I föregående nummer av Skattenytt presenterar Mats Tjernberg de lagändringar m.m. som lagstiftaren åstadkommit vad gäller beskattning av fåmansföretag. Jag vill i detta debattinlägg kortfattat kommentera avsnitt 3.3 som behandlar sparad utdelning.
Jag delar helt uppfattningen att i de fall då aktier sålts under året, och säljaren uppburit utdelning före överlåtelsen och köparen efter, får bägge tillgodoräkna sig gränsbelopp (kapitalbeskattat utrymme) för samma beskattningsår. Detta torde också vara ett relativt vanligt planeringsförfarande vid onerösa överlåtelser. Förfarandet synes vidare vara accepterat av lagstiftaren vid onerösa överlåtelser mellan icke närstående personer (prop 1995/96:109 s 74).
Vad värre är är att den spärreglering som lagstiftaren åsyftat i nu aktuellt hänseende vid överlåtelse till närstående, och dessutom tror sig ha åstadkommit, enligt min bedömning inte är verkningsfull.
Enligt uttalanden i förarbetena medför spärregeln att försäljningar inom närståendekretsen inte ökar det belopp som kan kapitalbeskattas. Det ska nämligen inte vara möjligt att beräkna ett nytt kapitalinkomstbehandlat utrymme för året (prop. 1995/96:109 s.74f). Endast om den förre ägaren inte erhållit någon utdelning under året (och ett gränsbelopp därigenom inte heller beräknats) får den nye ägaren i dessa fall beräkna ett gränsbelopp, sägs det i förarbetena.
På förslag av lagrådet har emellertid det ursprungliga förslaget förändrats.
Ursprunglig lydelse
”Har aktien under året avyttrats till närstående får ett gränsbelopp beräknas endast om sådant inte har beräknats för någon person inom närståendekretsen.”
Lagstiftad lydelse (3 § 12 b mom första stycket sista meningen SIL)
”Avyttras efter utdelning aktien till närstående, skall denne ta upp ytterligare utdelning som lämnas under året som intäkt av tjänst.”
Såvitt undertecknad kan förstå innebär detta att den nya lagregleringen förändrats på sådant sätt att det ovan angivna syftet endast delvis uppnåtts.
Det torde nämligen nu vara möjligt att i de fall då överlåtelse skett till närstående genom oneröst fång och då blygsam utdelning lämnats överlåtelseåret (efter överlåtelsen) beräkna sparad utdelning för övertagaren, även i de fall säljaren lyft utdelning under samma år. Genom detta torde uppnås att (den sparade) utdelningen kapitalbeskattas, dock först efterföljande år eller vid vidareförsäljning, i stället för att beskattas som intäkt av tjänst. Den blygsamma utdelningen beskattas som intäkt av tjänst.
Det torde inte vara omöjligt att skattefördel kan uppnås genom årliga överlåtelser t.ex mellan makar. Utgångspunkten för en lagändring kan, enligt min uppfattning, vara att kapitalbeskattat utrymme, precis som vid räntefördelning för enskilda näringsidkare, fastställs vid ingången av beskattningsåret (respektive förvärvstidpunkten). För det fall att aktierna överlåts under året fastställs ett nytt kapitalbeskattat utrymme för den nye ägaren och respektive kapitalbeskattningsutrymme fördelas i deklarationen mellan de olika aktieägarna utifrån respektive ägares innehavstid.
Ett exempel kan illustrera:
A äger aktierna vid ingången av året och hans anskaffningskostnad uppgår till 100.000 kr. Om räntesatsen (SLR+5 %) för året uppgår till 15 % är hans maximala gränsbelopp 15.000 kr. Den 1 april övergår aktierna till B genom köp för 200.000 kr. Hans maximala gränsbelopp fastställs till 30.000 kr. I deklarationen fördelas de maximala gränsbeloppen så att A erhåller 3/12 × 15.000 = 3.750 kr och B 9/12 × 30.000 = 22.500 kr.
Urban Rydin
Urban Rydin är chef för LRF Konsults skattebyrå.