Skatterättslig databaserad information

Artikeln syftar till att kort informera om de olika möjligheter som finns att tillgodogöra sig främst skatterättsligt material på elektronisk väg, dels via Internet, dels via CD-rom. TOR/Skattenytts forskningsstiftelse har numera en hemsida på www.tor-skattenytt.a.se.

1 Inledning

Det har blivit allt vanligare att frågor om databaserad rättsinformation tas upp till diskussion i juridiska tidskrifter, inte sällan i form av recensioner.1 Syftet med denna artikel är inte i första hand att recensera olika skatterättsliga databaser.2 Avsikten är i stället att kort informera om de utomordentliga möjligheter som numera finns att inhämta information från Internet och CD-rom. Artikeln tillför kanske inte så mycket till de redan frälsta men kan förhoppningsvis ge lite inspiration och mod till de som ännu förhåller sig lite avvaktande till mediet. Mitt eget intryck är att det redan finns ett stort intresse och en omfattande vana av datamediet hos jurister, till viss del oberoende av generation. Man får dock inte glömma bort med vilken explosionsartad fart utvecklingen har skett.3 Långt i från alla har därför följt med i utvecklingen och en eller annan dataoerfaren jurist är numera hänvisad till att hålla sig vän med mer databevandrande kolleger för att på så sätt få nys om, dock i bästa fall i andra hand, dagsfärska nyheter på exempelvis skatteområdet. Inget ont dock i sådan hjälpsamhet. Den kan också betala sig för ”datajuristen” som i gengäld kan få tillgång till dammiga och svajande bibliotekshyllor fulla med klassiska luntor!

2 Skatteinformation på Internet

Att i en artikel informera om olika s.k. webbsidor på Internet med skatteinformation är ingen lätt uppgift. Sidorna förändras, uppkommer, byter adress och försvinner i snabb takt. Naturligtvis finns det dock också ett antal stabila sidor med mycket matnyttig information Ett gott tips är att då och då avsätta lite tid till att ”surfa” omkring på Internet med hjälp av olika s.k. sökinstrument. Ett napp kan snart ge ytterligare tips eftersom många webbsidor innehåller vidarelänkar, ledande till annan relevant information, att ”klicka” på.

Sedan en tid tillbaka har den till Skattenytt anknutna forskningsstiftelsen begåvats med egen hemsida med adress: www.tor-skattenytt.a.se. En hemsida kan dock inte beskrivas i ord, utan bör naturligtvis uppsökas. Förutom presentation av stiftelsen finns där i korthet information om och presentation av juridiska institutioner samt forskare i skatterätt, skatterättslig litteratur samt vidarelänkar till andra hemsidor, nationella och internationella. De hemsidor som kommenteras nedan kan via länkar nås från stiftelsens hemsida.

En hemsida som inte kan förbigås är Riksskatteverkets utomordentliga, som enligt gott föredöme i sin helhet är avgiftsfri att besöka. RSV satsade relativt tidigt på information via Internet och sidan är under ständig utveckling. Sidan är mycket användarvänlig och innehåller information av stort värde för skattskyldiga, skattejurister och skatteforskare. Det finns bl.a. tillgång till rekommendationer, rättsfallsprotokoll, förhandsbesked från skatterättsnämnden och RSV:s olika handledningar och broschyrer. Det går också att söka efter specifik information i materialet. Ett utforskande besök på www.rsv.se kan varmt rekommenderas.

En annan avgiftsfri hemsida är riksdagens, med hänvisning till databasen Rixlex, som innehåller offentligt material, som går att läsa och hämta hem, såsom utredningar, betänkanden, motioner och propositioner. Vissa propositioner finns som hemladdningsbara Word-dokument vilket naturligtvis är mycket användningsbart vid eventuell fortsatt bearbetning. En varning dock för att sidnumreringen i Word-dokumenten inte alltid stämmer överens med de tryckta propositionerna. Skillnaden kan bl.a. ha sin orsak i din dators skrivarinställningar. Möjlighet finns dock också att ladda hem dokumenten i så kallade pdf-format, vilka enkelt kan sägas vara av fotografisk likhet med orginalen.

Offentligt material i form pressmeddelanden m.m finns också att få via regeringens och departementens hemsidor.

En privat tjänst med användarvänlig utformning, ”Rättsnätet”, finns på www.notisum.se. Tjänsten består av två delar, en som är avgiftsbelagd och en som är gratis. Främst består innehållet av en komplett svensk författningssamling, som uppdateras relativt snabbt.

Den kanske mest välkända juridiska hemsidan är avgiftsbelagda ”Rättsbanken”. För skatterättsligt vidkommande innehåller den bl.a. avgöranden från RegR, riksdagstryck och EG-rättsligt material. Det är också möjligt att söka i materialet.

När det gäller internationellt material är naturligtvis EU:s olika sidor oundgängliga; europa.eu.int utgör ingångssida som leder via till såväl lagstiftning som rättsfall. Europadomstolen nås på www.dhcour.coe.fr/default.htm. Av intresse är givetvis också OECD:s hemsida på www.oecd.org som utgör ingång bl.a. till OECD:s skatteavdelning.

3 Information på CD-rom

Mycket av den information som finns att tillgå på Internet är också tillgänglig via s.k. CD-rom. Man slipper uppkopplingen mot Internet och det går också betydligt snabbare att söka och förflytta sig i materialet. Det finns flera privata företag som tillhandahåller abonnemang av databaser. Mycket av informationen är gemensam men varje företag erbjuder också vissa unika tjänster.

Fakta Info Direkt erbjuder abonnemang på flera olika integrerade juridiska databaser, som InfoLex, Karnov, PropLex, TaxLex och EU-Karnov. Informationen är kopplad via länkar, vilket gör att det är lätt att från exempelvis lagtexten snabbt ”klicka sig” vidare till relevanta förarbetsuttalanden och rättsfall. TaxLex innehåller propositioner, lagtext, rättsfall och handledningar från RSV.

Norstedts Juridik tillhandahåller också en serie med olika juridiska databaser, CD-LagX, CD-Skatt och CD-Praxis. CD-skatt innehåller författningar, rättspraxis, RSV:s handledningar, EG-direktiv m.m. CD-Praxis är en gedigen produkt. Den innehåller RegR:s avgöranden från 1930 och framåt samt HD:s avgöranden från 1911 och framåt, allt på minimalt utrymme!

FAR CD tillhandahåller databaser med tonvikt på skatterätt, bolagsrätt och redovisning. Skatte- och taxeringsförfattningarna är hämtade ur Rixlex utan vidare bearbetning och RSV:s rekommendationer och föreskrifter är hämtade från RSV:s hemsida utan vidare bearbetning. Baserna innehåller också tidskrifterna Balans, från starten 1975 och framåt, och Skattenytt, från 1986 och framåt. Vidare finns bl.a. FAR:s samlingsvolym och rekommendationer från FAR och BFN. Praxis och EG-material finns i mindre omfattning men i relevant urval.

4 Fördelar och nackdelar med elektronisk information ur användarsynpunkt

Den största fördelen ligger givetvis på lagringssidan. Hyllmeter av material får plats på en eller ett fåtal CD-rom. Möjligheten att redigera och använda det elektroniska materialet i vanliga ordbehandlingsprogram skapar förutsättningar för att sammanställa material från olika källor för användning i olika sammanhang. Den som arbetar aktivt med elektroniskt material i forskning och rättsutredningar stöter, om vederbörande är observant, ganska snart på ett problem av formell art. Eftersom det tryckta ursprungsmaterialet i de flesta fall elektroniskt bearbetas i någon form är det långt ifrån självklart att sidnumreringen stämmer överens sinsemellan. I takt med att allt fler använder databaser blir det desto viktigare att ange till vilken form av material hänvisningen sker. Så länge originalutgivningen av en källa sker i tryckt form bör man kunna utgå ifrån att hänvisning, om inte annat anges, har skett till den tryckta utgåvan.

Ett praktisk fråga är också hur pass intressant det är att ladda hem en proposition på 450 sidor, tar ca 20 minuter, för att sedan skriva ut den på sin egen skrivare. Att läsa ett så pass omfattande dokument enbart på en dataskärm är nämligen inget bra alternativ. Instudering av nya och omfattande propositioner sker därför fortfarande på bästa sätt med hjälp av den tryckta formen. Som jag anförde ovan har den elektroniska formen dock mycket stora fördelar ur fortsatt lagringssynpunkt.

5 Framtida informationsteknik i samhällets tjänst

Informationstekniken har kommit dithän att i stort sett all offentlig information snart kommer att vara elektroniskt producerad, lagrad och distribuerad. Ju större del av förmedlingen av samhällsinformation som sker på elektronisk väg, desto större blir statens ansvar för att detta sker på ett effektivt och utvecklat sätt. Regeringen överlämnade hösten 1998 en skrivelse av just denna anledning.4 Ett väl utvecklat offentligt rättsinformationssystem kan, enligt regeringen, sägas ha två centrala syften:

• det är i rättssäkerhetens intresse att tillförsäkra medborgarna en god och enkel tillgång till rättsinformation i elektronisk form,

• det är angeläget att effektivisera arbetet i den offentliga förvaltningen.

Det är regeringens uppfattning att staten bör åta sig att svara för en kontinuerlig grundservice att rättsinformation till allmänheten och den offentliga förvaltningen. Ansvaret bör sträcka sig från lagarnas förarbeten till domstolarnas och myndigheternas rättspraxis samt de statliga myndigheternas föreskrifter. Staten bör också ta på sig ett visst ansvar för att förädla rättsinformation. Det är också regeringens uppfattning att tillhandahållandet till största delen bör ske utan avgifter.

Regeringen utgår i sina förslag i stor utsträckning ifrån målsättningen att systemet bör vara så användarvänligt som möjligt.5 Det bör finnas en gemensam ingångssida, tvärlänkar mellan dokumenten och ett gemensamt söksystem. Som tidigare nämnts är tanken att informationen skall vara avgiftsfri.6 Systemet är också tänkt att i princip vara öppet dygnet runt.

Det kommande framtida avgiftsfria systemet utesluter inte att kommersiella företag även fortsättningsvis kommer att hämta information ur systemet för vidareförädling och försäljning via andra databaser, CD-rom eller andra medier.7 Förhoppningsvis kommer det offentliga rättsdatasystemet att vara så användarvänligt utformat, att något behov av privata databaser inte kvarstår. Det är dock naturligtvis möjligt att i privata databaser integrera de offentliga delarna med annat material som litteratur och nyhetsbrev m.m. På så vis kommer det att finnas utrymme även för en kommersiell marknad. Det är också troligt att behovet av CD-rom kommer att kvarstå, dels som ett alternativt sätt söka information, dels som ett sätt att lagra information. Som väl snart är allom bekant finns det emellertid goda möjligheter att med rätt utrustning själv lagra information på CD-rom.

Regeringen har också diskuterat huruvida man bör skapa ett system som är skräddarsytt för det svenska rättsinfomationssystemet. Man konstaterar dock att Internet är internationellt och att det i framtiden kan uppstå behov av att koppla samman svenska rättsdatabaser med t.ex. de databaser som finns inom EU:s institutioner.

Mats Tjernberg

Mats Tjernberg, verksam vid Juridiska institutionen i Lund tillika webmaster för TOR/Skattenytts forskningsstiftelses hemsida.