Marginaleffekter vid vitt och svart arbete – inkomstbegreppet, välfärdsstatens akilleshäl

2.1 Socialförsäkringarna och andra bidrag

Socialförsäkringen, dvs. alla de transfereringar som utbetalas till hushållen via allmänna försäkringskassor och Riksförsäkringsverket samt anslutande bidragssystem kan delas in i två grupper: bidrag som grundas på inkomst och bidrag som utgår oavsett inkomst. I det följande skall den förstnämnda typen av bidrag tas upp.

Den som arbetar svart kan i strid mot ersättningsreglerna få förmåner som egentligen skulle ersätta inkomstbortfall, det gäller arbetslöshetsersättning, sjukpenning eller förtidspension. På detta sätt kan den enskilde erhålla dubbla inkomster. Vidare kan inkomstrelaterade eller behovsprövade bidrag betalas ut eftersom de oredovisade inkomsterna från svart arbete medför att den redovisade inkomsten berättigar till stöd.

Möjligheten att redovisa inkomster från bidrag kan ibland också vara en förutsättning för att arbeta svart. Den som uppbär sjukpenning, socialbidrag eller arbetslöshetsersättning kan inför skattemyndigheten redovisa hur de privata levnadskostnaderna bestrids. Det kan således föreligga en växelverkan mellan å ena sidan svart arbete och icke redovisade inkomster, å andra sidan ersättningar och bidrag.

I det följande beskrivs några bidrag särskilt.

Sjukpenning: Sjukpenning utbetalas med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Med sjukpenninggrundande inkomst (SGI) menas den årliga inkomst den försäkrade förmodas få. Den högsta möjliga SGI som den försäkrade kan få är 7,5 basbelopp. Svarta inkomster påverkar inte SGI och därmed är svarta inkomster till nackdel för den försäkrade. Sjukpenningen kan emellertid i strid mot reglerna kombineras med svart arbete. Härigenom lyfter den försäkrade dubbel ersättning. Om den försäkrade redan redovisar inkomst som överstiger 7,5 basbelopp försämrar inte svarta inkomster SGI.

År 1996 utbetalades sjukpenning med 14,6 miljarder kronor. Även om fusket endast omfattar några få procent av de som uppbär sjukpenning innebär det stora merutgifter för staten i form av felaktiga utbetalningar och skatteinkomster.

Den sjukpenninggrundande inkomsten har även betydelse för andra ersättningssystem. Exempel på sådana är frivillig sjukpenningförsäkring, sjuklönegaranti, smittbärarersättning, arbetsskadeförsäkring (sjukersättning), havandeskapspenning, föräldrapenning, rehabiliteringsersättning, statligt personskadeskydd och statlig ersättning vid ideell skada.

Bostadsbidrag: Bostadsbidrag är ett inkomstprövat bidrag som riktas till hushåll med låga inkomster. Syftet med bidraget är att höja boendestandarden för resurssvaga hushåll med barn. Bostadsbidrag utges dels till barnfamiljer, dels till hushåll utan barn under förutsättning att ingen av hushållets medlemmar fyllt 29 år.

Från och med år 1997 har ett nytt system för inkomstprövning införts, som innebär att uppskattade inkomster skall kontrolleras i efterhand och att utbetalt belopp skall justeras så att bidragstagaren får bostadsbidrag i enlighet med de faktiska förhållanden som råder. Tidigare utbetalades bostadsbidrag på grundval av enbart den beräknade inkomsten. Som grund för beräkningen av bidragets storlek används ett inkomstbegrepp kallat bidragsgrundande inkomst (BGI). Något förenklat beräknas denna genom att man lägger ihop de taxerade inkomsterna av tjänst, kapital och näringsverksamhet. Enligt reglerna beräknas BGI i stort sett på samma sätt som inkomsten vid inkomstbeskattningen. BGI är således beroende av att den skattemässiga inkomsten är riktig. Svarta inkomster ingår naturligtvis inte i BGI. Det betyder att den som arbetar svart får lägre BGI än vad denne annars skulle ha fått. Den som arbetar svart och därmed uppvisar en för låg inkomst kan på falska grunder erhålla bostadsbidrag eller för högt bidrag.

År 1996 utbetalades bostadsbidrag med 8,3 miljarder kronor till sammanlagt 471 000 hushåll.

Arbetslöshetsersättning: De nya reglerna kan sägas innebära att de tidigare bestämmelserna om KAS (kontant arbetsmarknadsstöd) och arbetslöshetsförsäkring slagits ihop. Den som är försäkrad i en A-kassa och blir arbetslös har rätt att erhålla ersättning. Från och med den 1 januari 1998 lämnas dagpenningen i form av dels ett grundbelopp, dels en inkomstrelaterad ersättning. Grundbeloppet utbetalas med 240 kr per dag. Grundbeloppet är lika för alla. A-kasseersättningen utbetalas med högst 580 kronor per dag. Den inkomstrelaterade ersättningen utgår till den som uppfyller medlemsvillkoret i någon av A-kassorna. Den som uppbär arbetslöshetsersättning kan i strid mot reglerna arbeta svart och härigenom uppbära dubbla inkomster.

År 1996 utbetalades 35 miljarder kronor i arbetslöshetsersättning och 2,1 miljarder kronor i KAS. Även om fusket endast uppgår till några få procent innebär detta betydande merutgifter för staten i felaktiga utbetalningar och uteblivna skatteinkomster.

Förtidspension/sjukbidrag: Den som fyllt 16 år men inte 65 år har rätt till förtidspension om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den psykiska eller fysiska arbetsförmågan. Arbetsförmågan skall vara nedsatt med minst en fjärdedel och vara varaktig. Om nedsättningen inte är varaktig men anses bli bestående en avsevärd tid har den försäkrade rätt till folkpension i form av sjukbidrag.

Den som arbetar svart får, under förutsättning att inkomsten understiger 7,5 basbelopp, en lägre pensionsgrundande inkomst än om samtliga inkomster redovisades. På samma sätt som för sjukförsäkringen kan svart arbete vara till nackdel för den försäkrade om inte samtliga inkomster redovisats. Emellertid kan den som arbetar svart och samtidigt har förtidspension/sjukbidrag erhålla dubbla inkomster.

År 1996 utbetalades sammanlagt 10,5 miljarder kronor i förtidspension och sjukbidrag. På grund av kravet på nedsättning av arbetsförmågan är det troligt att få förtidspensionärer arbetar svart. Emellertid förekom det tidigare att förtidspension meddelades av arbetsmarknadsmässiga skäl och i den gruppen torde det finnas ”medicinska förutsättningar” för förvärvsarbete.

Underhållsstöd: Underhållsstödet är riktat till barn vars föräldrar inte längre bor tillsammans. Underhållsstödet har ersatt det tidigare bidragsförskottet och det särskilda bidraget till vissa adoptivbarn. Stödet utbetalas med 1 173 kronor i månaden, vanligtvis till det att barnet fyller 18 år. Underhållsstödet utbetalas till boföräldern, dvs. till den förälder som barnet bor hos oss. Den förälder som skall betala underhållsstöd för barnet kallas bidragsskyldig.

Den bidragsskyldige skall betala tillbaka underhållsstödet till försäkringskassan enligt särskilda regler. Försäkringskassan inhämtar uppgifter om inkomstförhållanden direkt från skattemyndigheten. För löntagare är inkomst av tjänst lika med intäkterna efter avdrag för kostnaderna för inkomsternas förvärvande. För näringsidkare är inkomsten lika med nettoinkomsten från näringsverksamheten. Till inkomsten läggs intäkt av kapital, studiemedel i form av studiebidrag samt en procent av den del av förmögenheten som överstiger 900 000 kronor. Den framräknade årsinkomsten minskas sedan med 24 000 kronor och utgör den inkomst som ligger till grund för beräkningen av återbetalningsbeloppet. Det betyder att återbetalningsskyldigheten är beroende av att rätt inkomster fastställs vid taxeringen. Eftersom återbetalningsskyldigheten baseras på inkomstförhållandena kan det i vissa situationer vara särskilt intressant för den återbetalningsskyldige att arbeta svart. Förutom att inkomsten är skattefri kommer den inte heller att betalas tillbaka till staten som återbetalning av underhållsstöd.

År 1996 utbetalades sammanlagt 4,6 miljarder kronor i bidragsförskott, numera underhållsstöd.

Lönegaranti: Reglerna om statlig lönegaranti infördes för att garantera att arbetstagarna skulle få betalt för sina fordringar mot arbetsgivare som försatts i konkurs. En första förutsättning för att erhålla garantin är att arbetsgivaren försatts i konkurs. En konkursförvaltare utses och övertar handhavandet av konkursboet. De pengar som förvaltaren får vid en försäljning av konkursboet används till att ersätta borgenärerna enligt förmånsrättsordningen.

För att avgöra vilka personer som är berättigade till ersättning och hur mycket dessa personer skall ha, går förvaltaren igenom arbetstagarnas anställnings- och löneförhållanden. Lönegarantin innebär att staten upp till ett visst maximibelopp svarar för arbetstagarnas löne- och pensionsfordringar. Endast lönefordringar som har förmånsrätt i konkursen kan ersättas genom garantin. För sådana fordringar utbetalas högst 100 000 kronor till varje enskild arbetstagare.

Efter det att garantibeloppet utbetalats inträder staten i arbetstagarens rätt mot konkursgäldenären. Lönegaranti förutsätter att den enskilde inte har förvärvsinkomster. Genom att arbeta svart kan den enskilde erhålla dubbla inkomster.

År 1996 utbetalades sammanlagt 1,3 miljarder kronor i lönegaranti.

Socialbidrag: Den enskilde får socialbidrag om denne inte klarar sin försörjning och livsföring på annat sätt. Med ”försörjning” menas hyreskostnader, matkostnader m.m. Med ”livsföring” menas det som hör till en skälig levnadsnivå. Socialbidraget är med andra ord det yttersta skyddsnätet i välfärdsstaten. Det är kommunerna som enligt socialtjänstlagen (1980:620) svarar för socialbidraget. Socialtjänsten gör en individuell bedömning av varje sökandes behov.

Den som ansöker om socialbidrag måste uppge sina ekonomiska förhållanden. Den sökande skall alltid uppge hur han eller hon har klarat sin försörjning de senaste två månaderna. Socialtjänsten kontrollerar att den sökandes uppgifter om bl a inkomst är riktiga. Den som arbetar svart och därmed har oredovisade inkomster kan erhålla socialbidrag som denne inte är berättigad till.

År 1996 utbetalades sammanlagt 12 miljarder kronor i socialbidrag.

Kommunal barnomsorg: Enligt socialtjänstlagen är kommunerna skyldiga att tillhandahålla plats inom barnomsorgen för alla barn mellan 1 – 12 år vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar. Kommunerna får enligt socialtjänstlagen ta ut skäliga avgifter för barnomsorgen. I de allra flesta kommuner är barnomsorgsavgifterna även beroende av föräldrarnas inkomster. År 1995 hade 85 procent av kommunerna en sådan inkomstrelaterad taxa vid daghemmen. Förutom uppgifter om familjeförhållande skall föräldrarna lämna uppgifter om inkomst av tjänst, inkomst av näringsverksamhet eller om andra bidrag än socialbidrag utgår. Den sökande godkänner att kommunen kontrollerar uppgifter hos försäkringskassa, arbetsförmedling och skattemyndighet. Den som arbetar svart och därmed uppger för lågt taxerad inkomst kan få en lägre daghemsavgift än vad denne annars skulle ha fått betala.

Andra inkomstrelaterade bidrag: Förutom de ovan redovisade ersättningssystemen finns det ett flertal andra system där den redovisade inkomsten har betydelse. Andra inkomstrelaterade ersättningssystem är resursarbete, starta-eget-bidrag, arbetsplatsintroduktion (API), utbildningsbidrag (vid arbetsmarknadsutbildning), datortek, offentligt tillfälligt arbete (OTA), tillfällig avgångsersättning, arbetslivsutveckling (ALU), lönebidrag, studiemedel, studiehjälp (extra tillägg), särskilt utbildningsbidrag, särskilt vuxenstudiestöd (SVUX), särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA) och statlig inkomstgaranti för konstnärer.

Beneficiereglerna: Den som får en fordran fastställd i dom eller beslut kan få biträde av kronofogdemyndigheten, KFM, för att verkställa beslutet. Mål om verkställighet enligt Utsökningsbalken, UB, kallas utsökningsmål.

Man kan förenklat tala om två utmätningssituationer: dels utmätning av saker, fordringar eller rättigheter enligt reglerna i 4 kap. och 5 kap. UB, dels utmätning av lön och pensioner enligt reglerna i 7 kap. UB. De förutsättningar som krävs för att egendom får utmätas är att denna tillhör gäldenären och att egendomen kan överlåtas samt har ett förmögenhetsvärde. Även om egendomen är utmätningsbar är det inte säkert att förrättningsmannen får utmäta all sådan egendom. För att gäldenären inte skall blottställas är viss egendom undantagen från utmätning. Sådan egendom kallas beneficieegendom.

Den som arbetar svart och därmed har oredovisade inkomster kan i strid mot reglerna om utmätning behålla mer än vad denne annars skulle vara berättigad till. Den som t.ex har köpt en bostadsrätt eller en bil för pengar som han eller hon tjänat i samband med svarta inkomster, kan vara skyddad från utmätning enligt reglerna om gäldenärens beneficium vid utmätning. Beneficiereglerna gör det sålunda möjligt för gäldenären att ”tvätta” svarta pengar till sådan egendom som skall undantas från utmätning. Den som är utsatt för utmätning eller införsel kan arbeta svart och genom att inkomsterna är oredovisade få behålla mer än vad som är tillåtet. Reglerna om utmätning och införsel kan påverka den enskildes vilja att arbeta svart. Från gäldenärens perspektiv kan alternativet uppfattas som att ökade redovisade inkomster enbart går till kronofogden.

Sammanfattning: Inventeringen visar att det är inkomsten som de beskrivna systemen kretsar kring. Samtliga system behöver beräkna en inkomst för att få ett underlag för beskattning, för att bestämma behovet av stöd eller för att bestämma den enskildes förmåga att utge något. Systemen har det gemensamt att de bygger på den skattemässiga inkomsten. Kärnpunkten är att den skattemässiga inkomsten blir riktigt redovisad och att det inte förekommer några oredovisade inkomster till följd av svart arbete. Om den enskilde arbetar svart och därmed inte redovisar sin rätta inkomst slår detta igenom även på andra system, exempelvis daghemsavgifter och underhållsstöd. För den offentliga sektorn leder således svart arbete dels till lägre inkomster i form av skatter, socialavgifter, daghemsavgifter och återbetalning av underhållsstöd, dels till högre utgifter för ersättningar och bidrag.

Svart arbete kan också leda till lägre utgifter för staten genom att sjukpenning och pension blir lägre till följd av en felaktig SGI och PGI (gäller inkomster under 7,5 basbelopp). Härigenom kan den enskilde förlora på att arbeta svart. Å andra sidan kan låg inkomst kompenseras med bidrag, t.ex. bostadsbidrag, vilket i sådana fall förtar effekten av statens minskade utgifter för sjukpenning och pension.

2.2 RRVs fortsatta undersökning

Under våren 1998 genomför RRV studier över omfattningen av och strukturen på det svarta arbetet. Strukturen kommer att undersökas genom systematiska djupintervjuer av olika aktörer i ekonomin. Omfattningen kommer att beräknas utifrån en kombinationsmetod. För det första kommer en i Nederländerna och Danmark utvecklad sociologisk metod att användas vid intervjuer. Ett antal tusen slumpmässigt utvalda personer kommer att utförligt utfrågas om deras sätt att förvärva inkomster. Samtliga respondenter garanteras total anonymitet.

Resultaten av intervjuundersökningen kommer att matchas mot resultatet från djupintervjuerna. Vidare kommer vissa makroekonomiska beräkningar att göras.

Efter rapporterna om det svarta arbetets struktur och omfattning kommer RRV att lämna förslag på hur det svarta arbetet skall kunna minska.