I Skattenytt Internationellt speglas händelseutvecklingen på den internationella beskattningens område, med inriktning framför allt på utvecklingen inom EU, OECD och i Sverige. Ett urval sker till de nyheter som bedöms vara av störst intresse för Skattenytts läsare. Rapporteringen sker i notisform, med vidarehänvisningar till var läsarna kan erhålla ytterligare information i den aktuella frågan. Synpunkter från läsekretsen på vad som bör finnas med i redovisningen och på hur materialet bör presenteras tas gärna emot under adress: Kristina Ståhl, Uppsala Universitet, Juridiska institutionen, Box 512, 751 20 Uppsala.
Rättsfall från EG-domstolen
Bolagsbeskattning
EG-domstolen har i en dom den 29 april 1999 funnit att de grekiska bolagsskattereglerna strider mot bestämmelserna om fri etableringsrätt i artiklarna 52 och 58 (nya artiklarna 43 och 48) i EG-fördraget. Grekland tar ut bolagsskatt med två olika skattesatser. För grekiska aktiebolag som är noterade vid Atenbörsen tillämpas en skattesats om 35 %, medan onoterade grekiska aktiebolag samt alla utländska bolag med grekiska fasta driftställen beskattas med en skattesats om 40 %. Domstolen fann att denna skillnad i skattesatser utgör otillåten diskriminering av utländska bolag.
Domstolen konstaterade, i enlighet med sin tidigare praxis, att för att olikbehandlingen skall vara diskriminerande krävs att grekiska bolag å ena sidan och utländska bolag med grekiska fasta driftställen å andra sidan befinner sig i objektivt jämförbara situationer. Domstolen resonerade sedan kring frågan om reglerna för att bestämma beskattningsunderlaget innehåller sådana skillnader att situationen för de olika kategorierna av bolag inte kan anses jämförbar. Den framhöll därvid att för båda bolagskategorierna beräknas skatten på nettoinkomsten, vilken fastställs enligt samma metoder. Inte heller det faktum att grekiska bolag är oinskränkt skattskyldiga medan utländska bolag endast är inskränkt skattskyldiga kunde enligt domstolen anses medföra att de olika kategorierna av bolag inte befinner sig i en objektivt jämförbar situation. Det grundläggande kriteriet för otillåten diskriminering befanns därmed vara uppfyllt.
Domstolen undersökte därefter om den diskriminerande behandlingen av utländska bolag kunde rättfärdigas på särskild grund. Därvid framhölls att endast de grunder för rättfärdigande som uttryckligen anges i fördraget, dvs. hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa, kan göra en diskriminering av detta slag tillåten, samt att den grekiska staten inte åberopat något av dessa skäl som grund för diskrimineringen. Domstolen menade alltså uppenbarligen att det här var fråga om direkt och inte om indirekt diskriminering. Domstolens slutsats blev därför att de grekiska reglerna är oförenliga med EG-fördragets regler om etableringsfrihet.
(Mål C-311/97 Royal Bank of Scotland plc mot Elliniko Dimosio (grekiska staten))
Mervärdesskatt
EG-domstolen har i en dom den 27 april 1999 tolkat artiklarna 5.6 och 11 A 3 b i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG). Omständigheterna i målet var följande. Det brittiska oljebolaget Kuwait Petroleum (GB) Ltd hade, vid sina egna bensinstationer och via vissa av sina återförsäljare, genomfört en säljkampanj. Kampanjen gick i korthet ut på att kunder som köpte en viss kvantitet bensin erhöll särskilda kuponger. Dessa kuponger kunde sedan bytas ut mot vissa varor som fanns listade i en ”gåvokatalog”. Frågan i målet var om utgivandet av varor i utbyte mot kupongerna skulle ses som leverans mot vederlag och därmed beskattas.
I artikel 11 A 3 b i det sjätte momsdirektivet stadgas att beskattningsunderlaget för moms inte skall innefatta rabatter som ges till kunden och som kontoförs vid tidpunkten för tillhandahållandet. Den första frågan i målet var om begreppet ”rabatter” skulle kunna anses omfatta hela kostnaden för de levererade kupongvarorna. EG-domstolen besvarade denna fråga nekande. Domstolen framhöll att en vara måste ha levererats mot vederlag för att en rabatt skall anses föreligga. I de fall då nedsättningen uppgår till 100 procent av priset utges varan utan ersättning, och transaktionen omfattas då i stället av artikel 5.6 i direktivet.
Domstolen gick sedan vidare och prövade kupongtransaktionen mot artikel 5.6. I denna artikel stadgas att uttag som en skattskyldig person gör av varor i rörelsen under vissa förutsättningar skall behandlas som leverans mot vederlag. Undantag görs bl.a. för gåvor av ringa värde som ges bort inom ramen för den skattskyldiges rörelse. Domstolen fann att utgivandet av varor i utbyte mot kupongerna skulle anses vara en leverans mot vederlag i den mening som avses i artikel 5.6 om varorna inte var av ringa värde. Domstolen framhöll framför allt två omständigheter till stöd för denna slutsats. För det första hade kupongvarorna betecknats som gåvor inom ramen för den genomförda säljkampanjen. För det andra var kunderna tvungna att betala samma pris för bensinen oavsett om de tog emot kupongerna eller inte. Kuwait Petroleum kunde därför enligt domstolen inte göra gällande att en viss del av det pris som betalats för bensinen i själva verket motsvarade värdet på kupongerna eller på kupongvarorna.
(Mål C-48/97 Kuwait Petroleum (GB) Ltd mot Commissioners of Customs & Excise)
EG-domstolen har vidare i en dom den 29 april 1999 tolkat artikel 28.3 b i det sjätte momsdirektivet. Enligt denna artikel får medlemsstaterna under en övergångsperiod behålla vissa nationella bestämmelser trots att dessa inte är förenliga med direktivets huvudbestämmelser. Bl.a. ges medlemsstaterna rätt att fortsätta att undanta vissa verksamheter, som enligt direktivets bestämmelser annars skulle vara skattepliktiga, från mervärdesskatt. Med stöd av artikeln har Storbritannien fortsatt undanta tillhandahållande av mark för bebyggelse från skatteplikt. Undantaget från skatteplikt har dock successivt begränsats dels genom att det förenats med ett antal förbehåll, dels genom att en möjlighet för de skattskyldiga att avstå från att tillämpa undantaget införts.
I målet gjorde den skattskyldige gällande att artikel 28.3 endast gav medlemsstaterna rätt att ”frysa” de bestämmelser som gällde den dag direktivet antogs. Genom att ändra tillämpningsområdet för undantaget kunde Storbritannien enligt den skattskyldige inte längre stödja sig på artikel 28.3, utan måste utforma sina bestämmelser helt i enlighet med direktivets huvudbestämmelser. Eftersom så inte hade skett, skulle de nationella reglerna sättas åt sidan och direktivets regler ges direkt effekt. Domstolen fann dock att en medlemsstat har rätt att på det sätt Storbritannien gjort inskränka tillämpningsområdet för de nationella bestämmelser som behållits med stöd av artikel 28.3.
(Mål C-136/97 Norbury Developments Ltd mot Commissioners of Customs & Excise)
Statligt stöd
Italien tillämpade under taxeringsåren 1993 och 1994 en särskild form av skattekredit för inhemska och utländska transportföretag som utförde godstransporter på väg inom Italien. Kommissionen fann genom beslut den 22 oktober 1996 att de italienska reglerna stred mot reglerna om statligt stöd i artikel 92 (nya artikel 88) i EG-fördraget. Italien vände sig då till EG-domstolen och yrkade att kommissionens beslut skulle ogiltigförklaras. Domstolen fann dock i en dom den 19 maj 1999 att de italienska reglerna är oförenliga med reglerna om statsstöd och ogillade därför Italiens talan.
(Mål C-6/97 Republiken Italien mot Europeiska gemenskapernas kommission)
Avgift med motsvarande verkan som tull
EG-domstolen har i en dom den 22 april 1999 prövat om en särskild avgift som Frankrike tar ut på importerade radiosändare och radiomottagare är förenlig med EG-fördraget. Domstolen fann att sådan avgift som påförs utrustning som importeras från andra medlemsstater strider mot artiklarna 9 och 12 (nya artiklarna 23 och 25) i EG-fördraget. Domstolen fann vidare att avgift som påförs vid import från tredje land strider mot artiklarna 9, 12 och 113 (nya artiklarna 23, 25 och 133) i EG-fördraget.
(Mål C-109/98 CRT France International SA mot Directeur régional des impôts de Bourgogne)
Nya mål i EG-domstolen
Mervärdesskatt m.m.
Ett mål angående tolkningen av artiklarna 5 och 10 i det sjätte momsdirektivet (77/ 388/EEG), artiklarna 19 och 27 i direktiv 92/83/EEG om punktskatter på alkohol, artikel 6 i direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och artikel 202 i förordning nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller tullar, punktskatter och mervärdesskatt på insmugglad etylalkohol.
(Mål C-455/98 Tullstyrelsen mot Kaupo Salumets m.fl.)
Kommissionen har väckt talan om fördragsbrott mot Tyskland för åsidosättande av artikel 11 i det sjätte momsdirektivet. Målet gäller nationella regler om användningen av tillgodokvitton avseende prisnedsättningar som utfärdas av tillverkaren av en vara eller en grossist.
(Mål C-427/98 Kommissionen mot Tyskland)
Kommissionen har också väckt fördragsbrottstalan mot Frankrike för överträdelse av artikel 12.3 a i det sjätte momsdirektivet. Målet gäller en särskild reducerad skattesats som är tillämplig på ersättningsgilla läkemedel enligt systemet för social trygghet.
(Mål C-481/98 Kommissionen mot Frankrike)
Ett mål angående tolkningen av artikel 4.5 i det sjätte momsdirektivet (77/388/EEG) angående verksamheter eller transaktioner som genomförs av ett offentligrättsligt organ i dess egenskap av offentlig myndighet har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller undantag från skatteplikt för parkering mot betalning på allmän plats och i parkeringsanläggingar.
(Mål C-446/98 Fazenda Pública mot Câmara Municipal do Porto)
Vidare har ett mål angående tolkningen av artikel 13 A 1 d i det sjätte momsdirektivet har anhängiggjorts. Målet gäller hur undantaget från skatteplikt för leveranser av blod från människor skall tillämpas på vissa blodprodukter.
(Mål C-474/98 Clinique Grégoire SA mot Direction régionale des impôts du Nord-Pas de Calais)
Slutligen har ett mål angående tolkningen av artikel 21.1 c i det sjätte momsdirektivet angående skyldighet för medlemsstaterna att tillåta rättelse för att säkerställa mervärdesskattens icke-diskriminerande karaktär anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller former i den nationella regleringen för att uppfylla denna skyldighet.
(Mål C-454/98 Schmeink & Cofreth AG & Co. KG mot Finanzamt Borken och Manfred Strobel mot Finanzamt Esslingen)
Indirekt skatt på kapitalanskaffning
Kommissionen har väckt talan om fördragsbrott mot Grekland för underlåtenhet att följa artiklarna 7 och 10 i rådets direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning. Målet rör grekiska skatteregler vilka föreskriver beskattning till förmån för juristfonden och advokaternas socialfond vid bildande av, offentliggörande av stadgan för eller höjning av aktiekapitalet i aktiebolag eller bolag med begränsat ansvar.
(Mål C-426/98 Kommissionen mot Grekland)
Informationsutbyte
Ett mål angående tolkningen av artikel 4.1 a och 4.3 i rådets direktiv 77/799/EEG om ömsesidigt bistånd mellan skattemyndigheter i olika medlemsländer har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller förutsättningarna för att utan anmodan överlämna information till myndighet i en annan medlemsstat.
(Mål C-420/98 W.N. mot Staatssecretaris van Financiën)
Exportavgift
Ett mål angående tolkningen av artiklarna 9, 12, 16 och 95 (nya artiklarna 23, 25 och 90) i EG-fördraget har anhängiggjorts vid domstolen. Målet gäller en obligatorisk avgift som tas ut av tobaksexportörer till förmån för en social fond. Frågan i målet är om avgiften strider mot de ovannämnda artiklarna i fördraget.
(Mål C-441/98 Kapniki Michailidis mot Idryma Koinonikon Asfalisseion (IKA))
Återbetalning av skatt
Ett mål angående återbetalning av skatt som tagits ut i strid med gemenskapsrätten har anhängiggjorts vid EG-domstolen. Målet gäller tillämpning av en nationell regel som föreskriver en frist på en månad för rättelse av den skattskyldiges deklaration.
(Mål C-460/98 Sutterlüty GmbH & Co mot Vorarlberger Landesregierung)
Redaktör Kristina Ståhl