Fiscalis

Mål 1: Gemensam förståelse av gemenskapslagstiftningen

För att uppnå en hög nivå av gemensam förståelse av gemenskapslagstiftningen och av genomförandet av den är medlemsstaternas insatser för att utbilda sina skattetjänstemän mycket viktiga. För att samordna dessa insatser och för att säkerställa att de medför att gemenskapslagstiftningen överallt tillämpas med samma effektivitet och smidighet krävs ett utbildningsinitiativ (se Gemensamma utbildningsinitiativ, sid 441) från kommissionen.

Mål 2: Samarbete sinsemellan medlemsstaterna och med kommissionen

För att garantera ett effektivt, smidigt och omfattande samarbete mellan medlemsstaterna och mellan dem och kommissionen krävs en gemenskapsrättslig ram för att fastställa reglerna för samarbetet. Kommissionen kommer att föreslå ändringar i de existerande rättsliga ramarna för att möta det nya gemensamma mervärdesskattesystemets behov, vilket främst planeras ske i fjärde etappen av kommissionens arbetsprogram.14 Härutöver behövs två ytterligare åtgärder, vilka FISCALIS avser att tillgodose:

Det krävs en infrastruktur som möjliggör kommunikation och informationsutbyte mellan medlemsstaterna. För att inrätta denna och säkra dess funktion krävs en övergripande samordning, som närmast blir en uppgift för gemenskapen.

Det krävs att de tjänstemän som ska samarbeta med varandra över gränserna utvecklar en vana vid sådant samarbete. Gemenskapen har till uppgift att stimulera denna utveckling bl.a genom att sammanföra tjänstemän från olika nationella förvaltningar.

Mål 3: Utveckling av de administrativa förfarandena

En viktig målsättning är att säkerställa en fortsatt utveckling av de administrativa förfarandena, särskilt för att motsvara ändrade förhållanden, där gemenskapen har en roll att spela för att sprida de bästa förvaltningsmetoderna samt de krav som det nya mervärdesskattesystemet kommer att ställa på förvaltningarna bl.a. ifråga om enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten.

System för kommunikation och utbyte av information (artikel 4)

Kommissionen understryker hur viktiga fungerande kommunikationssystem är för informationsutbyte och framgångsrikt samarbete, bl.a pekas på de goda erfarenheterna från de existerande systemen VIES, Fiscal SCENT, SEED och EMVS. Sannolikt kommer helt nya system att behövas i framtiden. Vilka system som erfordras blir avhängigt de skatterättsliga regler som kommer att gälla i bl.a det nya mervärdesskattesystemet och som senare kommer att presenteras i takt med arbetsprogrammet. Avsikten med det framlagda förslaget är att ge den nödvändiga rättsliga och budgetmässiga grunden för såväl framtida som redan existerande kommunikationssystem. Det är troligt att kommissionen försöker inrätta ett enda framtida kommunikationssystem, som klarar av alla slags ärenden rörande mervärdesskatt och punktskatter. Det är också tänkbart att ett sådant system ska kunna integreras med de nationella kommunikationssystemen för skatteinformation.

Handböcker och guider (artikel 4)

Det är utan tvekan så att gemenskapslagstiftningen skapar ett behov av handböcker och liknande arbetsverktyg för såväl näringslivet som förvaltningarna. Fiscalis-programmet kommer att ge kommissionen en bättre möjlighet än hittills att tillgodose detta behov.

Utbyten (artikel 5 [1])

Ett utbyte definieras som ett arbetsbesök i gemenskapens intresse av en tjänsteman från en förvaltning till en annan. Under perioden 1993–1996 har mer än 500 utbyten skett under Matthaeus-Tax-programmet. Erfarenheterna från utbyten under Matthaeus-Tax-programmet har varit mycket goda, i synnerhet i de fall utbytestjänstemannen utfört praktiska uppgifter för den förvaltning som tjänstemannen besökt. Dessa utbyten avses fortsätta och skall bli mer praktiska och arbetsrelaterade med tydlig inriktning på särskilda verksamheter och vara noggrant förberedda.

Seminarier (artikel 5 [2])

Seminarier, som ett forum för experter från olika medlemsländer att diskutera gemensamma frågor, har varit en huvudaktivitet inom Matthaeus-Tax-programmet. T.o.m 1996 har ett 25-tal seminarier genomförts, varvid sammanlagt uppåt ett 1000-tal skattetjänstemän deltagit. Genomförda utvärderingar visar att de varit mycket nyttiga, inte minst i de fall då representanter för skattebetalare och näringsliv varit närvarande.

Seminarier kommer även fortsättningsvis att ges en betydande roll. Hittills har alla seminarier riktats till alla medlemsstater samtidigt. I framtiden kommer de att kunna riktas dels till alla medlemsstater, men även till en enda medlemsstat eller en grupp av medlemsstater, allt efter behov.

Multilaterala kontroller (artikel 5 [3])

En mycket effektiv form av samarbete mellan medlemsstaterna har varit de multilaterala pilotkontroller avseende strukturerade kontrollprojekt, som hittills genomförts i två olika omgångar. Dessa pilotkontroller har som främsta syfte att utveckla nya samarbetsformer och för att identifiera hinder för samarbete ifråga om gränsöverskridande skattekontroll. I dessa kontrollprojekt kan av legala skäl de associerade länderna delta först efter deras anslutning.

Gemensamma utbildningsinitiativ (artikel 6)

Kommissionen konstaterar att de gemenskapsåtgärder som gjorts beträffande utbildning av tjänstemän hittills varit otillräckliga. I framtiden behövs en längre gående samordning och fördjupning av medlemsstaternas insatser för att utbilda sina tjänstemän i den gemensamma lagstiftningen och för genomförandet av den. Det gemensamma utbildningsinitiativet skall vara en paketlösning innehållande gemensamma utbildningsprogram, språkutbildning och utbildningsverktyg.

När det gäller utbildningsprogram antogs redan i Matthaeus-Tax-programmet ett sådant med en lista över ämnen som ska läras ut i de nationella utbildningsinstitutionerna för skattetjänstemän. Detta program15, som genomförts av samtliga medlemsstater, kommer att utvecklas. Ett omfattande utbildningsprogram behövs som förberedelse för genomförandet av det nya mervärdesskattesystemet och dels behövs ett utbildningsprogram för de associerade länderna. Vidare behövs en högre detaljnivå i varje ämne samt mer intensiv utbildning i användning av de rättsliga verktyg som finns för samarbete i skatteärenden.

Brist på tillräckliga språkkunskaper har visat sig vara det största hindret för samarbete. Språkkunskaper blir allt nödvändigare för fullgörandet av administrativa uppgifter för skattetjänstemän, både avseende kontakter med andra medlemsstaters förvaltningar och företag.

Det nya mervärdesskattesystemet kommer att ställa stora krav på språkkunskaper hos en betydligt bredare grupp av tjänstemän än för närvarande, då det nya systemet förväntas medföra betydligt utökade kontakter med tjänstemän och företag i andra medlemsländer. Medlemsstaterna måste därför redan nu formalisera sina åtaganden beträffande språkutbildning genom att utarbeta en gemensam långsiktig plan.

En tredje komponent i utbildningsinitiativet är att tillskapa verktyg för utbildningen. Således pekar kommissionen på nödvändigheten av språkverktyg för skatteterminologi och verktyg som förklarar hur medlemsstaternas skatteadministration fungerar.

För att genomföra detta utbildningsinitiativ kommer kommissionen att behöva engagera utbildningsexperter från medlemsstaterna i en betydligt större utsträckning än hittills. Kommissionen anser också att ledningen av utbildningen på sikt skulle kunna överlåtas på ett nytt gemenskapsorgan som ansvarar för utbildningen på skatteområdet.