I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform, med vidarehänvisningar till var läsarna kan erhålla ytterligare information i den aktuella frågan. Synpunkter från läsekretsen på vad som bör finnas med i redovisningen och på hur materialet bör presenteras tas gärna emot under adress: Kristina Ståhl, Uppsala Universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala, e-post: Kristina.Stahl@jur.uu.se.

EUROPEISKA UNIONEN

Rättsfall från EG-domstolen

EG-fördraget

Tyskland tillämpade tidigare en särskild lättnad vid beskattningen av aktieavyttringar. Lättnaden medgavs endast under förutsättning att medlen återinvesterades i bolag i de nya tyska delstaterna eller i Berlin. Kommissionen fann genom beslut 98/476/EG att skattelättnaden stred mot bestämmelserna om statsstöd i artikel 92.1 (nu 87.1) i EG-fördraget. Tyskland begärde att EG-domstolen skulle ogiltigförklara kommissionens beslut. Även domstolen fann dock i en dom den 19 september 2000 att skattelättnaden inte var förenlig med statsstödsreglerna och ogillade Tysklands talan. Domstolen konstaterade vidare att de tyska bestämmelserna även kom i konflikt med reglerna om etableringsfrihet i artikel 52 (nu 43) i fördraget, eftersom endast bolag med säte i Tyskland kunde komma i åtnjutande av skatteförmånen.

(Mål C-156/98 Förbundsrepubliken Tyskland mot Europeiska gemenskapernas kommission)

EG-domstolen har i en dom den 21 september 2000 prövat om en grekiskt skatt på export av tobaksvaror var att anse som en avgift med motsvarande verkan som en exporttull vilken inte är förenlig med artiklarna 9 och 12 (nu 23 och 25) i EG-fördraget. Domstolen fann att det faktum att en skatt har ett socialt syfte inte hindrar att den kan anses vara en avgift med motsvarande verkan. En skatt på värdet av exporterade tobaksvaror, vilken varken utgår för likadana tobaksvaror som saluförs på den inhemska marknaden eller på varor som importeras från ett annat medlemsland, är nämligen enligt domstolen att jämställa med en exporttull oavsett skattens syfte. Detta ändras bara om den pålaga som utgår för inhemska varor och som sägs vara jämförbar utgår med samma skattesats och i samma skede av saluföringen och om skattskyldigheten inträder på grund av samma utlösande faktor som exportskatten.

I målet aktualiserades också frågan om återbetalning av den felaktigt uttagna skatten. Domstolen konstaterade i den delen att det i och för sig inte strider mot gemenskapsrätten att en medlemsstat vägrar att återbetala en avgift som har tagits ut i strid med gemenskapsrättsliga bestämmelser om det är utrett att återbetalningen skulle medföra en obehörig vinst. Däremot strider det mot gemenskapsrätten att tillämpa presumtioner eller bevisregler som innebär att den berörde näringsidkaren åläggs bevisbördan för att den avgift som felaktigt har erlagts inte har övervältrats på andra personer och att denne hindras från att inge bevisning till stöd för sitt bestridande av att övervältring skett.

(Förenade målen C-441/98 och C-442/98 Kapniki Michaïlidis AE mot Idryma Koinonikon Asfaliseon (IKA))

Mervärdesskatt

Tre medlemsländer (Frankrike, Irland och Storbritannien) har genom domar den 12 september 2000 blivit fällda för fördragsbrott då de åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 4.5 i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Länderna hade underlåtit att belägga vägtullar med moms. Eftersom vägverksamheten åtminstone delvis utövades av privata företag hade länderna enligt domstolen inte rätt att åberopa undantaget för verksamhet som utövas av offentligrättsliga organ i artikel 4.5. Kommissionen hade också väckt talan mot två andra medlemsländer (Grekland och Nederländerna) men dessa friades eftersom vägnätet i de länderna tillhandahölls av offentligrättsliga organ.

(Mål C-276/97 Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Frankrike, mål C-358/97 Europeiska gemenskapernas kommission mot Irland, mål C-359/97 Europeiska gemenskapernas kommission mot Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, mål C-260/98 Europeiska gemenskapernas kommission mot Republiken Grekland och mål 204/97 Europeiska gemenskapernas kommission mot Konungariket Nederländerna)

EG-domstolen har i en dom den 14 september 2000 tolkat artikel 13 A.1 c i det sjätte mervärdesskattedirektivet. Enligt artikeln undantas sjukvårdande behandling från mervärdesskatt. Frågan i målet var om undantaget även omfattar sådan medicinsk verksamhet som en läkare utövar i egenskap av sakkunnig vid domstol, och som särskilt består i att i ett faderskapsmål göra undersökningar rörande ärftliga egenskaper. Domstolen fann att begreppet sjukvårdande behandling inte lämpar sig för en tolkning som omfattar andra medicinska åtgärder än sådana som utförs i syfte att diagnostisera, vårda och i mån av möjlighet bota sjukdomar eller hälsoproblem. Verksamhet som består i att fastställa den genetiska likheten mellan enskilda personer genom biologiska analyser kan därför enligt domstolen inte falla in under det ifrågavarande undantaget.

(Mål C-384/98 D. mot W., i närvaro av Österreichischer Bundesschatz)

Domstolen har vidare i en dom den 19 september 2000 tolkat artikel 21.1 c i det sjätte mervärdesskattedirektivet angående betalningsskyldighet för mervärdesskatt. Enligt denna bestämmelse är varje person som anger mervärdesskatten på en faktura eller jämförlig handling betalningsskyldig. Frågan i målet var om det för rättelse av skatt som fakturerats felaktigt är en förutsättning att den som utställt fakturan var i god tro. Domstolen konstaterade att det sjätte direktivet inte innehåller någon bestämmelse om rättelse, varför det i princip ankommer på medlemsstaterna att fastställa under vilka villkor mervärdesskatt som fakturerats felaktigt kan rättas. Domstolen fann dock att då den som har utställt fakturan i god tid fullständigt har undanröjt risken för skattebortfall, kräver principen om mervärdesskattens neutralitet att den mervärdesskatt som har fakturerats felaktigt skall kunna rättas. Möjligheten till rättelsen får i så fall inte villkoras av att den som utställde fakturan handlat i god tro. Enligt domstolen ankommer det på medlemsstaterna att fastställa enligt vilket förfarande som den mervärdesskatt som fakturerats felaktigt skall kunna rättas, under förutsättning att sådan rättelse inte görs beroende av skattemyndighetens skönsmässiga bedömningar.

(Mål C-454/98 Schmeink & Cofreth AG & Co. KG mot Finanzamt Borken, m.fl.)

Slutligen har EG-domstolen i en dom den 19 september 2000 ogiltigförklarat rådets beslut 89/487/EEG av den 28 juli 1989 om rätt för Frankrike att vidta en åtgärd som avviker från artikel 17.6 andra stycket i det sjätte mervärdesskattedirektivet angående avdrag för representation. Enligt rådets beslut fick Frankrike undanta utgifter för logi, mottagningar, restaurangbesök och underhållning från avdragsrätt. Undantaget motiverades av de risker för skatteundandragande och skatteflykt som följer av sådana utgifters blandade karaktär (privata och rörelserelaterade). Domstolen fann dock att undantaget stred mot proportionalitetsprincipen och att rådets beslut därför var ogiltigt.

(Förenade målen C-177/99 och C-181/99 Ampafrance SA mot Directeur des services fiscaux de Maine-et-Loire, m.fl.)

Indirekt skatt på kapitalanskaffning

EG-domstolen har i en dom den 21 september 2000 funnit att avgifter som togs ut hos notarius publicus för att upprätta vissa bolagshandlingar etc. var oförenliga med direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning.

(Mål C-19/99 Modelo Continent SGPS SA mot Fazenda Pública)

SVERIGE

Propositioner

Privatinförsel av alkholdrycker

I budgetpropositionen förslås att den mängd vin och öl som en resande skattefritt kan föra in till Sverige från ett annat EU-land ökas ytterligare från och med den 1 januari 2001. Från denna tidpunkt skall en resande kunna föra in 26 liter vin, 6 liter mellanklassprodukter (s.k. starkvin) och 32 liter starköl utan att svensk skatt skall betalas. Kvoterna för sprit och tobaksprodukter ändras inte.

(Prop. 2000/2001:1 Budgetpropositionen)

Rättsfall

EG-fördraget

Regeringsrätten har i flera mål tagit ställning till om vissa svenska inkomstskatteregler är förenliga med EG-fördragets regler om etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital. I två av målen var det fråga om beräkning av löneunderlaget respektive tillämpningen av alternativregeln enligt de särskilda reglerna om beskattning av utdelning och realisationsvinst på aktier i fåmansföretag i 3 § 12 mom. SIL. Ett annat mål gällde tillämpningen av de s.k. lex Asea-reglerna i 3 § 7 mom. SIL.

(Målen refereras i rättsfallsavdelningen i detta nummer av Skattenytt)

Redaktör Kristina Ståhl