A Inkomstskatt

11.1 Inledning

Detta kapitel skall täcka bl.a. byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse, värdepappersförvaltning samt bank- och försäkringsrörelse. Från år 1994 finns ett enda avgörande från detta område (se dock också det i nästa avsnitt berörda RÅ 1994 ref. 74).

11.2 Värdepappersförvaltning

Enligt 2 § 10 mom. SIL gäller för värdepappersfonder (däribland allemansfonder) att de får göra avdrag för utdelning som har beslutats för beskattningsåret (vid 1995 års taxering avser avdragsrätten den del av lämnad utdelning som överstiger den mottagna och vid samma taxering skattefria utdelningen). Frågan om innebörden av det här använda utdelningsbegreppet kom upp redan i rättsfallet RÅ 1992 not 595, som bekräftade att begreppet har en vid omfattning både civilrättsligt och skatterättsligt (målet gällde en utbetalning från en allemansfond till Cancerfonden-Riksföreningen mot cancer). En principiellt viktig fråga om tolkningen av samma begrepp aktualiserades i RÅ 1994 ref 45 (förhandsbesked) (SN 10/94). I målet upplystes att de i Sverige baserade värdepappersfonderna brukar dela ut så stora belopp att någon beskattningsbar inkomst inte uppkommer och att flertalet fonder har fondbestämmelser som innebär att hela utdelningen, utom den del som innehålls för preliminärskatt, omedelbart återinvesteras. För den allemansfond som var aktuell i målet gällde sålunda enligt fondbestämmelserna att det utdelningsbelopp som återstod efter skatt skulle användas för förvärv av nya fondandelar för andelsägarnas räkning. Någon valrätt för andelsägarna förelåg inte. Frågan var om fonden trots den omedelbara och obligatoriska återinvesteringen hade rätt till avdrag enligt 2 § 10 mom. SIL. Skatterättsnämnden kom efter en utförlig redovisning av lagstiftning, förarbeten och fondbestämmelser till resultat att den i enlighet med fondbestämmelserna beslutade utdelningen innefattades i fondlagstiftningens utdelningsbegrepp. När nämnden sedan övergick till skattefrågan konstaterade den först – efter en genomgång av gällande bestämmelser om bl.a. fondernas informationsskyldighet – att en andelsägare fick anses informerad och införstådd med fondens regler om utdelning och det sätt på vilket fonden tillgodoförde honom beslutad utdelning. Därefter uttalade nämnden att den beslutade utdelningen ”med hänsyn till de principer som legat till grund för utformningen av reglerna om värdepappersfonder och beskattningsreglerna för dessa och deras delägare” fick anses hänförlig till sådan utdelning som avses i 2 § 10 mom. SIL. Regeringsrätten fastställde nämndens besked utan egen motivering.

Det förefaller i viss mån oklart om nämnden tillagt informationen till delägarna och deras presumerade samtycke någon självständig betydelse för utgången. Den citerade slutklämmen anknyter i varje fall inte rent språkligt till informationsskyldigheten. Nämndens ordförande hade en egen motivering som klargjorde att det som gällde i värdepappersrättsligt hänseende var bestämmande också för beskattningen.

Genom referatfallet har således frågan om fondens avdragsrätt blivit besvarad (samma utgång i det samtidigt avgjorda RÅ 1994 not 381). En anledning till att frågan hade tagits upp i en ansökan om förhandsbesked tycks ha varit att det från vissa fondandelsägares sida hade gjorts gällande att förfarandet närmast kunde liknas vid en split eller en fondemission i ett aktiebolag och att det reinvesterade beloppet därför inte utgjorde skattepliktig utdelning för andelsägarna. Även om förhandsbeskedet endast avsåg fondens avdragsrätt står det väl ändå klart att motsvarande bedömning måste göras när det gäller andelsägarnas beskattning. Det reinvesterade beloppet torde alltså få betraktas som en för dem skattepliktig utdelning som genom reinvesteringen i nya andelar kommit dem till godo på ett sådant sätt att förutsättningar för beskattning har inträtt enligt 3 § 5 mom. SIL och punkt 4 av anvisningarna till 41 § KL.

Anders Swartling