A Inkomstskatt

3.1 Anskaffningsvärde för egendom erhållen som skattepliktig förmån

RÅ 1998 not 45 (fhb). En försäkringstagare skulle vid upplösning av ett ömsesidigt försäkringsbolag erhålla aktier i ett aktiebolag. Förvärvet av aktierna ansågs utgöra intäkt av tjänst för honom; se avsnitt 2.1 ovan. Som anskaffningsvärde på aktierna skulle räknas det värde som upptogs som skattepliktig intäkt av tjänst, marknadsvärdet dagen då de blev tillgängliga för lyftning.

I fallet har således angivits att den som förvärvar en tillgång som utgör en skattepliktig förmån erhåller ett motsvarande anskaffningsvärde för den framtida realisationsvinstberäkningen. Jag känner på rak hand bara till ett rättsfall där denna regel tidigare tillämpats, RÅ80 1:28. Att denna regel gäller som en allmän princip har dock antagits av många och det är bra att det ytterligare bekräftas.

3.2 Realisationsförlust vid likvidation

RÅ 1998 ref. 25 (fhb) gäller frågan om vid vilken tidpunkt avdragsrätt inträder för en realisationsförlust vid likvidation av ett aktiebolag med tillämpning av 24 § 2 mom. första st. och 24 § 4 mom. första st. SIL.

Beslut om likvidation av AB Z fattades den 30 december 1997. Den enda tillgången, en fordran, skulle utskiftas och dess värde kunde fastställas redan vid beslutet om likvidation. Regeringsrätten angav att avdragsrätt inträder när aktiebolaget träder i likvidation i den mån det då kan fastställas att en definitiv förlust uppkommit.

Uttalanden i förarbetena kunde visserligen tyda på att avdragsrätt alltid inträdde först vid aktiebolagets upplösning, men en sådan avsikt kunde inte utläsas av lagtexten. Tillämpningen är materiellt tillfredsställande samt motiverad av förutsebarhetsskäl.

Fallet kommenteras också av Sture Bergström i avsnitt 14.

3.3 Övriga realisationsvinstbeskattningsfall

RÅ 1998 not 55. Säljaren av en bostadsrätt hade beskattats för en realisationsvinst beräknad med utgångspunkt från ett försäljningspris på 530 000 kr. Av detta belopp hade mäklaren bara redovisat 325 000 kr. Regeringsrätten nedsatte den skattepliktiga realisationsvinsten med ett belopp som motsvarar en sänkning av försäljningsintäkten med 81476 kr. Av domen går inte att dra några slutsatser om skälen för denna nedsättning.

RÅ 1998 not 166. Tre fastigheter/fastighetsandelar hade sålts från föräldrar till barn. Fastigheterna hade sålts kort tid efter förvärv och till väsentligt lägre priser än inköpspriserna. Avdrag för realisationsförluster yrkades. I målet invändes bl.a. att formkraven för fastighetsköp inte var uppfyllda då det saknades en överlåtelseförklaring i enlighet med ordalydelsen i 4 kap. 1 § 1 st. jordabalken. Regeringsrätten fann, med hänvisning till NJA 1984 s. 81, att vid en helhetsbedömning gav köpekontrakten uttryck åt en överlåtelseförklaring.

Det är tillfredsställande att bedömningen sker med en viss flexibilitet, särskilt med hänsyn till de långtgående effekter som kan följa av ogiltigheten samt de, enligt mitt förmenande, svaga sakskäl som finns för att ha en sådan kraftigt rättsföljd av brister i uppfyllandet av formkravet.

Vidare bedömdes att lagen (1980:865) mot skatteflykt inte var tillämplig.

Målet kommenteras utförligt av Sture Bergström i avsnitt 14.

RÅ 1998 not 169. Vid förlikning efter förhandling i tingsrätt nedsattes köpeskillingen för en såld fastighet med 27 500 kr på grund av mögellukt. Regeringsrätten beviljade resning och nedsatte realisationsvinsten av försäljningen med detta belopp samt 5 459 kr i rättegångskostnader.

Det sistnämnda är intressant eftersom det inte är en kostnad alternativt intäktsminskning som kan fingeras ha förelegat vid försäljningstidpunkten, vilket normalt krävs för resning.1 Kostnaden har dock onekligen samband med intäktens förvärvande eller snarare bibehållande och beror av en omständighet som förelåg vid försäljningstidpunkten.

3.4 Övriga rättsfall

RÅ 1998 not 90. Vinstbolagsmålen tycks aldrig ta slut. Regale AB sålde den 30 december 1987 sina inventarier till Motala AB och den 1 januari 1988 återstående tillgångar till AB Grundstenen 41747, som dagen därpå sålde vidare huvuddelen av tillgångarna till Motala AB. På den första överlåtelsen uppkom en vinst om 583 000 kr som låg till grund för största möjliga avsättning till investeringsfond. Den 14 mars såldes Regale.

Regeringsrätten fann – i enlighet med RÅ 1993 ref. 49 – att till följd av investeringsfondsavsättningen obeskattade vinstmedel funnits vid aktieförsäljningen. Frågan var dock om de obeskattade vinstmedlen uppkommit till följd av att större delen av bolagets tillgångar överlåtits. Inventarieförsäljningen, som gav upphov till vinstmedlen, omfattade inte större delen av tillgångarna. Regeringsrätten ansåg med hänsyn till att avsikten från början varit att Motala skulle överta större delen av verksamheten att inventarieförsäljningen var ett led i försäljningen av större delen av bolagets tillgångar.

RÅ 1998 not 195, som avdrag för ränta på vinstandelslån, behandlas av Stig von Bahr och Claes Norberg i avsnitt 4.

Peter Melz