Nyheter på lagstiftningsområdet redovisas halvårsvis i notisform med referenser till SFS och annat offentligt tryck. Ett urval görs av de nyheter som bedöms vara av största intresse för läsekretsen. Det innebär att de allra flesta nyheterna på inkomst- och mervärdesskattens områden samt på socialavgiftsområdet uppmärksammas, medan exempelvis ändringar i punktskattelagstiftningen endast noteras sporadiskt.
Se SN nr 5/2000 för en sammanfattning av nyheter för perioden 1 juli – 31 december 1999.
Denna nyhetssammanfattning är inriktad på perioden 1 januari–30 juni 2000.1 Först redovisas den skattelagstiftning som riksdagen antagit under denna period. Särskilda övergångsregler uppmärksammas inte annat än undantagsvis. Efter avsnittet om lagstiftning redovisas framlagda propositioner, lagrådsremisser och utredningsbetänkanden, vilka vid pressläggningen ännu inte lett fram till någon lagstiftningsåtgärd. Dessutom redovisas direktiv till nya utredningar.
LAGSTIFTNING
Inkomstskatt
Förvärv av egna aktier i skattehänseende
SFS 2000:76–79, Bet. 1999/2000: SkU 12, Prop. 1999/2000:38
Publika aktiebolag, vars aktier är noterade vid en börs, en auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknad, får genom så kallade återköp förvärva egna aktier.
De inkomstskattefrågor som uppkommer vid återköp är dels hur den som överlåter aktien till bolaget (aktieägaren) ska beskattas, dels hur aktiebolaget ska beskattas, då bolaget i sin tur överlåter den återköpta aktien.
Aktieägarens överlåtelse av aktie till aktiebolaget ska behandlas som en avyttring och beskattas enligt reavinstreglerna. Vinst som uppkommer vid avyttring av en kvalificerad aktie, som omfattas av de särskilda skatteregler som gäller för personer i fåmansföretag som i betydande omfattning varit verksamma i företaget, ska i stället behandlas som utdelning.
Ett aktiebolag som har förvärvat sina egna aktier kan förfara på två olika sätt. Aktierna kan dras in genom nedsättning av aktiekapitalet. I det fallet uppstår inga inkomstskattekonsekvenser för bolaget. Det andra alternativet är att aktiebolaget överlåter de återköpta aktierna. I detta alternativ ska en reavinst inte vara skattepliktig. Samtidigt har aktiebolaget inte rätt att dra av en reaförlust. Återköpta aktier som ingår i handelslagret ska däremot inkomstberäknas enligt de vanliga reglerna för näringsverksamhet. Genom att en avyttring av de återköpta aktierna inte ska reavinstbeskattas, ska inte heller reglerna om uttagsbeskattning eller bestämmelserna i underprislagen bli tillämpliga.
De nya bestämmelserna trädde i kraft den 10 mars 2000.
Särskilda skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling
SFS 2000:334, Bet. 1999/2000:NU 11, Prop. 1999/2000:63
Särskilda skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling har införts i en ny lag. Enligt lagen ska ersättning som staten betalar ut för framtida inkomstbortfall vara skattefri, om ersättningen beräknats netto efter inkomstskatt. De omstruktureringar av berörda företag som görs på grund av ett avtal om avveckling ska inte föranleda några inkomstskattekonsekvenser.
Lagen trädde i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på händelser som inträffat den 1 januari 1999 eller senare.
Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor
SFS 2000:540, Bet. 1999/2000:FiU 20, Prop. 1999/2000:100
Rätten till avdrag för logiutgifter vid tjänsteresor är sedan tidigare lika för skattskyldiga som fått respektive inte fått traktamente. Avdragsreglerna för ökade utgifter för måltider och småutgifter har nu likställts mellan de två grupperna. Avdrag ska göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett maximibelopp och för varje halv dag med ett halvt maximibelopp.
För skattskyldiga som fått traktamente har nu rätt till avdrag med helt schablonbelopp, oavsett om ersättningen uppgått till detta belopp eller inte.
För båda grupperna skattskyldiga krävs att den verkliga utgiftsökningen för samtliga resor inom Sverige varit större än avdraget beräknat enligt schablon. När det gäller en resa utomlands, räcker det att de faktiska utgifterna under just den resan varit högre än schablonavdraget.
De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Avdrag för ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamhet
SFS 2000:540, Bet. 1999/2000:FiU 20, Prop. 1999/2000:100
Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag har fått rätt till schablonavdrag för ökade levnadskostnader vid resa i näringsverksamheten som varit förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Principerna för avdraget är desamma som för anställda.
För att avdrag enligt schablon ska få göras, krävs att resan skett utanför den vanliga verksamhetsorten samt att den varit förenad med övernattning. Begreppet vanlig verksamhetsort har samma innebörd som i inkomstslaget tjänst.
Schablonavdrag för merutgifter för måltider och småutgifter får göras med samma belopp som gäller för anställda. I likhet med vad som gäller för anställda som inte fått traktamente, krävs för rätt till avdrag att näringsidkaren gör sannolikt att han har haft merutgifter. Det finns kvar en möjlighet att få avdrag för de faktiska utgifterna, om näringsidkaren kan visa att dessa är högre än schablonavdraget. För resa i Sverige krävs att utredningen avser samtliga resor i näringsverksamheten under året. För resa utomlands räcker det att utredningen avser den aktuella resan.
Vidare får en enskild näringsidkare liksom en anställd göra schablonavdrag för logi, när han inte kan visa vilka verkliga utgifter han haft för övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Det ska inte krävas att näringsidkaren gör sannolikt att han haft utgifter för logi, för att schablonavdrag ska få göras. Grunden för avdragsrätt är att övernattning skett på arbetsorten. Schablonavdraget för näringsidkare ska uppgå till samma belopp som för anställda.
De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Utvidgat reparationsbegrepp
SFS 2000:540 och 541, Bet. 1999/2000:FiU 20, Prop. 1999/2000:100
Generösare avdragsregler har införts för utgifter vid ombyggnad av lokaler i samband med byte av hyresgäst. Det s.k. utvidgade reparationsbegreppet har ändrats, så att det klart framgår att även sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i fastighetsförvaltning omfattas. Åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden räknas inte hit.
De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas på ändringsarbeten som påbörjats från och med den 1 januari 2000.
Kvittning av kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter
SFS 2000:540 och 541, Bet. 1999/2000:FiU 20, Prop. 1999/2000:100
Förluster på marknadsnoterade delägarrätter får kvittas fullt ut mot vinster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade. Vidare får vinster respektive förluster vid avyttring av andelar i marknadsnoterade svenska blandfonder kvittas fullt ut mot vinster respektive förluster på marknadsnoterade delägarrätter och andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade.
Bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2000, men tillämpas på vinster respektive förluster som uppkommit under beskattningsåret 2000. I fråga om beskattningsår som påbörjats före den 1 juli 2000 och som taxeras vid 2002 års taxering ska den äldre lydelsen av inkomstskattelagen tillämpas, till den del detta leder till lägre skatt.
Andelsöverlåtelser inom koncerner
SFS 2000:540 och 541, Bet. 1999/2000:FiU 20
Andra stycket i 25 kap. 23 § IL ska inte tillämpas, om det under beskattningsåret före det beskattningsår då andelarna delas ut uppkom ett underskott i näringsverksamhet hos det köpande företaget eller hos ett företag till vilket det köpande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då utdelningen sker.
Vid tillämpning av 13 § lagen om uppskov med beskattningen vid andelsöverlåtelser inom koncerner (KÖL) gäller, i stället vad för vad som står i paragrafens tredje stycke, följande.
En förutsättning för att ett yrkande som avses i paragrafens andra stycke ska medges, är att det under beskattningsåret närmast före det beskattningsår då andelarna delas ut inte har uppkommit underskott i förvärvskälla hos det köpande företaget eller hos ett företag till vilket det köpande företaget kan lämna koncernbidrag med avdragsrätt avseende det beskattningsår då utdelningen sker.
Medlemsfrämjande föreningar
SFS 2000:493–495, Bet. 1999/2000:LU 24, Prop. 1999/2000:88
Lagen om ekonomiska föreningar (föreningslagen) har ändrats. Definitionen av ekonomisk förening i föreningslagen har utvidgats i två avseenden. Vid bedömningen av om en förening är ekonomisk förening enligt föreningslagen ska, utöver föreningens egna medlemmar, beaktas även medlemmarna i en annan ekonomisk förening som är medlem i den förstnämnda föreningen.
Vidare ska en förening anses som ekonomisk förening, om den har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att verka för att de deltar på det sätt som anges i föreningslagen i ekonomisk verksamhet som en eller flera andra föreningar bedriver. Föreningens tillgångar ska därvid till övervägande del, dvs. till mer än hälften, bestå av andelar i den eller de andra föreningarna och dessa ska utgöra ekonomiska föreningar.
En kooperativ förening får, vid beräkningen av avdragsutrymmet för sådan kooperativ utdelning som är skattefri hos mottagaren, beakta även samhandeln med medlemmarna i medlemsfrämjande föreningar, som äger andelar i den utdelande föreningen.
Endast sådana medlemsfrämjande föreningar som har ett stort antal medlemmar har rätt till avdrag för insatsutdelning. Avdrag medges endast i den utsträckning föreningen under samma beskattningsår själv mottagit insatsutdelning.
Medlemsfrämjande föreningar ska inte anses vara förvaltningsföretag. Medlemsfrämjande föreningar ska beskattas för insatsutdelning från en kooperativ förening, även om andelarna är näringsbetingade. En ekonomisk förening ska i självdeklarationen ange om den är en ekonomisk förening enligt 1 kap. 1 § första eller tredje stycket i föreningslagen.
Den nya lagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 2000.
Mervärdesskatt
Momsfrågor med anledning av Öresundsförbindelsen
SFS 2000:142, 143 och 268, Bet. 1999/2000:SkU 19, Prop. 1999/2000:58
Förbindelsen mellan Sverige och Danmark över Öresund är belagd med en momsskattepliktig avgift med skattesatsen 25 %. Upplåtelsen av bron anses tillhandahållen till 50 % i Sverige och till 50 % i Danmark. Det innebär att beskattningsunderlaget ska fördelas på motsvarande sätt. Regeringen har därför ingått ett avtal med Danmarks regering om denna fördelning.
Förenklade regler för näringsidkares avdrags- och återbetalningsrätt för momsen på avgiften har införts. Förenklingen innebär att svenska företagare gör avdrag för all moms (även den danska) i sina svenska momsdeklarationer och att danska företagare gör avdrag för all moms (även den svenska) i sina danska momsdeklarationer.
De nya reglerna i momslagen trädde i kraft den 15 april 2000. Lagen om avtal med Danmark om momsen för den fasta förbindelsen över Öresund trädde i kraft den 1 juni 2000.
Moms vid överlåtelse och nyttjande av fastigheter
SFS 2000:500–504, Bet. 1999/2000:SkU 21, Prop. 1999/2000:82
Regelsystemet för frivillig skattskyldighet vid uthyrning av verksamhetslokaler har vidgats. Ändringarna syftar till att minska administrativa och rättsliga problem.
Rätten till frivillig skattskyldighet omfattar nu även uthyrning till hyresgäster som bedriver skattepliktig verksamhet i annat land. Utöver fastighetsägare, förstahandshyresgäst och bostadsrättshavare, som redan tidigare omfattats av reglerna om frivillig skattskyldighet, kan även andrahandshyresgäst, konkursbo och mervärdesskattegrupp medges sådan skattskyldighet.
Lagändringarna i mervärdesskattelagen och följdändringarna i dessa träder i kraft den 1 januari 2001.
Dubbelbeskattningsavtal m.m.
Ändring i dubbelbeskattningsavtalet med Folkrepubliken Kina
SFS 2000:211 och 587, Bet. 1999/2000:SkU 20, Prop. 1999/2000:62
Ett tilläggsprotokoll mellan Sverige och Folkrepubliken Kina om ändring i dubbelbeskattningsavtalet och en lag om ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtal med Folkrepubliken Kina har antagits av riksdagen.
Bestämmelserna i protokollet medför i huvudsak en retroaktiv förlängning av matching credit-bestämmelserna från och med år 1997 till och med år 2006 samt att reducering sker av källskatten på utdelning mellan bolag. Metodartikeln har ändrats så att en övergång till avräkningsmetoden sker, när det gäller inkomst av rörelse eller självständig yrkesutövning. I övrigt har vissa mindre ändringar gjorts.
Lagen om ändring i lagen om dubbelbeskattningsavtalet med Kina trädde i kraft den 1 augusti 2000.
Övrigt
Redovisning och aktiekapital i euro
SFS 2000:31–55, Bet. 1999/2000:LU 8, Prop. 1999/2000:23
Enligt den nya lagstiftningen ska aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag kunna välja att ha sin redovisning i euro i stället för i svenska kronor. Detsamma ska gälla för utländska företags filialer i Sverige. Samma redovisningsvaluta måste användas i alla led av redovisningen.
Byte av redovisningsvaluta sker genom ändring av bolagsordning eller motsvarande stadgar och får verkan från ingången av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet. Därvid ska balansräkningen för det utgående räkenskapsåret räknas om enligt den kurs mellan euro och svenska kronor som Europeiska centralbanken fastställer på balansdagen. Särskilda regler gäller för byte av redovisningsvaluta i finansiella företag. För aktiebolag som har sin redovisning i euro ska aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp vara bestämda i euro.
Företag som har valt att ha sin redovisning i euro ska dock avge skattedeklarationer m.m. i svenska kronor. Särskilda omräkningsmodeller ska tillämpas vid beskattningen, när eurobeloppen i redovisningen räknas om till kronor.
De nya reglerna, som införts i bokföringslagen, årsredovisningslagen, aktiebolagslagen m.fl., trädde i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.
De nya reglerna i lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro samt i lagen om självdeklaration och kontrolluppgift, mervärdesskattelagen, skattebetalningslagen m.fl. skattelagar trädde också i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.
PROPOSITIONER
Elektroniska signaturer
Prop. 1999/2000:117
I propositionen föreslås en ny lag om s.k. kvalificerade elektroniska signaturer. En elektronisk signatur kan användas för att säkerställa att elektroniskt överförd information inte har förändrats, att informationens avsändare är den som uppges samt att avsändaren inte senare förnekar att han eller hon sänt informationen.
För att kunna använda en elektronisk signatur i ett öppet system, där parterna inte känner varandra i förväg, såsom Internet, behöver parterna kunna inhämta information om kopplingen mellan en elektronisk signatur och en bestämd person. Därför har det utvecklats ett system för elektroniska signaturer som kan benämnas det öppna nyckelsystemet. En särställning ges åt elektroniska signaturer med en viss säkerhetsnivå, s.k. kvalificerade elektroniska signaturer.
Statskontoret ska – i samverkan med Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket, Patent- och registreringsverket och Riksarkivet – närmare utreda detaljerna i de krav som bör ställas på en elektronisk signatur som kan accepteras i offentlig sektor. Arbetet ska redovisas för regeringen senast den 20 december 2000.
Den nya lagen om kvalificerade elektroniska signaturer föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.
LAGRÅDSREMISSER
Ny socialavgiftslag
I lagrådsremissen föreslås en ny socialavgiftslag, som är självständig i förhållande till lagen om allmän försäkring. Den nya lagen innebär främst en lagteknisk och språklig bearbetning av nuvarande bestämmelser om socialavgifter. Skyldigheten att betala socialavgifter anpassas i den nya lagen till socialförsäkringslagen, så att avgifter ska betalas på arbetsinkomster för personer som omfattas av den arbetsbaserade socialförsäkringen.
Systemen för social trygghet införs som ett övergripande begrepp för att beskriva vad socialavgifterna ska finansiera.
Uttrycken arbetsgivare respektive arbetstagare slopas som rättsliga begrepp, när det gäller skyldigheten att betala socialavgifter. Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter knyts till den som utger avgiftspliktig ersättning. Uttrycken avgiftspliktig ersättning och avgiftspliktig inkomst införs som uttryck för ersättning respektive inkomst, som är av den arten att socialavgifter ska betalas på dem. Ersättning och inkomst, som socialavgifter inte ska betalas på, benämns avgiftsfri ersättning respektive avgiftsfri inkomst.
Beloppsgränsen på 10000 kr för privatpersoners skyldighet att betala arbetsgivaravgifter ska kunna överskridas, utan att arbetsgivaravgifter ska betalas på ersättning som utgetts tidigare under året till samma person, om det vid tidigare utbetalningar funnits anledning att anta att den sammanlagda ersättningen under året kommer att understiga 10000 kr.
Den nya socialavgiftslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001, samtidigt som lagen om socialavgifter ska upphöra att gälla.
Enhetliga regler för F-skattsedel
Näringsidkare, som betalar inkomstskatt m.m. i utlandet, kontrolleras i dag mindre noggrant än näringsidkare som betalar motsvarande skatter och avgifter i Sverige beroende på att nuvarande regler inte tillåter kontrollen. Förslagen i lagrådsremissen innebär att reglerna blir enhetliga och lika för alla.
Brister i redovisning och betalning av utländska skatter och avgifter, som motsvarar dem som betalas enligt skattebetalningslagen, ska beaktas vid ansökan om F-skattsedel och vid återkallelse av F-skattsedel.
Skattemyndighet föreslås få möjlighet att förelägga dem som ansöker om F-skattsedel att inkomma med de uppgifter och handlingar som behövs för att en ansökan ska kunna behandlas. Om detta inte åtföljs, får ansökan avvisas.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.
UTREDNINGSBETÄNKANDEN
Fastighetstaxering
SOU 2000:10
Fastighetstaxeringsutredningen har lämnat sitt betänkande ”Fastighetstaxering – precision, påverkansmöjligheter, individuella bedömningar”. Utredningen har haft i uppdrag att utvärdera och se över regelsystemet för fastighetstaxering och undersöka om de nuvarande reglerna på ett tillfredsställande sätt leder fram till att taxeringsvärdena för enskilda fastigheter återspeglar marknadsvärdena.
Utredningen föreslår att en regel införs som innebär att, om köp saknas, eller är för fåtaliga för att värdenivån ska kunna bestämmas, ska ledning även kunna hämtas från köp av fastigheter inom andra värdeområden, där likartade förutsättningar för prisbilden kan antas föreligga.
Utredningen förslår också att förslaget till värdeområdesindelning m.m. ska föregås av en utställning, för att ge allmänheten information men även möjlighet att påverka denna indelning.
När det gäller standardfaktorerna för ett småhus föreslår utredningen bl.a. att standardbedömningen utökas på så sätt att även värdet av till- och ombyggnader beaktas inom värdefaktorn standard i stället för som nu inom åldersfaktorn. Dessutom föreslås att kök som ett alternativ till frågelista ska indelas i standardklasser vid värderingen.
Definitionen av strand och strandnära fastigheter ändras också.
Beloppsgränsen för nedsättning för säregna förhållanden sätts ned från 50 000 kr till 25 000 kr.
Utredningen föreslår att allmänna fastighetstaxeringar liksom hittills ska äga rum vart sjätte år och att förenklade fastighetstaxeringar ska ske tre år efter den allmänna fastighetstaxeringen.
Likformig och neutral fastighetsbeskattning
SOU 2000:34
Fastighetsbeskattningskommittén har lämnat sitt slutbetänkande. Kommitténs förslag är i korthet följande.
Fastighetsskatten för privatbostadsfastigheter ersätts av en schablonintäkt som tas upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Med hänsyn enbart till likformighetsmålet i kapitalinkomstbeskattningen ska schablonintäkten motsvara marknadsvärdet, multiplicerad med ett tal som ligger något över den reala räntan på riskfria tillgångar. Denna nivå ska utgöra en riktpunkt för den fortsatta diskussionen om vad som med hänsyn tagen till andra intressen utgör en i praktiken lämplig nivå på det löpande skatteuttaget.
Beskattningen av bostäder upplåtna med bostadsrätt ska baseras på ett underlag som speglar bostadens marknadsvärde. Detta marknadsvärde bör definieras som bostadsrättens överlåtelsevärde ökat med dess andel i föreningens finansiella nettoskuld och minskat med dess antal i föreningens realtillgångar utöver bostadsrättslägenheterna. Kommittén utgår dock från att beskattningen, av framförallt praktiska skäl, sker på föreningsnivå även fortsättningsvis. Föreningen ska beskattas i inkomstslaget kapital. Den del av bostadsrättsfastighetens taxeringsvärde som avser bostäder upplåtna med bostadsrätt ska endast schablonbeskattas. Fastighetsskatten ska alltså slopas för värderingsenhet avseende bostäder upplåtna med bostadsrätt och schablonintäkten ska fastställas på samma sätt som för egnahem.
En takregel införs för privatbostadsfastigheter i syfte att öka förutsebarheten av det framtida skatteuttaget. Den innebär att underlaget för schablonintäkten utgörs av det lägsta av beskattningsårets taxeringsvärde och föregående taxeringsårs underlag för schablonintäkt uppräknad med 10 %.
En landsomfattande begränsningsregel införs i syfte att lindra de likviditets- och kostnadsproblem som den löpande beskattningen medför för vissa hushåll. Regeln innebär att skattens andel av hushållsinkomsten begränsas, om vissa villkor är uppfyllda.
En ökning av en fastighets taxeringsvärde, som sammanhänger med vissa typer av miljöinvesteringar, ska inte tillåtas påverka underlaget för schablonintäkten under de första tio åren efter det att investeringarna gjorts. Beträffande andra typer av miljöinvesteringar kan det, med hänvisning till svårigheterna att avgränsa vad som kan anses utgöra en miljöinvestering, vara lämpligt att använda riktade bidrag som stimulansåtgärd.
Räntebidrag enligt 1993 års regler (de s.k. eviga räntebidragen) och fastighetsskatt för hyresbostadsfastigheter avvecklas på sikt.
Utländska företag jämställs med svenska vid beskattningen
Departementspromemoria Ds 2000:28
Finansdepartementet har i en promemoria tagit fram sådana regler som vid inkomstbeskattningen gynnar svenska företag i förhållande till utländska i samma situation eller som gynnar investeringar i Sverige framför investeringar i utlandet. Förslagen innebär att utländska företag jämställs med svenska vid beskattningen och är en anpassning av de svenska reglerna till EG-rätten.
I promemorian föreslås ändringar i reglerna om skattefria utdelningar i vissa fall, utskiftningar från ekonomiska föreningar, koncernbidrag, kommissionärsförhållanden och avräkning av utländsk skatt.
Moms för djurparker
Bet. 1999/2000:SkU 21
Momsen för djurparker ligger i dag på den generella nivån, dvs. 25 %. I och för sig medger EG-reglerna att lägre moms tas ut för tillträde till djurparker, men Sverige har inte utnyttjat denna möjlighet till skattenedsättning. Detta skiljer djurparker från till exempel museer, där momsen är 6 %.
Skatteutskottet anser det rimligt att sänka momsen för djurparker och förutsätter att regeringen lägger fram ett förslag om en sänkning av momsen för djurparker till 6 % från och med årsskiftet 2000/01 och föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande härom till regeringen.
Individuellt kompetenssparande
SOU 2000:51
Utredningen om individuellt kompetenssparande har lämnat ett förslag till individuellt kompetenssparande, IKS. Förslaget innebär att alla löntagare och företagare får en möjlighet att med skattesubvention avsätta medel till ett IKS, som kan användas till individuell kompetensutveckling. Arbetsgivare som medverkar ska få avsätta medel till individens konto. När uttag sker från kontot, beskattas det som inkomst, varvid en extra skattesubvention faller ut i form av en kompetenspremie.
Reformerade betalningsregler m.m. för punktskatterna
SOU 2000:46
Utredningen föreslår att lagen o punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP) upphävs och att även förfarandet för punktskatterna regleras i skattebetalningslagen. Tidpunkterna för redovisning och betalning av punktskatterna samordnas med de tider som gäller för nuvarande skatter och avgifter i skattekontosystemet. Det innebär att punktskatterna ska redovisas och betalas några dagar senare än vad som gäller i dag.
Skattelättnad för bredbandsanslutning
Finansdepartementets PM Fi 2000/2348
I promemorian föreslås nu en ny lag om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation från ett allmänt tillgängligt telenät.
Enligt förslaget ska skattereduktion medges juridisk person, enskild näringsidkare samt ägare av fastighet som utgör taxeringsenhet enligt fastighetstaxeringslagen. Skattereduktion medges för utgifter för en anslutning för tele- och datakommunikation som tagits i bruk under tiden den 1 januari 2001–den 31 december 2002. Skattereduktion medges endast vid ett tillfälle.
Skattereduktion ska medges med ett belopp som motsvarar 50 % av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor. Skattereduktionen utgår med lägst 500 kronor och högst 5 000 kronor. I fråga om hyreshus ska skattereduktion medges med 50 % av den del av underlaget som överstiger 8 000 kronor per lägenhet som omfattas av anslutningsarbetet, dock högst 5 000 kronor per lägenhet.
De föreslagna reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången i samband med 2002 års taxering.
Skatteregler mot handel med skalbolag
Finansdepartementets PM Ds 2000:35
I promemorian föreslås att en stoppregel mot skalbolagshandel införs. Stoppregeln ska riktas mot avyttring av företag som uppfyller endera eller båda av följande kriterier. 1. Företaget har överlåtit den huvudsakliga delen (cirka 75 %) av sina realtillgångar under en period som omfattar året före det år då andelen avyttrades, aktieavyttringsåret och det följande året (inkråmsöverlåtelse). 2. Den huvudsakliga delen av företagets tillgångar består vid tidpunkten för aktieavyttringen av likvida medel och liknande tillgångar (ingen inkråmsöverlåtelse).
Överlåtaren ska ta upp ett belopp som motsvarar kapitalvinsten på grund av andelsavyttringen som överskott av aktiv näringsverksamhet. Någon kapitalvinstbeskattning ska inte ske därutöver. Beskattningsåtgärden anses vara tillräcklig.
Säljaren blir inte beskattad, om skalbolaget har betalt de skatter som belöper sig på bolaget vid avyttringstidpunkten.
Ändringarna i inkomstskattelagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på andelsavyttringar efter ikraftträdandet. Även ändringarna i skattebetalningslagen och taxeringslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering.
Skattereduktion för avgifterna till fackförening och arbetslöshetskassa
SOU 2000:65
Utredningen föreslår att den del av fackföreningsavgiften som avser det allmänfackliga arbetet, dvs. 62 % av avgiften exklusive avgiften till arbetslöshetskassan, ska berättiga till en skattereduktion. Detta skulle ge skattereduktion med avrundat 25 % av den sammanlagd avgiften som medlemmen under beskattningsåret erlagt till arbetstagarorganisationen. Avgift till en motsvarande utländsk organisation ska, under vissa förutsättningar, också berättiga till skattereduktion.
Skattereduktionen omfattar även avgift till en arbetstagarorganisation som en näringsidkare betalat. Mätnings- och granskningsarvoden ska inte berättiga till skattereduktion.
Utredningen föreslår också att en skattelättnad införs för avgift till en arbetslöshetskassa i form av en skattereduktion med 40 % av den sammanlagda avgiften som under beskattningsåret erlagts till arbetslöshetskassan. Även avgift till utländsk arbetslöshetskassa omfattas av utredningens förslag om skattereduktion.
Utredningen föreslår att skattebortfallet finansieras genom en höjning av den allmänna löneavgiften i socialavgifterna med 0,70 procentenheter.
UTREDNINGSDIREKTIV
Ägarlägenheter
Dir. 2000:27
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda frågan om en ny boendeform, som ger en med äganderätt jämförlig rätt till en enskild lägenhet i ett flerbostadshus (ägarlägenheter).
Om utredaren finner att förslaget bör utformas med utgångspunkt från att lägenheten ska utgöra fast egendom, ska utredaren överväga regler som medger att enskilda lägenheter i ett flerbostadshus kan utgöra egna fastigheter.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2001.
Internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och Sveriges framtida skattestruktur
Dir. 2000:51
Regeringen har beslutat om direktiv till en utredning om internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och Sveriges framtida skattestruktur. Utredningens övergripande uppgift är att lämna en samlad bedömning av hur den svenska skattestrukturen bör vara utformad i en värld med internationaliserade marknader för varor, tjänster och produktionsfaktorer och med bevarande av välfärdspolitiska ambitioner på dagens nivå.
Utredningens uppdrag ska vara slutfört senast den 31 mars 2002.
Redaktör Christer Åstrand