal som enligt riksdagens beslut har satts till 1,00. Det är endast fastighetsskatten vid 2001 års taxering som kan beräknas på det lägsta av de två årens respektive taxeringsvärden. I andra sammanhang, där taxeringsvärdena är av betydelse, får de nya taxeringsvärdena genomslag enligt vanliga regler.

Lagen trädde i kraft den 1 januari 2000.

Förändrade avgiftsnivåer

SFS 1999:964–967, Bet. 1999/2000:FiU 1, Prop. 1999/2000:1

De sociala avgifterna uppgår från och med den 1 januari 2000 till följande procentsatser:

Allmän pensionsavgift är 7,00 %

Särskild löneskatt på förvärvsinkomster för dem som är födda 1937 och tidigare och har fyllt 65 år är 24,26 %

Särskild löneskatt på förvärvsinkomster för dem som är födda 1938 och senare och har inkomst av annat förvärvsarbete samt hela året har uppburit hel ålderspension är 16,16 % (ålderspensionsavgift tillkommer)

Särskild löneskatt på förvärvsinkomster är 24,26 % på inkomst av passiv näringsverksamhet

Särskild löneskatt på pensionskostnader är 24,26 %.

Nedsättning av socialavgifter

SFS 1999:1379 och 1382, Bet. 1999/2000:NU 2, Prop. 1999/2000:1 utg. omr. 19

Riksdagen har beslutat om ändring av bestämmelserna om nedsättning av socialavgifter. För en arbetsgivare eller en försäkrad, som är berättigad till stöd, ska procentsatsen för arbetsgivaravgifter respektive egenavgifter sättas ned till och med utgiftsåret 2000 med åtta procentenheter.

De nya reglerna innebär i huvudsak följande. Nedsättningen begränsas till stödområde A med undantag för Östersunds, Frösö, Sunne, Lockne, Marieby, Brunflo, Kyrkås och Lits församlingar i Östersunds kommun och Aspås, Ås och Rödöns församlingar i Krokoms kommun.

Verksamhet är inte stödberättigad, om transportbidrag lämnats för den aktuella perioden. Nedsättningen begränsas till vissa tjänsteföretag.

Regeringen har i förordningen (SFS 1999:1382) fastställt stödområde A.

Ikraftträdande och tillämpning

De nya bestämmelserna ska godkännas av EG-kommissionen. Med hänsyn till kommissionens handläggningstid har föreskrivits att de nya bestämmelserna träder i kraft den dag regeringen bestämmer. När de trätt i kraft ska de emellertid tillämpas från och med den 1 januari 2000. Detta betyder att de arbetsgivare som enligt de nya bestämmelserna är berättigade till nedsättning inte kan yrka nedsättning av arbetsgivaravgifter i skattedeklarationen förrän de nya bestämmelserna trätt i kraft. De kan i stället i efterhand yrka nedsättning för de redovisningsperioder som föregått ikraftträdandet.

Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer

SFS 1998:234 och 1999:1056, Bet. 1997/98:SkU 24 och 1999/2000:SkU 7, Prop. 1997/98:134 och 1999/2000:6

I 3 kap. 32 c § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter har införts en ny bestämmelse om att det värdepappersinstitut som registrerar en option eller en termin eller som på annat sätt medverkar när optionen eller terminen utfärdas eller slutförs ska lämna kontrolluppgift, även om skyldighet att upprätta avräkningsnota inte finns såvitt avser sådana optioner och terminer som är finansiella instrument.

För utfärdaren av en option innebär detta att kontrolluppgift alltid kommer att lämnas, när optionen utfärdas och premien betalas. Sådan kontrolluppgift kommer att lämnas även om beskattning ska ske först påföljande år, såsom vid utfärdandet av en option med en löptid om högst ett år och som slutförs först påföljande år. För innehavaren av en option innebär det att kontrolluppgift kommer att lämnas, om optionsaffären slutförs genom kvittning, kontantavräkning eller förfall. Vid lösen kommer kontrolluppgift att lämnas enligt de bestämmelser som gäller för den underliggande egendomen.

Vid terminsaffärer kommer kontrolluppgift att lämnas vid kontantavräkning för såväl säljare som köpare. Vid leverans lämnas kontrolluppgift enligt de bestämmelser som gäller för den underliggande egendomen.

Kontrolluppgifterna kommer inte att förtryckas i självdeklarationen, men de kommer att finnas med på den specifikation som bifogas deklarationsblanketten.

De nya reglerna i LSK trädde i kraft den 1 juli 1998 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.

Inkomstskatten för år 2000

SFS 1999:960–963, Bet. 1999/2000:FiU 1, Prop. 1999/2000:1

För år 2000 får skattskyldiga som betalar allmän pensionsavgift en skattereduktion motsvarande 25 % av avgiften. Samtidigt begränsas avdragsrätten för allmän pensionsavgift vid beräkningen av underlaget för kommunal och statlig inkomstskatt till 75 % av avgiften.

Vid uttaget av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster ska den nedre skiktgränsen sättas till 232 600 kr och den övre skiktgränsen till 374 000 kr. Den nedre skiktgränsen på 232 600 kr ger en brytpunkt på 254 600 kr.

För år 1999 gällde en särskild skattereduktion som utgår till personer med pensionsgrundande inkomst. Reduktionsbeloppet uppgick till 1 320 kr för inkomster upp till 135 000 kr och trappades därefter av med 1,2 % för överskjutande inkomst, vilket innebar att reduktionen upphörde vid en inkomst på 245 000 kr. Denna särskilda skattereduktion behålls med oförändrad utformning även för inkomståret 2000.

Privatpersoners redovisning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter

SFS 1999:1051, 1056 och 1058, Bet. 1999/2000:SkU 7, Prop. 1999/2000:6

När det gäller ersättningar mellan privatpersoner ska utbetalare och mottagare ha möjlighet att träffa en överenskommelse om att utbetalaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter redan då ersättningen uppgår till minst 1000 kr under inkomståret. Om en sådan överenskommelse har träffats, ska den som uppbär ersättningen ange detta i sin självdeklaration.

För ersättning för arbete till god man eller förvaltare ska utbetalaren alltid göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter, om ersättningen uppgår till minst 1 000 kr under inkomståret.

Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2000.

Det fasta beloppet vid beskattningen av förvärvsinkomster

SFS 1999:969, Bet. 1999/2000:FiU 1, Prop. 1999/2000:1

Den statliga skatt om 200 kr som utgår på förvärvsinkomster för fysiska personer och som vid 2000 och 2001 års taxeringar utgör en kommunal inkomstskatt ska även vid 2002 års taxering utgöra en kommunal inkomstskatt.

Grundavdrag för registrerade trossamfund

SFS 1999:1049 och 1050, Bet. 1999/2000:SkU 7, Prop. 1999/2000:6

Registrerade trossamfund, däribland Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, ska ha rätt till statligt grundavdrag med 15000 kr vid inkomsttaxeringen. Svenska kyrkan och andra trossamfund ska även fortsättningsvis vara fria från arvs- och gåvoskatt. Reglerna trädde i kraft den 31 december 1999 och tillämpas första gången vid 2001 års taxering.

Ändring i dubbelbeskattningsavtalet med Japan

SFS 1999:891 och 1183, Bet. 1999/2000:SkU 4, Prop. 1998/99:135

Den viktigaste ändringen avser beskattningen av utdelning mellan dotterbolag och moderbolag. I linje med rådande svensk policy för dubbelbeskattningsavtal avskaffas källskatten på 10 % på utdelning från dotterbolag till moderbolag. Sverige övergår från undantagsmetoden till avräkningsmetoden för undvikande av dubbelbeskattning, när det gäller inkomst av rörelse och självständig yrkesutövning. I övrigt har vissa artiklar moderniserats.

Lagen trädde i kraft den 31 december 1999.

Dubbelbeskattningsavtal med Oman

SFS 1999:892, Bet. 1999/2000:SkU 4, Prop. 1998/99:135

Riksdagen har antagit ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Oman avseende inkomst från internationella flygtransporter. Lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Avtalet ska emellertid tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 1995. Den retroaktiva tillämpningen förklaras av att avtalet bara ska tillämpas till den skattskyldiges fördel, nämligen om det innebär en inskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga enligt allmänna regler.

Beskattningsrätten till inkomst av internationell flygtrafik ska enligt avtalet uteslutande tillfalla den av staterna där företaget som bedriver verksamheten har sin hemvist.

Konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap

SFS 1999:1211, Bet. 1999/2000:SkU 6, Prop. 1998/1999:118

Riksdagen har godkänt den konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (skiljemannakonventionen) som undertecknats av Europeiska unionens medlemsstater och antagit en lag om denna konvention. Konventionens syfte är att inrätta ett skiljemannaförfarande för att lösa tvister mellan medlemsstater i skattefrågor om internprissättning, dvs. då företag med intressegemenskap tillämpar en prissättning som inte motsvarar den prissättning som skulle ha tillämpats, om inte företagen haft intressegemenskap (marknadspris) och detta i sin tur påverkar i vilken stat en viss inkomst tas till beskattning.

Konventionen ska träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Ny bokföringslag och ny lag om revision

SFS 1999:1078, 1079, 1112–1115 m.fl., Bet. 1999/2000:LU2, Prop. 1998/99:130

Riksdagen har beslutat om en ny bokföringslag, en ny lag om revision och en viss utvidgning av årsredovisningslagen samt några andra lagar om årsredovisning.

Jordbrukare, som tidigare varit skyldiga att upprätta räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen, ska i fortsättningen följa den nya bokföringslagen. Samtidigt med att denna införs, upphävs jordbruksbokföringslagen.

De nya lagarna och ändringar i lagar träder i kraft den 1 januari 2000. De grupper som i dag inte behöver tillämpa bokföringslagens regler, men som enligt riksdagens beslut blir bokföringsskyldiga enligt de nya lagarna – bland andra enskilda jordbrukare och icke näringsdrivande ideella föreningar – ska inte vara skyldiga att tillämpa de nya reglerna förrän från och med år 2001. För vissa trossamfund med flera gäller denna skyldighet från och med år 2002.

Samordningsnummer

SFS 1999:1053, 1054 och 1056, Bet. 1999/2000:SkU 7, Prop. 1999/2000:6

Personnummer ska från och med den 1 januari 2000 tilldelas endast personer som folkbokförs här i landet. Den tidigare tilldelningen av personnummer till personer som inte är folkbokförda ska ersättas med tilldelning av ett särskilt samordningsnummer.

Tillämpningen av de nya bestämmelserna såvitt avser kontrolluppgifter ska anstå till den 1 januari 2001.

Prisbasbeloppet för år 2000

SFS 1999:725

Regeringen har beslutat om prisbasbeloppen för år 2000. Prisbasbeloppet har höjts med 200 kr till 36600 kr. Det förhöjda prisbasbeloppet har höjts med 100 kr till 37300 kr.