Till denna frågespalt kan läsarna skicka in frågor för besvarande i tidskriften. En svarspanel avgör på grund av problemets allmänintresse om frågan skall besvaras och i sådant fall hur omfattande och detaljerat svar som skall ges. Frågeställarna skall inte betrakta svaren som rådgivning om ett konkret problem, utan som en sedvanlig i artikelform belysande diskussion av rättsläget på det omfrågade området riktad till allmänheten.
Svarspanelen består för närvarande av jur.dr. Börje Leidhammar, skattejurist vid Ernst & Young, professor Göran Grosskopf, advokat Peter Nordquist vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå, högskolelektor Kent Simon samt Ulf Söderholm vid advokatfirman Vinge.
Skriftliga frågor sänds till Jesper Öberg, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 10691 Stockholm. Uppgift om frågeställarens adress och telefonnummer skall anges, bl.a. för eventuella kompletteringar. Frågeställaren kan efter eget val välja att framträda under namn eller signatur i tidskriften.
Fråga
På grund av att ett klientföretag har tvingats till driftinskränkningar kommer företaget att säga upp viss personal. Tanken är dock att ge dessa personer ett avgångsvederlag som skall fördelas och betalas ut med lika stora rater under 16 månader. Den uppsagda personalen kommer ej att behöva utföra något arbete under nämnda tid för att erhålla avgångsvederlaget. Med anledning av förestående uppsägning undrar jag om avgångsvederlaget kan kostnadsföras direkt som lön?
Svar
Då den uppsagda personalen i förevarande fall inte skall utföra arbete som motprestation till avgångsvederlaget, får företaget göra avdrag för hela avgångsvederlaget omedelbart när utfästelsen om avgångsvederlag ges till den uppsagda om den uppsagda då lämnat sin tjänst. Skälet härtill är att den som lämnar företaget anses ha utfört alla de prestationer som motiverar avgångsvederlaget. Om avgångsvederlaget emellertid skulle vara villkorat av ytterligare arbetsinsats i framtiden, får företaget ej göra avdrag för avgångsvederlaget när utfästelsen ges, utan avdrag medges då löpande.
Det kan nämnas att preliminär A-skatt ska innehållas vid den tidpunkt då avgångsvederlaget utbetalas eller är tillgängligt för den anställde. För innevarande år skall den innehållna A-skatten beräknas efter en skattetabell för engångsbelopp. Avseende de utbetalningar av avgångsvederlaget som sker efter innevarande år ska emellertid skatteavdrag göras med 30 %, då skattetabellen för engångsbelopp enbart tillämpas under det år anställningen upphör.
Fråga
Ett företag med spritt ägande avser att genomföra omstruktureringar i syfte att rationalisera verksamheten och att minska personalstyrkan. Detta kommer att få till följd att ett antal anställda kommer att få byta arbetsuppgifter vilket kräver utbildning för de nya arbetsuppgifterna. Kan utbildning, vilken ska betalas av företaget, ske för dessa anställda utan att de förmånsbeskattas?
Svar
Generellt kan nämnas att fortbildning i syfte att löpande vidmakthålla redan förvärvade kunskaper samt sådana kunskaper som erfordras för att hålla sig à jour med utveckling inom den befintliga tjänsten är skattefria. Avseende utbildning som syftar till att medföra en högre kompetens eller att kvalificera till annan anställning eller tjänst, är huvudregeln emellertid att skatteplikt föreligger. Senare rättspraxis, se t.ex. RÅ 1994 ref 4 och RÅ 1994 not 55, synes emellertid lägga större vikt vid om utbildningen kan anses som fullgörande av tjänst än om det är frågan om högre kompetensutbildning eller inte. I nämnda fall har Regeringsrätten ansett att utbildningen ifråga, oavsett att den var ägnad att medföra högre kompetens, var att jämställa med fullgörande av tjänst. Enligt regeringsrättens motivering torde skattefrihet för högre kompetensutbildning förutsätta att den som genomgår utbildningen har bibehållna löneförmåner eller någon form av särskild ersättning under den tid utbildningen fortgår.
För det fall utbildningen genomförs hos företaget i syfte att anpassa de anställda för de nya arbetsuppgifterna torde detta inte vara en skattepliktig förmån, under förutsättning att lön bibehålles samt att utbildningen anses nödvändig för att den anställde skall kunna utföra sina nya anställningsuppgifter. Skulle emellertid extra utbildning genomgås vilket inte krävs för de nya arbetsuppgifterna, eller för den innehavda tjänsten, kommer denna troligen att förmånsbeskattas.
Det bör även uppmärksammas att från och med den 1 juli 1996 finns möjlighet för företaget att i samband med omstrukturering, enligt 32 § 3 h mom. Kommunalskattelagen, utan förmånsbeskattning bekosta utbildning eller andra åtgärder för anställd som löper väsentlig risk att bli arbetslös. Med andra åtgärder avses insats som syftar till att hjälpa den skattskyldige att få ett nytt arbete, eller att i övrigt bistå den anställde på ett personligt plan i samband med att en uppsägning kan bli aktuell. Exempel på sådan åtgärd är s.k. outplacement-tjänster.
En förutsättning för att förmånsbeskattning ej skall ske är att den skattskyldige kan visa på att arbetsgivaren planerar en omstrukturering, vilken bland annat leder till en minskning av personalen eller ett beslut att omplacera anställda. Som exempel nämns i förarbetena (prop. 1995/96:152) att detta kan visas genom att arbetsgivaren har underrättat en arbetstagarorganisation om eventuella uppsägningar. Utöver detta krävs även att åtgärden skall vara av väsentlig betydelse för att den skattskyldige skall kunna fortsätta förvärvsarbeta. Således är inte utbildningen skattebefriad för det fall utbildningen inte påtagligt ökar den anställdes möjligheter att kunna fortsätta förvärvsarbeta. Detta innebär exempelvis att om den anställde redan har utbildning vilken innebär att ett arbete troligen kan erhållas hos en annan arbetsgivare, skall förmånsbeskattning ske av den anställde. Inte heller omfattar undantaget situationer där en person har gedigen utbildning inom ett område med tillfällig arbetsbrist och som läser något annat i avvaktan på att arbetsmarknaden blir gynnsammare inom personens arbetsområde.