Den tilltagande skattekonkurrensen mellan EU:s medlemsstater har nyligen uppmärksammats i svenska medier. Konkurrensen om utländska portfölj- och direktinvesteringar tenderar att pressa ner skattesatserna på bolags- och kapitalinkomster. Många fruktar att en fortsatt ohämmad skattekonkurrens inom EU kan leda till bolags- och kapitalskatternas försvinnande (”the race to the bottom”). Förlorade skatteinkomster får då tas igen genom höjda eller nya skatter på andra mer immobila produktionsfaktorer. Skattekonkurrensproblemen är emellertid snarare globala än regionala. En eventuell koordination eller harmonisering av skatter på EU-nivå kan få endast begränsad effekt såvitt inte övriga världen accepterar samma spelregler. OECD har under sommaren 1996 startat ett skattekonkurrensprojekt (the Tax Competition Project). I det följande beskrivs kortfattat bakgrunden till OECD-projektet (avsnitten 1–4). En kommuniké på engelska utfärdad av ’the Bureau of the Special Sessions on Tax Competition’, beskrivande projektets innehåll och syfte, återges i avsnitt 4.
1 Ekonomisk integration (globalisering)
En accelererande ekonomisk integration på både regional och global nivå har skapat en helt ny verklighet för både stat och företag.
Företagens möjligheter att verka och expandera internationellt har ökat. Avvecklingen av valutahinder, liberaliseringen och moderniseringen av finans- och kapitalmarknader, regional integration och en närmast explosionsartad utveckling på IT-området medför att alltfler företag kan utveckla regionala och globala lednings-, investerings- och handelsstrategier. Denna utveckling medför vidare att en allt större andel av de traditionellt inhemska marknaderna numera utsätts för internationell konkurrens.
Den globaliserade ekonomin har begränsat statens möjligheter att agera suveränt inom sitt territorium. Allt färre områden av svensk ekonomisk politik kan i dag betraktas som rent nationella angelägenheter. Dels har medlemskapet i EU och ett växande antal andra internationella juridiska åtaganden kringskurit riksdags och regerings möjligheter att agera självständigt, dels har de omfattande globala avregleringarna framtvingat allt större hänsynstaganden till de ekonomiska omvärldsförhållandena vid utformningen av svensk ekonomisk politik. Öppna och internationellt hårt uppknutna länder med små hemmamarknader som Sverige kan i dag i mycket liten utsträckning tillåta sig att avvika från det internationella ekonomiska ”genomsnittet”.
2 Integrationens påverkan på skatteområdet
Trots att nationell skattelagstiftning i mycket ringa utsträckning har omfattats av integrationsprocessen, har integrationsprocessens påverkan på skatteområdet varit enorm. I takt med att offentligrättsliga och andra hinder mot kapitalets fria rörlighet har avvecklats, har utrymmet för internationell skatteplanering och skatteflykt ökat. Vidare har avregleringarna medfört att skatternas betydelse vid företagens investeringsbeslut ökat. Denna utveckling har ökat den svenska skattebasens rörlighet och därmed kontinuerligt minskat andelen ”säkra” skatteinkomster för svenska staten.
3 Skattekonkurrens
Kapitalets fria rörlighet i kombination med globala investeringsstrategier skapar ökade möjligheter för ekonomiska aktörer att ”shoppa runt” och förlägga sina investeringar i de länder som erbjuder det generellt sett mest gynnsamma företagsekonomiska klimatet och de bästa individuella ekonomiska villkoren. Denna utveckling har under det senaste decenniet mer eller mindre tvingat det stora flertalet länder i Nordamerika och Europa att generellt sänka bolagsskattesatsnivåerna i syfte att öka det nationella skattesystemets internationella konkurrenskraft. Sverige utgör i det avseendet inte något undantag.
Flertalet länder har dock inte stannat därvid. Den allmänna insikten om skatternas växande betydelse har lett till att länder både inom och utanför OECD-området har infört investeringsfrämjande skattelagstiftning i syfte att attrahera olika typer av industriella och andra kommersiella investeringar. Avsikten med sådan lagstiftning kan vara att antingen attrahera utländska investeringar eller förmå inhemska ekonomiska aktörer att företrädesvis investera i hemlandet eller bådadera. Investeringsfrämjande skattelagstiftning tar sig typiskt sett uttryck i form av tidsbegränsade lättnader från den ordinarie inkomstskatten, vilka medges i särskild lagstiftning genom dispensförfaranden. Mot bakgrund av att de positiva nationalekonomiska effekterna av traditionell investeringsfrämjande lagstiftning alltmer har kommit att ifrågasättas1 och – framför allt – att begränsade skattelättnadslagstiftningar tenderar att väcka grannländernas missnöje, har det numera blivit vanligare att investerare i stället lockas med särskilda permanenta skattefördelar som ligger – mer eller mindre synligt – inbakade i den ordinarie skattelagstiftningen.
De globala avregleringarna har också lockat alltfler OECD-länder att införa en särskild typ av skattelättnadslagstiftning som många länder uppfattar som mer eller mindre statsfinansierad skatteflyktsverksamhet. Själva lagstiftningskoncepten har hämtats från de traditionella skatteparadisen och sedan förfinats och anpassats till en normalbeskattad miljö. Utländska investerare (i huvudsak multinationella företag) uppmuntras att etablera vissa typer av lågbeskattade företag på i huvudsak finans-, kapital- och tjänsteområdet (t.ex. banker, koncerninterna finansbolag och försäkringsbolag, fond- och investeringsbolag, holdingbolag, huvudkontor, koncerninterna distributions- och servicebolag).2 Företagen kan utnyttjas för kommersiellt legitima ändamål, men också för att internprissättningsvägen flytta inkomster från högskatteländer till dessa lågbeskattade bolag. De statsfinansiella kostnaderna i form av förlorade skatteintäkter är oftast marginella för den stat som inför sådan lättnadslagstiftning, men omfattande för de stater mot vilka finans- och tjänsteverksamheten bedrivs. Mot bakgrund av att det underliggande syftet med vissa varianter av denna typ av lättnadslagstiftning snarare är att förvärva ett stycke av andra länders skattebaser än att attrahera kommersiella investeringar har alltfler länder kommit att betrakta införandet av denna form av lättnadslagstiftning som ”illojal skattekonkurrens”.
Se t.ex. OECD-rapporten Taxation and Foreign Direct Investment, The Experience of the Economies in Transition (1995).
För en närmare beskrivning av vissa av dessa bolagstyper, se Fensby, Neutralitet och beskattningen av utländska dotterbolags bolagsinkomster, Skattenytt 1996 s. 252ff.
4 Internationellt samarbete samt OECD:s skattekonkurrensprojekt
Fram till relativt nyligen valde de flesta länder att agera ensidigt eller bilateralt mot andra länders skattelättnadslagstiftningar. Länders ovilja att i något avseende ge upp den (formella) friheten att fritt utforma sitt skattesystem har effektivt hindrat allt samarbete på detta område. Femton OECD-länder inklusive Sverige har infört s.k. CFC-lagstiftning.3 Vidare har ett mindre antal länder också infört liknande lagstiftning för att motverka investeringar i olika typer av utländska fonder och truster. Flera traditionella exempt-länder har delvis eller helt övergått till credit-metoden för att undanröja internationell dubbelbeskattning. Nyare svenska och utländska dubbelbeskattningsavtal innehåller också olika typer av begränsningsbestämmelser som antingen helt utesluter vissa typer av lågskattebolag från avtalets tillämpningsområde eller begränsar avtalets tillämpning på dessa lågskattebolag.4
Vissa OECD-länder som har infört skattelättnadslagstiftningar på finans-, kapital- och tjänsteområdet har gjort det av främst defensiva skäl i förhoppningen att kunna bromsa upp ett växande och i många fall närmast okontrollerbart utflöde av kapital och skatteintäkter. I vissa fall har det uttryckligen poängterats i förarbetena att syftet med lättnadslagstiftningen har varit att neutralisera liknande lagstiftningar som införts i landets närområde. Få OECD-länder kan i dag beteckna sig som helt ”rena” från den särskilda typen av skattelättnadslagstiftning på finans-, kapital- och tjänsteområdet som beskrivits i avsnitt 3.
Flertalet OECD-länder är i dag av uppfattningen att skattekonkurrens leder till en icke önskvärd snedvridning av investeringsflödena, vilken hindrar en optimal allokering av de globala produktionsresurserna. Den i föregående avsnitt nämnda typen av lättnadslagstiftning på finans-, kapital- och tjänsteområdet betraktas av många OECD-länder som rent skadlig. Det finns tecken på att skattekonkurrensen leder till att skattebördorna alltmer övervältras på mindre mobila produktionsfaktorer, vilket tenderar att underminera rättvisan i de nationella skattesystemen. På längre sikt kan staternas möjligheter att fullt ut uppfylla sina sociala åtaganden försvåras eller omöjliggöras. Dessa insikter har lett till att det stora flertalet OECD-länder nu är mer villiga att samarbeta över gränserna för att få bukt mrf den accelererande skattekonkurrensen.
Vissa försiktiga steg i denna riktning har redan tagits. Mot bakgrund av de pågående EMU-förberedelserna har olika EU-organ nyligen börjat närmare granska om den fria skattekonkurrensen kan förenas med en i övrigt fördjupad integration av medlemsstaternas ekonomier. Vidare har röster också höjts för att investeringsfrämjande skattelagstiftning bör regleras – antingen nu eller i ett senare skede – inom ramen för det närmast allomfattande multilaterala investeringsavtalet som just nu håller på att förhandlas fram i OECD.
Skattekonkurrensproblemen har också utförligt behandlats av OECD:s skattekommitté. 1993 startades projektet ”Fiscal Degradation”. En ej offentliggjord slutrapport framlades till skattekommittén i januari 1996. I juni 1996 tillsattes en särskild arbetsgrupp (the Special Sessions on Tax Competition) inom OECD vars uppgift är att följa upp det arbete som har bedrivits inom ramen för ”Fiscal Degradation”-projektet. Arbetsgruppen skall söka avgöra vilka typer av lättnadslagstiftningar som kan betraktas som illojal skattekonkurrens samt lägga fram förslag på hur medlemsstaterna både ensidigt och genom internationellt samarbete skall kunna bekämpa illojal skattekonkurrens.5 Projektet är inledningsvis begränsat till de särskilda lättnadslagstiftningar på finans-, kapital- och tjänsteområdet som kortfattats beskrivits i avsnitt 3. En delrapport kommer att presenteras OECD:s ministerråd i maj 1998.
Nedan återges en kommuniké om skattekonkurrensprojektet utfärdad av The Bureau of the Special Sessions on Tax Competition. Kommunikén beskriver kortfattat bakgrunden till projektet samt dess innehåll och syfte:
För en närmare redogörelse av OECD-ländernas CFC-lagstiftningar, se OECD-rapporten Controlled Foreign Company Legislation, Studies in Taxation of Foreign Source Income (1996).
Se t.ex. artikel 26 i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Malta (SFS 1995:1504).
I skattekonkurrensprojektets mandat används begreppet ”harmful tax competition”. Den franska översättningen är ”competition fiscale dommageable”. En mer korrekt svensk översättning skulle då vara ”skadlig skattekonkurrens”. Termen ”illojal skattekonkurrens” synes emellertid ha blivit den vedertagna i svenska medier.
Background
Globalisation is not new but the pace of integration of national economies and capital and financial markets has increased in recent years. In part this is due to the removal of exchange controls and other restrictions on inward and outward investment flows and to the increasing integration of major non-Member countries into the global trading system. In part, it reflects the development of regional free blocs such as Mercosur, the European Union and NAFTA, and in part the spread of MNE’s which operate globally. The advent of global communication technologies has accelerated this trend and has encouraged large corporations and financial institutions to develop global strategies. These developments have further exposed the differing tax systems of all countries to competitive forces.
As segments of the tax base have become increasingly geographically mobile, so investment, financing and other business decisions have become increasingly sensitive to tax differentials. Trade, investment and tax issues become closely interlinked. More generally, the risk of a competitive bidding between countries for geographically mobile activities is increased.
A recently launched OECD project examines these issues with the objective of protecting the integrity of countries’ tax regimes from the harmful effects of tax competition, recognising that if countries do not act together there is a risk that all countries will suffer from these harmful effects.
It was these concerns which led the 21–22 May 1996 Ministerial Communiqué to call upon the Organisation to:
”to develop measures to counter the distorting impact of harmful tax competition on investment and financing decisions and the consequences for national tax bases, and report back in 1998.”
This view was endorsed by the G7 countries, which included the following paragraph in the Communiqué issued by the Heads of State at their 1996 Lyon Summit:
”Finally, globalisation is creating new challenges in the field of tax policy. Tax schemes aimed at attracting financial and other geographically mobile activities can create harmful tax competition between States, carrying risks of distorting trade and investment and could lead to the erosion of national tax bases. We strongly urge the OECD to vigorously pursue its work in this field, aimed at establishing a multilateral approach under which countries could operate individually and collectively to limit the extent of these practices. We will follow closely the progress on work by the OECD, which is due to produce a report by 1998.”
Of particular concern to tax policymakers has been the interface between taxation arrangements and financial markets and the concept of ”tax revenue flight”, i.e. tax-driven migration of internationally mobile activities. Increased liberalisation of financial markets has improved the international allocation of savings and capital and reduced the cost of capital to enterprises. Nevertheless, the liberalisation of financial markets has widened the scope for tax planning, increased opportunities for tax evasion and avoidance, reduced the feasibility of taxing capital income and contributed to the erosion of the tax base in many countries. Deregulation, the resulting wider range of services provided by financial intermediaries, and financial innovation may have contributed materially to stimulate potential tax-motivated cross-border transactions by providing greater scope for financial arbitrage.
Multinational enterprises have the possibility of exploiting the differences in tax systems between countries and of taking on different organisational forms so as to reduce their world-wide tax liabilities. The increased integration of capital and financial markets and the development of global corporate strategies has opened up new possibilities for enterprises to group services and financial activities in a central location. There are often good economic and organisational reasons for such centralization. However, since these activities are geographically very mobile they are highly sensitive to tax regimes.
The international allocation of capital and services can be distorted by differences in tax structures. Some of these distortions may be the incidental result of the interaction between different tax systems and some from the interaction between preferential tax regimes with other tax systems.
Contradictory though it may sound, in this new global environment greater international co-operation may be the only way for small and large countries to maintain their fiscal sovereignty.
A number of countries – acting in their capacity as source and residence countries – have adopted defensive measures against the use of tax havens, the deferral of taxable income by means of shifting profits into low tax jurisdictions and the spread of preferential tax regimes which undermine their tax base. Other countries are considering new institutional approaches to deal with these problems. It is unclear how effective these unilateral responses have been. The project will include an assessment of the effectiveness of existing measures intended to counter harmful tax competition.
Tax authorities are naturally concerned that tax havens and the development of preferential tax measures or ”tax niches”, will lead to an erosion of the tax base and a loss of revenue. Also they may promote distortions in the flows of international trade, services, and capital, which may in turn, have longer term effects on the tax base of Member countries, encourage international tax evasion and avoidance and undermine respect for the tax system. The OECD study focuses on these harmful effects of such forms of tax competition.
Objectives of the OECD study
The objective of the OECD study is to analyse the issue of harmful tax competition and to develop measures to counter the distorting impact of harmful tax competition on investment and financing decisions and the consequences for national tax bases. The study will focus primarily on the effects of specific regimes on other countries. The study will examine the different approaches that can be taken to deal with harmful tax competition covering both measures under tax treaties and domestic law and including measures by the source and resident countries.
The project will aim at developing a better understanding of how preferential regimes undermine the tax base of the host country and of other countries and leads to both global and national misallocation of resources. By identifying tax regimes which are considered particularly damaging and by analysing the features of both residence and source countries that make those regimes damaging, the project will aim at identifying ways in which governments acting individually and collectively could best address the problems presented to them by countries operating particularly harmful regimes, whether those within or outside of the OECD area.
The study will aim at strengthening the discipline on tax policy, improving the transparency of tax provisions, and examining the revenue, economic and administrative implications of preferential regimes, as well as their effect in terms of horizontal and vertical equity and taxpayer compliance.
The Committee on Fiscal Affairs attaches particular importance to associating non-Member countries with this project, since it is recognised that non-Member countries face similar problems to OECD countries and that any action taken at the level of the OECD would risk being ineffective unless major players outside the OECD are associated with this project.
Scope of the project
The focus of the project will be on specific tax regimes or provisions found in OECD Member countries, their dependencies and non-Member countries, with particular attention being paid to the income and capital taxes. The project will include any type of tax regimes which is considered as having the potential to promote harmful tax competition, which leads to an erosion of the revenue base and to distortions in investment and trade patterns. The study will also examine the general tax system within which these regimes operate.
The initial focus of the study is on geographically mobile activities, such as financial and service activities. Tax incentives designed to attract investment in plant, building and machines are excluded. It is recognised that this borderline is not always easy to apply and that there are close links between decisions on the location of real investment and the associated decisions on financing and the provision of services.
Regimes to be examined under the project will include those that relate to all forms of taxation, regardless of the level of government, whether they are specifically provided for under the law or given by way of administrative practice. It will include transparent (i.e. clearly visible) tax regimes such as exemptions and reduced nominal rates of taxation, but also less visible ones such as favourable administrative definitions of the tax base. It will also include tax schemes such as holdings, trusts and other pass through entities which may in certain circumstances be used for tax minimising purposes by non-residents. Non tax provisions (e.g. bank secrecy) which may influence the tax climate in a country, and in particular which are relevant for exchange of information, will also be covered.
Torsten Fensby
Torsten Fensby är anställd på OECD:s skattesekretariat i Paris och arbetar i huvudsak med modellavtals- och skattekonkurrensfrågor.