9 Koncernbeskattning
En förutsättning för koncernbidragsrätt enligt 2 § 3 mom. 1 st. SIL är, att moderföretaget är ett svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag. Det innebär normalt, att öppna koncernbidrag är uteslutna mellan två svenska systerbolag, om deras moderföretag är ett utländskt företag. Diskrimineringsregeln i ingångna dubbelbeskattningsavtal kan dock innebära, att avdrag för koncernbidrag ändå kan medges i situationer liknande denna, se RÅ 1993 ref 91. I RÅ 1996 ref 69 (Fb), prövades diskrimineringsregeln i 1960 års dubbelbeskattningsavtal med Tyskland. Artikel 22 § 4 i detta avtal innebar i korthet att ett företag i en stat som helt eller delvis kontrollerades av personer med hemvist i andra staten inte fick bli föremål för någon hårdare beskattning än den beskattning som andra liknande företag i den förstnämnda staten underkastas. Frågan gällde, om ett svenskt aktiebolag med ett tyskt Kommanditgesellschaft auf Aktien (KGaA) som moderbolag kunde anses som ett ”liknande företag” i förhållande till ett svenskt aktiebolag med svenskt moderbolag.
En skillnad mellan ett svenskt aktiebolag och ett KGaA som Skatterättsnämnden fäste avgörande vikt vid är, att ett KGaA har en eller flera obegränsat ansvariga bolagsmän. Regeringsrätten däremot undersökte om ett KGaA kan likställas med ett svenskt aktiebolag i de hänseenden som främst är relevanta vid koncernbeskattningen. Man konstaterade då att civilrättsligt är den huvudsakliga skillnaden den ovannämnda personliga ansvarigheten för en eller flera bolagsmän. Vidare konstaterades att ett KGaA och dess aktieägare skattemässigt behandlas som ett Aktiengesellschaft, och att ett KGaA kan ingå i ett så kallat Organschaft, dvs den tyska motsvarigheten till koncernbidragsreglerna. Konklusionen blev, att ett svenskt aktiebolag med ett KGaA som moderföretag skall anses som ett ”liknande företag” i förhållande till ett svenskt aktiebolag med ett svenskt aktiebolag som moderföretag. Det innebar att två svenska aktiebolag med ett KGaA som gemensamt moderföretag kan ge varandra koncernbidrag.
Det var naturligtvis betydelsefullt att ett KGaA kan ingå i en sådan intressegemenskap som med stöd av Organschafts-reglerna kan leda till resultatutjämning. Däremot torde det inte vara ett tillräckligt rekvisit, eftersom det i andra rättsordningar (och för den delen också i den tyska) finns möjligheter till skattemässig resultatutjämning (eller bättre uttryckt skatteutjämning) mellan subjekt som inte skulle kvalificera sig för koncernbidrag enligt 2 § 3 mom. SIL om de vore svenska. Det kan tex gälla fysiska personer. Därtill torde krävas, vilket synes framgå av Regeringsrättens motivering, att det utländska subjektet också civilrättsligt och i andra skatterättsliga hänseenden är att likna vid ett aktiebolag (eller något av de subjekt som uppräknas i 2 § 3 mom. 1 st. SIL). Rättsfallet kommenteras utförligare av Lindencrona i avsnitt 13.
Bertil Wiman