Reformen genomfördes i två steg. Riksdagen antog den 16 december 1993 prop 1993/94:50 ”Fortsatt reformering av företagsbeskattningen” med de viktigaste förändringarna. Vissa förändringar i förhållande till propositionen framgår av skatteutskottets betänkande 1993/94 SkU15 men inget av betydelse i detta sammanhang. I efterhand fann man att det var nödvändigt att göra kompletteringar och förbättringar i de från årsskiftet 1993/94 gällande reglerna. Riksdagen aviserades i skrivelse den 23 december 1993, Skr. 1993/94:132. Proposition 1993/94:234 ”Vissa inkomst- och företagsskattefrågor, m m” presenterades för riksdagen den 18 april 1994 och antogs den 8 juni 1994 med vissa ändringar, se 1993/94 SkU25, se fotnot 26 och 32. Begränsningarna i skattefriheten beträffande utdelningar som lämnas under 1994 samt utdelningar från utlandet återfinns i prop 1993/94:234. Den del av reformen som antogs av riksdagen den 16 december 1993 trädde i kraft 1 januari 1994 och den del som antogs 8 juni 1994 trädde i kraft 1 juli 1994. Angående ikraftträdandebestämmelser, se vidare avsnitt 4 c.
Med motiveringen att återskapa tillväxtkraften i svensk ekonomi genom att förbättra förutsättningarna för ökad produktion och investeringar har den förra regeringen genomfört en omfattande reform av företagsbeskattningen. Till de viktigaste förändringarna hör att dubbelbeskattningen av ett aktiebolags inkomster, som infördes i Sverige vid statsbeskattningen år 1902, har slopats på aktieägarnivå. Denna del av reformen kompletterades i efterhand med vissa begränsningar i skattefriheten avseende utdelning som lämnas under år 1994. Samtidigt infördes särskilda regler för den skattemässiga behandlingen av utdelning från utlandet1. I denna artikel lämnas en översiktlig redogörelse för det nya svenska regelsystemet för utdelningar sett ur ett internationellt perspektiv och beskrivs mera i detalj under vilka förutsättningar utdelning från utlandet beskattas i Sverige. Vidare beskrivs kortfattat begränsningarna i skattefriheten för utdelningar, som lämnas under 1994. Artikeln avslutas med en beskrivning av hur reglerna kan komma att förändras under den innevarande mandatperioden.
1 Utdelningar inom Sverige – det klassiska systemet avskaffas.2
Med uttrycket ”det klassiska systemet” avses att ett bolags inkomster blir föremål för ekonomisk dubbelbeskattning, dvs att bolaget först beskattas för sina inkomster och att beskattning sedan också sker hos delägarna när vinstmedel delas ut till dem. Exempel på stater som har tillämpat det klassiska systemet är Sverige, Belgien, Nederländerna och USA.
I Sverige infördes dubbelbeskattning av aktiebolagens inkomster vid den statliga taxeringen redan år 19023 Redan 1919 uppmärksammades dock de nackdelar med systemet som medför att ett bolags inkomster kan bli föremål för en orimligt hög beskattning genom s k kedjebeskattning. Kedjebeskattning uppstår när bolaget ingår i en kedja av företag, genom vilken utdelningen slussas innan den når de slutliga mottagarna, ägarna till moderbolaget i kedjan. I syfte att lindra negativa konsekvenser av sådan kedjebeskattning har under årens lopp reglerna ändrats vid ett flertal tillfällen och Sverige har före den nu genomförda reformen haft ett mycket komplicerat system för beskattning av utdelning som tillförs aktiebolag. Effekterna av kedjebeskattning har lindrats inom bolagssfären genom reglerna om aktieägande bolags rätt att erhålla skattefria utdelningar.
Den nu genomförda reformen tar inte sikte på att lindra effekterna av kedjebeskattning inom bolagssfären utan går ett steg längre och avskaffar den nuvarande ordningen med dubbelbeskattning av bolagens inkomster. Reformen syftar således till en enkelbeskattning av dessa inkomster. Inte heller principen att ett bolags utdelade inkomster skall bli föremål för ekonomisk dubbelbeskattning har varit utan undantag. Det har funnits lättnader på bolagsnivå genom att det utdelande bolaget i viss utsträckning haft avdragsrätt för utdelning på nyemitterade aktier, s k Annellavdrag.
Även i andra länder finns system för lindring av dubbelbeskattning4 Lättnad på bolagsnivå är mera sällsynt. System med begränsat utdelningsavdrag för bolaget förekommer dock, förutom i Sverige, på Island och i Spanien. Ett annat sätt att medge lättnad på bolagsnivå är att tillämpa en lägre skattesats på utdelad vinst jämförd med icke utdelad vinst. Tyskland tillämpar ett sådant system. De allra flesta stater tillämpar dock ett avräkningssystem innebärande lättnad på aktieägarnivå. Aktieägarna får räkna av hela eller en del av bolagsskatten från sin skatt på mottagen utdelning. Exempel på länder med avräkningssystem är Finland, Norge, Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Australien och Nya Zeeland. Det finns också andra sätt att ge lättnad på aktieägarnivå som t ex att endast en del av utdelningsinkomsten är skattepliktig eller att beskattning sker efter en lägre skattesats än för andra slag av inkomster.
Sverige har, som framhållits ovan, avskaffat det klassiska systemet och valt ett system med lättnad på aktieägarnivå. Redan när begränsningar i dubbelbeskattningen infördes på 1960-talet genom Annellavdraget betonades dubbelbeskattningens negativa effekter för aktiebolagens kapitalbildning. Finansiering genom upplåning blir i ett sådant system betydligt billigare än finansiering med eget kapital. I syfte att stimulera företagens finansiering med eget kapital infördes Annellagen. Det är samma tankegångar som ligger bakom den nu genomförda reformen när dubbelbeskattningen helt avskaffas.5
Det finns flera skäl till att lättnad har valts på aktieägarnivå. I och för sig vore ett system med utdelningsavdrag fördelaktigt från enkelhetssynpunkt om man begränsar perspektivet till endast interna svenska förhållanden. I ett internationellt sammanhang blir dock detta en olämplig lösning. På grund av nondiskrimineringsbestämmelser i de svenska dubbelbeskattningsavtalen skulle Sverige tvingas medge utdelningsavdrag även för utdelning till en utländsk mottagare när avdrag skulle ha medgetts om mottagaren hade varit svensk. Ett viktigt syfte när Sverige förhandlar om dubbelbeskattningsavtal med andra stater är att utverka ömsesidiga nedsättningar på källskatter avseende utdelningar, ränta och royalty. Om Sverige redan har ett inhemskt lagreglerat utdelningsavdrag kommer vi i ett sämre förhandlingsläge och kan inte uppnå de ömsesidiga lättnader som Sverige alltid eftersträvar till fromma för den svenska industrins utlandsinvesteringar. En annan viktig aspekt är att en lättnad på bolagsnivå för utländska företags svenska dotterbolag endast innebär att skatteintäkter förs över från Sverige till moderbolagets hemland. Om moderbolagets hemviststat tillämpar sk underlying credit, dvs att utdelningen upptas till beskattning men den bolagsskatt som har utgått på vinsten av vilken utdelningen härrör i dotterbolagslandet får avräknas från skatten på den mottagna utdelningen, minskar ett utdelningsavdrag den svenska skattepliktiga intäkten samtidigt som skatteavräkningen i moderbolagslandet minskar eller uteblir. Länder som tillämpar ett sådant system är bl a Japan, Storbritannien och USA.
Även när moderbolagets hemviststat normalt undantar utdelningen från beskattning men inte medger skattefrihet när dotterbolaget erhållit utdelningsavdrag blir effekten att beskattningen förskjuts till moderbolagslandet. Ett exempel på en sådan situation är när moderbolaget är beläget i Tyskland. I det nya dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Tyskland finns en särskild bestämmelse som föreskriver undantag från skattefrihet om utdelningsavdrag medgetts.6 En lättnad i dubbelbeskattningen på bolagsnivå skulle således innebära ett minskat intresse för tyska ägare att investera i Sverige eftersom lättnaden motverkas av att det i stället utgår tysk skatt.
När man förlägger lättnaden på aktieägarnivå kan man välja mellan ett avräkningssystem eller en total skattefrihet. I Sverige har man valt den senare lösningen eftersom kapitalinkomster hos aktieägarna inte beskattas progressivt utan med en proportionell skattesats som i stort sett överensstämmer med skattesatsen för bolagsinkomster. Mot denna bakgrund skulle ett avräkningssystem, jämfört med total skattefrihet, bara onödigt komplicera både för skattemyndigheter och de skattskyldiga.7
Skattefriheten för mottagen utdelning omfattar följande tillgångar:8 aktier i svenska aktiebolag, teckningsrätter och delrätter som avser sådana aktier, andelar i svenska ekonomiska föreningar, vinstandelsbevis som utgivits av ett svenskt företag om företaget helt saknar avdragsrätt för utbetald ränta samt optioner och terminer som avser dessa tillgångar eller ett svenskt aktieindex. Sådana värdepapper som har inslag av såväl delägarrätt som fordringsrätt, sk hybridinstrument som t ex konvertibler och aktieindexobligationer, omfattas inte av skattelättnaden.
Det viktigaste undantaget från skattefrihet för utdelning gäller aktier och andelar som utgör omsättningstillgång hos innehavaren, s k lageraktier.9 Att aktier utgör omsättningstillgång hos innehavaren kan bero på såväl arten av ägarföretagets verksamhet som syftet med innehavet. För företag som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse samt för företag, som bedriver handel med värdepapper utgör innehavda värdepapper som regel varulager. De finansiella företagens (banker, försäkringsbolag m fl) innehav kan emellertid även utgöra ett innehav av näringsbetingade aktier när innehavet har sin grund i företagets verksamhet. Som ett exempel på ett sådant innehav är de finansiella företagens innehav av aktier i olika utländska kreditupplysningsinstitut, även om innehavet är helt obetydligt. Lageraktier kan också finnas hos byggnadsföretag och företag som bedriver handel med fastigheter, när aktierna kan anses som substitut för en eller flera fastigheter. Särbehandlingen av bank- och försäkringsbolags innehav av aktier är av gammalt datum. När lättnader beträffande kedjebeskattningen infördes 1928 undantogs dessa företag från skattefriheten och först genom lagstiftning införd 1951 erhöll de viss frihet i kedjebeskattningen genom att utdelning på kvalificerade organisationsaktier blev skattefri. I förarbetena till den nu införda ordningen uttalas emellertid att det av flera skäl vore önskvärt med en likabehandling av lageraktier och andra aktier men att frågan är komplicerad och måste utredas närmare.
Andra undantag från skattefriheten är utdelning på tillgångar som innehas av handelsbolag, vinst på andel i bostadsrättsförening samt utdelning från sambruksförening och kooperativ förening om föreningen har rätt till avdrag.
Prop 1993/94:50 s 175 ff, specialmotiveringen s 336, 354; SFS 1993:1541, 1544; 22 § anv p 2 a KL (för bolag), 3 § 1 mom 3 st SIL (för fysiska personer).
För en historisk tillbakablick ang dubbel- och kedjebeskattning se Göran Grosskopf, Aktiebolagens kedjebeskattning, Norstedts 1979.
SOU 1993:29 behandlar olika länders system i kap 4 samt tar i kap 8 upp frågeställningar kring lättnader på bolagsnivå resp aktieägarnivå.
Frågor kring aktiebolagens kapitalbildning behandlas bl a i SOU 1993:29, Göran Grosskopf, Aktiebolagens finansieringsformer, Snogeholms Utbildnings AB, 1989; Leif Mutén, Bolagsbildning och kapitalkostnader, Uppsala 1968.
Dubbelbeskattningsavtalet Sverige-Tyskland, Prop 1992/93:3, SFS 1992:1193, SFS 1994:1300, se art 23 punkt 1 a 2 st.
I Bolagsskattereformerna i Norden – en jämförelse, Förlags AB Industrilitteratur, 1994, s 31, framhåller prof Sven-Olof Lodin den tydliga pedagogik som ligger bakom avräkningsmodellen, i och med att det enligt detta system klart framgår att utdelningen har varit föremål för åtminstone enkelbeskattning. Sverige har dock premierat en enkel modell.
Prop 1993/94:50 s 185, lagrum, se not 2.
I SOU 1993:29 framhåller både prof Sven-Olof Lodin, s 130, och Niclas Virin, s 143, argument för att omsättningsaktier inte borde särbehandlas.
2 Utdelningar som lämnas under 1994
Begränsningar i de från årsskiftet 1993/94 införda bestämmelserna om skattefrihet för utdelningar mellan svenska subjekt befanns vara nödvändiga för att förhindra osund skatteplanering.10 Huvuddragen i dessa regler är följande:
Reglerna gäller fysiska personer och dödsbon.
RSV Dnr 7161-94/900.
Endast 120 % av det högsta belopp som har delats ut under något av de senaste fem åren är skattefritt. Överskjutande belopp beskattas med normal skattesats för 1994 dvs 30 %. Om flera utdelningar lämnas under 1994 gäller 120 %-spärren för det totala utdelningsbeloppet som lämnats under hela året. Spärren gäller även om aktierna har avyttrats mellan två utdelningstillfällen så att flera ägare delar på utdelningen.11
Vinstökning avseende inkomståret 1993 jämfört med föregående års vinst ökar den skattefria utdelningen i proportion till vinstökningen sett i relation till den högsta vinsten under de senaste fem åren. När vinstökningsregeln tillämpas får den dock inte leda till att den skattefria utdelningen överstiger 50 % av nettovinsten året före utdelningsåret 1994.
Det finns en alternativ regel som kan tillämpas när bolaget under den föregående femårsperioden inte har lämnat någon utdelning och som tillåter skattefri utdelning upp till 20 % av den nettovinst som taxeras under 1994 (1993 års vinst, delas ut 1994 och taxeras 1995).
För onoterade bolag finns en alternativregel som tillåter skattefri utdelning om 20 % av beskattat eget kapital i bolaget.
Prop 1993/94:234 s 7, 65ff, 117ff. SFS 1994:774.
3 Utdelningar till utlandet – kupongskatten oförändrad
För utdelningar till utlandet gäller att den svenska källskatten – kupongskatten – uppgår till oförändrade 30 %. I Veckans Affärer12 fördes en debatt i samband med reformen om kupongskattens vara eller icke vara. Dåvarande skatteminister Bo Lundgren framförde som argument för att kupongskatten inte borde avskaffas att detta normalt bör ske genom ömsesidiga eftergifter i dubbelbeskattningsavtal mellan länder. Om Sverige skall efterge svensk källskatt bör också svenska aktieägare i utländska bolag få del av motsvarande lättnader i utlandet. Skatteministern framhöll att Sverige alltid är redo att förhandla om en nollskattesats för källskatt på utdelningar när det gäller direktinvesteringar. En ensidig svensk åtgärd skulle endast minska möjligheterna att få ned skattebelastningen på de svenska företagens utländska investeringar. Beträffande portföljinvesteringar är den allmänna principen i de flesta länder att aktieägare beskattas för mottagen utdelning från utlandet och medges avräkning för den utländska källskatten. Ett ensidigt svenskt avstående från kupongskatt skulle således för dessa innehav endast innebära att skatten i aktieägarens hemviststat höjs i motsvarande mån.
Veckans Affärer nr 47, 24 november 1993, s 6, 20, 21.
4 Utdelningar från utlandet – skattefrihet och vidareutdelning131415
När det gäller utdelningar från utlandet skiljer man mellan tre slag av innehav:
lageraktier (eller omsättningsaktier),
kapitalplaceringsaktier, och
näringsbetingade innehav.
Gränsdragningen mellan lageraktier och de båda andra aktieslagen har behandlats ovan i samband med den skattemässiga behandlingen av utdelningar inom Sverige.
Kapitalplaceringsaktier definieras som aktier som inte utgör omsättningstillgång och inte är näringsbetingade. Det är således fråga om portföljinvesteringar, dvs ett innehav av en aktiepost som inte ger ett ägarinflytande. Begreppet kapitalplaceringsaktier, som försvann ur lagtexten vid den ändring av företagsbeskattningen som infördes från 1981 års taxering,16 har återinförts i den nu behandlade reformen.
Med innehav av näringsbetingade aktier avses ett innehav där det sammanlagda röstetalet uppgår till minst 25 % eller innehavet betingas av verksamhet som bedrivs av företaget eller ett närstående företag. När man talar om investeringar i utlandet kallar man sådana innehav för direktinvesteringar. Uttrycket ”näringsbetingade aktier” ansågs vara en lämpligare benämning än rörelsebetingade i och med att man i samband med skattereformen 1991 slog ihop inkomstslagen för juridiska personer till ett enda inkomstslag: näringsverksamhet.17 Samtidigt försvann begreppen organisationsaktier och kvalificerade organisationsaktier. Företag som bedriver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse var befriade från skatt på utdelning bara såvitt avsåg kvalificerade organisationsaktier och denna särreglering togs bort vid skattereformen 1991.
Se, SvSkT 1993 nr 9 s 626 och 1994 nr 4 s 227, Anne Rutberg Utdelning på aktier i utländska bolag I och II. I den senare artikeln tar Anne Rutberg upp frågor om uppgiftsskyldighet m.m., som jag inte har behandlat här. I detta sammanhang kan det nämnas att det har kommit ett intressant rättsfall, regeringsrättens dom 6 maj 1994 mål nr 3829-1993, kommenterat av Niclas Virin i SvSkT 1994 nr 6–7 s 518 Skattefrihet för utdelning på aktier i utländskt dotterbolag.
Prop 1993/94:234 s 32f, 69 ff, s 132 ff, SFS 1994:778. Skattefrihet för utdelning regleras i 7 § 8 mom SIL, som numera (i dagsläget) endast behandlar utdelning från utlandet.
Prop 1993/94:234 s 14 f, 69 ff, 126 ff. 1993/94:SkU25 s 71f, SFS 1994:776.
Prop 1978/79:210 s 149.
Prop 1989/90:110 s 550.
A. De svenska reglerna om skattefrihet för utdelning från utlandet
De svenska reglerna om skattefrihet för utdelning från utländsk juridisk person har ändrats. Som tidigare nämnts omfattas inte lageraktier av den lättnad i dubbelbeskattningen som har införts inom Sverige. I konsekvens härmed kan utdelning på aktier och andelar i utländsk juridisk person, som utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet, inte heller mottas skattefritt.18
Huvudregeln föreskriver numera att två kategorier av utdelning på utländska innehav är skattefria:
kapitalplaceringsinnehav, och
näringsbetingat innehav, som är underkastat beskattning som är jämförlig med svensk bolagsbeskattning.
Regleringen för kapitalplaceringsinnehaven innebär att utdelningen kan mottas skattefritt (vilket ändå hade blivit resultatet när mottagaren är ett svenskt bolag enligt ett flertal dubbelbeskattningsavtal som Sverige har ingått med andra länder) men att utdelningen sedan blir föremål för beskattning när den vidareutdelas, se nedan.
Utdelning på de näringsbetingade innehaven kan under vissa förutsättningar mottas skattefritt (och även vidareutdelas utan beskattningskonsekvenser). Som förutsättning härför gäller att den utländska juridiska personen skall ha varit underkastad en beskattning som är jämförlig med svensk bolagsbeskattning. En skatt om 15 % baserad på ett underlag beräknat enligt svenska regler anses som jämförlig.19 Begreppet ”jämförligt beskattat” innebär således att en ”provtaxering”, dvs en fiktiv skatteberäkning, måste göras för att man skall kunna fastställa om det utländska företaget har blivit jämförligt beskattat. Vid provtaxeringen måste två saker iakttagas:
1. utdelningar som det utländska företaget erhåller på portföljinvesteringar skall ingå i underlaget trots det faktum att sådan utdelning numera inte är skattepliktig när den mottas av ett svenskt företag. Anledningen härtill är att det inte skall vara möjligt för ett utländskt holdingbolag att ha en mindre inkomst av egen verksamhet som uppfyller kravet på jämförlig beskattning samtidigt som man kan dela ut erhållen utdelning på omfattande portföljinvesteringar skattefritt även när dessa inte uppfyller samma krav.
2. i motsats till den tidigare lagstiftningen skall man numera bortse från bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal. Detta innebär att reglerna har skärpts. Tidigare gällde att en inkomst som på grund av dubbelbeskattningsavtal inte skulle vara med i beskattningsunderlaget vid beskattning av ett svenskt bolag inte heller ingår vid provtaxeringen av det utländska bolaget. Om t ex detta bolag har haft inkomst från en filial i tredje stat, så ingår inte denna inkomst när avtal föreligger mellan Sverige och denna tredje stat innehållande bestämmelse om att inkomsten är undantagen från beskattning enligt exemptmetoden. Nu gäller emellertid att filialens inkomst skall medräknas vilket får till följd att den skatt som erlagts av det utländska bolaget skall sättas i proportion till ett större underlag.
Redan att provtaxera ett utländskt bolag kan visa sig vara komplicerat även om bolaget endast har inkomster från egen verksamhet. Det kan emellertid bli mycket komplicerat, om inte omöjligt, att bestämma det fiktiva beskattningsunderlaget för ett utländskt holdingbolag med dotterbolag spridda i många länder. Därför har man infört en presumtionsregel,20 som föreskriver att en utländsk juridisk person, hemmahörande i en stat med vilken Sverige har ingått dubbelbeskattningsavtal, skall anses jämförligt beskattad i enlighet med de svenska reglerna. Detta gäller dock endast om personens intäkter härrör från verksamhet i Sverige eller avtalsland och verksamheten är underkastad normal inkomstskatt i det eller de länder där den bedrivs. Om det utländska företaget har inkomster som härrör från ett icke avtalsland eller en inkomst som har beskattats enligt särskilt förmånliga regler, s k tax incentives, kan presumtionsregeln inte användas såvida inte denna inkomst endast utgör en obetydlig del av företagets totala inkomst. Enligt förarbetena skall en inkomst som inte överstiger 5 % av företagets totala intäkter anses som en obetydlig del. De svenska reglerna om skattebefriad utdelning gäller således så länge som det utdelande utländska bolagets inkomster (från egen verksamhet eller dotterbolagens) har varit föremål för normal beskattning i något avtalsland. Presumtionsregeln underlättar väsentligt för de svenska företag, som har etablerat sig utomlands i många länder, på så sätt att de endast behöver särskilja utdelad vinst från icke avtalsländer och inkomster som har åtnjutit skattebefrielse eller varit särskilt skattegynnade. Presumtionsregeln innebär beträffande avtalsländer att även en väsentligt lägre beskattning godtas så länge det är fråga om gängse bolagsbeskattning. I t ex Schweiz är företagen underkastade federal, kantonal och lokal skatt. Skattesatsen varierar från kanton till kanton men ibland blir den totala bolagsskatten så låg som 10 %. Detta uppfyller dock kravet på en normal beskattning. Dessutom godtas källstatens regler för beräkning av beskattningsunderlaget vilket får till följd att regler om förlustutjämning, koncernbeskattning och avskrivningar i dessa länder påverkar även om skatten härigenom skulle bli avsevärt lägre än svensk bolagsskatt. I förarbetena uttalas21 att även bestämmelser som medför skattefrihet vid reavinster får godtas om inte ett systematiskt utnyttjande av dessa skett i syfte att undgå normal beskattning. Vidare uttalas: ”Sådant systematiskt utnyttjande föreligger t ex i fall då ett holdingbolag säljer bolag i vilka vinster har ansamlats i skatteparadis. En försäljning av bolag med normal rörelsedrivande verksamhet i ett avtalsland kan däremot inte anses som sådant systematiskt utnyttjande om verksamheten löpande beskattats med gängse bolagsskatt och den upparbetade bolagsvinsten hade kunnat delas ut till ett svenskt företag utan att det blivit fråga om beskattning hos det mottagande företaget eller vid vidareutdelning.” Förarbetena tar upp två extremfall och det är svårt att förutspå hur en svensk domstol skulle bedöma ett fall där t ex ett bolag i Nederländerna säljer ett enstaka bolag i ett skatteparadis utan beskattningskonsekvenser och sedan delar ut reavinsten till det svenska moderbolaget. Skulle det vara fråga om ett holdingbolag där reavinsten utgör enda inkomsten talar skrivningen i förarbetena för att presumtionsregeln inte kan tillämpas.
För att illustrera hur de svenska interna reglerna om skattefria utdelningar fungerar ges här ett par exempel:
1. Ett svenskt företag har ett dotterbolag i Nederländerna (BV). BV är ett rent holdingbolag och har inte erlagt någon bolagsskatt i Nederländerna. BV har tio dotterbolag, alla utom ett i länder med vilka Sverige har slutit dubbelbeskattningsavtal och alla underkastade normal bolagsskatt i respektive land. Dessutom finns ett dotterbolag i Portugal. Varje dotterbolag delar ut 50 till BV. BV delar ut 500 till det svenska företaget. Vi skall nu göra en provtaxering för att se om utdelningen är skattebefriad. Presumtionsregeln är inte tillämplig eftersom inkomsten från det portugisiska dotterbolaget utgör mer än 5 % av den totala inkomsten och därmed diskvalificerar det utdelande bolaget. Fråga är om huvudregeln kan tillämpas. BV, som är ett rent holdingbolag, har inte erlagt någon egen skatt. Endast om samtliga dotterbolag har blivit jämförligt beskattade ger provtaxeringen till resultat att huvudregeln kan tillämpas. BV behandlas som ett svenskt bolag och kan ta hem jämförligt beskattade vinster som utdelning skattefritt. Underlaget är 0 och skatten 0. Men om ett enda bolag inte är jämförligt beskattat blir BV Holding diskvalificerat enligt huvudregeln eftersom det uppkommer en inkomst i underlaget, som BV självt inte erlagt skatt på. Att inkomsterna blivit normalbeskattade i de nio dotterbolagen räcker således inte enligt de interna reglerna. Utdelning från dotterbolagen, den portugisiska undantagen, kan emellertid tas hem skattefritt med stöd av dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Nederländerna eftersom avtalet innehåller en slussningsregel, dvs en regel som föreskriver att en inkomst åtnjuter skattefrihet även om den tagit en omväg via en tredje person eller stat när den skulle ha varit skattefri om den gått direkt.
2. Om förutsättningarna förändras så att BV har en egen nettoinkomst på 100 för vilken man erlägger 35 i holländsk skatt samt mottar 50 från ett dotterbolag i avtalsland (DB 1) och 50 från ett dotterbolag i ett skatteparadis (DB 2) och delar ut 165 till sitt svenska moderbolag så blir denna utdelning skattefri enligt huvudregeln i de interna svenska reglerna, även om DB 2 inte skulle ha varit underkastad en jämförlig beskattning, eftersom den skatt BV erlagt räcker till att täcka in alla inkomster och därmed själv uppfyller kravet på jämförligt beskattat om minst 15 %.
EG-kommissionen tillsatte i januari 1991 en expertkommitté i syfte att utreda behovet av en harmonisering av bolagsbeskattningen inom EG. 1992 kom gruppen med en rapport – den sk Rudingrapporten. Rapporten betonar vikten av neutralitet mellan inhemska investeringar och investeringar i andra EG-stater. Man framhåller att de sätt på vilka medlemsstaterna medger lättnader i dubbelbeskattningen av utdelad inkomst verkar diskriminerande avseende investeringar i andra EG-länder. Ett flertal stater tillämpar t ex avräkningssystem kombinerat med en kompletteringsskatt som inte tar hänsyn till skatt hos utländska dotterbolag.22. Det nya svenska systemet är unikt eftersom intern rätt tillåter att utdelningar på direktinvesteringar i utlandet kan mottas skattefritt under förutsättning att det utländska bolaget har varit underkastat en med svenska företag jämförlig beskattning. Ligger det utländska företaget i ett avtalsland anses det jämförligt beskattat när minst 95 % av företagets inkomster har varit underkastade normal inkomstskatt i något avtalsland. Eftersom den normala skattesatsen i ett flertal länder, med vilka Sverige har slutit dubbelbeskattningsavtal, är lägre än den svenska, kan man säga att de nya reglerna i vissa fall tom gynnar investeringar i andra länder.
Anledningen till att ”med svensk skatt jämförlig beskattning” valts som rekvisit för skattefrihet är att samma krav bör ställas på direktinvesteringar i utlandet som på investeringar inom landet. Skulle utdelning från utlandet skattebefrias utan krav på normal bolagsbeskattning skulle direktinvesteringar i utlandet erhålla en gynnsammare behandling än investeringar inom landet. Det har aldrig varit avsikten att införa regler som innebär total skattefrihet utan endast att enkelbeskatta bolagsvinster.
I SOU 1994:100 ”Beskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG, m.m.” föreslås lagstiftning i syfte att implementera två EG-direktiv på företagsbeskattningens område, fusionsdirektivet och moder-dotterbolagsdirektivet. Sistnämnda direktiv syftar till att utdelning skall kunna lämnas av ett dotterbolag i en EG-stat till ett moderbolag i en annan EG-stat utan att inkomstskatt eller källskatt utgår. Av intresse är att direktivet föranleder förslag till ett nytt sjunde stycke i 7 § 8 mom SIL som berör skattefriheten för utdelning på lageraktier. Om företaget innehar aktier eller andelar i bolaget motsvarande minst 25 % av andelskapitalet i detta så anses innehavet som näringsbetingat även om det är fråga om aktier som utgör omsättningstillgång hos innehavaren. Bestämmelsen kommer inte att få någon större praktisk betydelse när den väl har lett till lagstiftning men bör ändå för fullständighetens skull omnämnas.
7 § 8 mom 1 st SIL. Begreppet ”jämförligt beskattat” infördes första gången genom prop. 1978/79:210, s 156 ff. Vid detta tillfälle ansågs en skatt om 30 % på beskattningsunderlaget, sådant det skulle ha beräknats enligt svenska regler som ”jämförlig” med svensk bolagsskatt. Skattefrihet medgavs genom ett dispensförfarande hos riksskatteverket. Genom prop. 1990/91:107 infördes regler om skattefrihet vid det ordinarie taxeringsförfarandet och en skatt om 15 % på samma underlag ansågs jämförlig, se nämnda prop. s 29. I prop. 1993/94:234 hänvisas endast till sistnämnda proposition.
7 § 8 mom 6 st SIL.
Prop 1993/94:234 s 72 f.
Report of the Committee of Independent Experts on Company Taxation, Commission of the European Communities, mars 1992, s 196f.
B. Vidareutdelad utdelning
En ny lag har införts: Lag (1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning. Enligt denna gäller att om ett svenskt företag vidareutdelar utdelning som har mottagits skattefritt från utlandet så blir mottagaren av utdelningen under vissa förutsättningar skattskyldig för den. Avsikten är att utdelningar, som inte uppfyller de interna svenska reglerna om skattefrihet antingen skall beskattas när de mottas av det svenska företaget (steg 1) eller när de vidareutdelas till aktieägarna i det svenska företaget (steg 2).
Det finns således tre slag av utdelningar:
helt skattefri utdelning: utdelning som kan mottas och vidareutdelas utan beskattningskonsekvenser, ”vit utdelning”,
steg 1 – utdelning: utdelning som inte kan mottas skattefritt utan beskattas hos det mottagande svenska bolaget och därför kan vidareutdelas utan skattekonsekvenser för aktieägarna, och
steg 2 – utdelning: utdelning som kan mottas skattefritt men som blir föremål för beskattning hos aktieägarna, när den vidareutdelas, ”svart utdelning”.
Helt skattefri utdelning
Till denna kategori hör utdelning, som antingen faller in under de interna svenska reglerna om skattefri utdelning eller som faller in under ett avtal men som inte träffas av vidareutdelningslagen.
I exempel 1 ovan har konstaterats att utdelningen från alla de tio dotterbolagen kan gå hem fritt om alla varit underkastade jämförlig beskattning på de underliggande bolagsvinsterna samt från de nio dotterbolagen enligt avtalets slussningsregel. Denna utdelning kan även vidareutdelas fritt med stöd av slussningsregeln i vidareutdelningslagen, se nedan under ”steg 2 – utdelning”.
Exempel 2 illustrerar att de interna reglerna medger skattefrihet för utdelning från ett utländskt näringsbetingat innehav när detta företag självt är underkastat en jämförlig beskattning. Man kan således ”mixa” låg- eller obeskattade inkomster med beskattade inkomster så länge man håller sig på lägst 15 %-nivå. Även om inte jämförlig beskattning föreligger kan utdelningen bli skattefri om åtminstone 95 % av det utländska företagets inkomster härrör från inkomst som är underkastad normal bolagsskatt i ett land med vilket Sverige har slutit dubbelbeskattningsavtal.
Steg 1 – utdelning som beskattas hos bolaget
Till denna kategori hör utdelning som inte har blivit jämförligt beskattad och inte heller är undantagen med stöd av dubbelbeskattningsavtal. I exempel 2 ovan är utdelningen från DB 2 skattepliktig i mottagande bolags hand om inte den underliggande vinsten har blivit underkastad jämförlig beskattning om 15 %. Utdelningar på portföljinvesteringar kan aldrig höra till denna kategori.
Nästan alla svenska dubbelbeskattningsavtal innehåller en bestämmelse om att utdelning mellan bolag kan mottas skattefritt förutsatt att den skulle ha varit skattefri om båda bolagen hade varit svenska företag. Äldre avtal innehåller inga ytterligare krav och med de nya svenska reglerna om skattefrihet för utdelning mellan svenska subjekt skulle all utdelning i dessa fall kunna mottas skattefritt, även utdelningar på portföljinvesteringar, som i det gamla systemet före införandet av vidareutdelningslagen inte ansågs böra kunna mottagas skattefritt. I de mera moderna avtalen finns dock krav på normal bolagsbeskattning, men som framhållits ovan kan denna vara betydligt lägre än vad som ligger i begreppet jämförlig beskattning. Man kan konstatera att avtalen i många fall medför att beskattning inte kommer till stånd i steg 1. Ett exempel på utdelning som däremot faller in under steg 1 är utdelning från ett belgiskt co-ordination centre. Lägg dock märke till, som exempel 2 ovan illustrerar, att sådan utdelning kan tas hem utan beskattningskonsekvenser t ex via ett holländskt BV, när BV uppfyller kravet på jämförlig beskattning för samtliga sina inkomster. Antag att BV har en nettoinkomst om 100 från egen verksamhet, har erlagt 35 i holländsk skatt och mottar 100 från sitt belgiska co-ordination centre. Om 165 delas ut till ett svenskt moderföretag är hela utdelningen undantagen från beskattning eftersom 35/200 utgör 17,5 %, dvs mer än 15 %.
Om däremot BV mottar 300 från sitt belgiska dotterbolag uppfyller inte BV kravet på jämförlig beskattning. 65 kan dock mottas skattefritt i steg 1 med stöd av dubbelbeskattningsavtalet med Nederländerna medan 300 blir skattepliktig utdelning i steg 1. Beträffande frågan huruvida de 65 skall beskattas hos aktieägarna, se nedan under steg 2.
När utdelning beskattas i steg 1 är företaget berättigat till en schablonmässigt beräknad avräkning om 10 % av mottagen utdelning mot svensk skatt förutom eventuell avräkning för utländsk källskatt.23
1 § 3 st Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt.
Steg 2-utdelning som beskattas hos aktieägaren
Utdelningar som beskattas när de vidareutdelas är utdelningar på portföljinvesteringar samt utdelningar vars bakomliggande vinst inte har varit underkastad en med svensk bolagsbeskattning jämförlig skatt men som ändå har kunnat tas hem utan beskattningskonsekvenser med stöd av något dubbelbeskattningsavtal och på vilka vidareutdelningslagen är tillämplig.
Det bör framhållas att vidareutdelning från värdepappersfonder och investmentföretag inte skall beskattas. I stället påförs dessa företag en schablonintäkt på värdet av företagets innehav av utländska aktier och andelar. I denna artikel berörs för övrigt inte dessa typer av företag.
Det skattepliktiga beloppet är utdelningen samt därpå belöpande utländsk källskatt.24 Avräkning medges för den utländska källskatten.25 Exempel: Bruttoutdelning på en utländsk portföljinvestering uppgår till 100. Utländsk källskatt har erlagts med 15 och 85 har således delats ut till ett svenskt företag, som har mottagit utdelningen skattefritt. Det svenska företaget vidareutdelar 85 till sitt svenska moderbolag. Moderbolagets beskattningsunderlag uppgår till 100, som beskattas med 28 % varifrån avräkning medges med 15. Svensk skatt kommer att uppgå till 13 och den totala skatten till 28 (15+13).
I exemplet ovan, under steg 1, torde utdelningen om 65 (samt därpå belöpande källskatt) bli skattepliktig hos de svenska aktieägarna eftersom man vid bedömningen av om jämförlig beskattning skett ser på BV’s totala beskattning och inte på enstaka inkomstposter. Inte heller slussningsregeln i vidareutbildningslagen är tillämplig eftersom den inte beaktar BV’s egna inkomster utan endast utdelningsinkomster.
Eftersom vidareutdelningslagen anger en viss prioritetsordning beträffande lämnad utdelning måste ursprunget av den lämnade utdelningen fastställas. Ett svenskt dotterbolag som mottar utdelning från utlandet kan ha fyra slag av inkomster att vidareutdela till det svenska moderbolaget:
inkomst från egen bedriven näringsverksamhet,
skattebefriad utdelning från utlandet som kan delas upp i två slag:
utdelning som faller in under de svenska reglerna om skattebefrielse i 7 § 8 mom SIL, och
utdelning som är skattebefriad med stöd av dubbelbeskattningsavtal, och
skattepliktig utdelning från utlandet.
Lagen föreskriver att vidareutdelad utdelning i första hand skall anses ha betalats med sådan skattebefriad utdelning som anges under 2 ovan och att denna i sin tur i första hand skall anses härröra från kategori 2 b).26 Det finns också en slussningsregel i lagen27 som medför att så länge en inkomst i en kedja av företag, där innehaven alla är näringsbetingade, är underkastad jämförlig beskattning så blir den inte föremål för beskattning enligt vidareutdelningslagen. Dessutom föreskrivs att utdelning från ett utländskt företag i första hand skall anses bestå av sådan utdelning som inte skall bli föremål för beskattning när den vidareutdelas, när sådan utdelning har funnits tillgänglig hos det utländska företaget.28 Exempel: Ett svenskt företag har egen vinst efter skatt om 100 att dela ut till aktieägarna. Dessutom har mottagits skattebefriad utdelning från ett dotterbolag i utlandet om 200 varav 100 är sk vit utdelning och 100 sk svart. Det mottagande svenska företaget har således 300 att dela ut till sitt svenska moderbolag. Om 100 delas ut är hela beloppet underkastat skatt enligt vidareutdelningslagen eftersom utdelningen från utlandet går före den egna inkomsten och den svarta utdelningen före den vita. Om utdelningen från det utländska företaget i sin tur består av mottagen utdelning för detta företag och endast 100 delas ut till Sverige så anses denna utdelning i första hand bestå av den vita utdelningen och träffas således inte av beskattning enligt vidareutdelningslagen.
Två begränsningar har införts i lagen för att förhindra att den blir tillämplig på småbelopp. På bolagsnivå gäller att om den skattepliktiga vidareutdelningen under ett år understiger 5 % av den totala utdelning som företaget lämnat under samma räkenskapsår så beskattas inte utdelningen.29. Denna begränsningsregels placering i lagtexten torde innebära att ett sådant småbelopps andel av den totala utdelningen skall beräknas exklusive därpå belöpande utländsk källskatt. På aktieägarnivå gäller att utdelningar som understiger 500 kr under ett år för en skattskyldig inte beskattas.30
2 § Lagen (1994:776) om beskattning av viss vidareutdelning, härefter VUL.
5 § VUL
1 § 2 st 2:a meningen VUL. Observera att lagtexten fick sin slutliga utformning genom ett tillägg av skatteutskottet, se 1993/94:SkU25 s 72. Lagtexten i prop. 1993/94:234 avviker således från SFS 1994:776.
3 § 1 st p 2 VUL.
3 § 2 st VUL.
1 § 3 st VUL.
4 § VUL.
C. Ikraftträdandebestämmelser
Den nya utformningen av 7 § 8 mom SIL om förutsättningarna för att motta utdelning från utlandet skattefritt trädde i kraft 1 juli 1994 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering. Övergångsbestämmelserna innebär att utdelning på kapitalplaceringsaktier som mottagits under första halvåret 1994 är frikallad från skattskyldighet hos mottagaren. Äldre bestämmelser tillämpas emellertid i fråga om näringsbetingade innehav om utdelning erhållits före ikraftträdandet. Det innebär att det skall göras sannolikt att innehavet är näringsbetingat. Det finns en specialbestämmelse för företag med brutet räkenskapsår. För dessa gäller vid 1995 års taxering att den äldre lydelsen av 7 § 8 mom SIL skall tillämpas beträffande utdelning som uppburits under 1993.31
Vidareutdelningslagen trädde i kraft 1 juli 1994 och tillämpas på utdelningar som är tillgängliga för lyftning från detta datum. I motsats till reglerna om skattefrihet för mottagen utdelning på kapitalplaceringsaktier samt de begränsningar som infördes för utdelningar inom Sverige under 1994 gjordes således vidareutdelningslagen inte retroaktiv från 1 januari 1994. Detta berodde på att skrivelsen till riksdagen inte ansågs tillräckligt tydlig. Utdelningar under våren 1994 träffas således inte av beskattning. Vidare gjorde skatteutskottet ett tillägg innebärande att beskattning i steg 2 endast skall påföras sådan utdelning som har betalats med utdelning som det mottagande företaget har erhållit skattefritt i steg 1 efter utgången av 1993. Ändringen föranleddes av en motion i vilken framhölls att de utredningar som måste göras för att ta fram uppgifter om tidigare års utländska utdelningar och hur dessa använts skulle föranleda administrativa problem både för skattemyndigheter och bolag. Utskottet konstaterade att det fanns anledning att modifiera förslaget för att undvika praktiska problem med gamla utdelningar.32
Övergångsbestämmelserna punkt 6 och 7, se prop. 1993/94:234 s 136 f.
1993/94:SkU25, s 72.
5. Framtida regler
Det står nu klart att regeringen önskar förändra ovan beskrivna regler. Regeringen har i prop. 1994/95:25 redovisat sin syn på den ekonomiska politikens inriktning under de närmaste åren.
Propositionen innehåller, såvitt nu är av intresse, följande förslag till ändringar:
den tidigare beslutade sänkningen fr.o.m. år 1995 av skattesatsen för kapitalinkomster från 30 till 25 % slopas
återgång till dubbelbeskattningen av bolagsinkomsterna genom att den allmänna regeln om skattefrihet för utdelning slopas
7 § 8 mom SIL återinförs i sin lydelse före reformen. Presumtionsregeln behålls i sjunde stycket. Ovan har påpekats den orimliga arbetsinsats det skulle innebära för en svensk koncern med dotterbolag i många länder att visa att ett utdelande utländskt bolag underkastats en efter svenska förhållanden jämförlig beskattning. Att presumtionsregeln behålls underlättar både för skattemyndigheter och företag, och
vidareutdelningslagen upphävs.
Ändringarna innebär bl.a. att utdelning på utländska kapitalplaceringsinnehav, som nu inte längre är en klart definierad kategori av innehav, återigen blir skattepliktig hos det mottagande svenska bolaget, att provtaxeringen sker som före reformen med iakttagande av bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal (inkomst från ”extemptade” filialer ingår inte i underlaget) samt att normalbeskattade inkomster från avtalsländer kan mottas skattefritt om den inte diskvalificeras av att det utdelande bolagets inkomster av annat slag överstiger 5 %.
En intressant fråga är hur lättnader i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster skall medges. Tidigare har spekulerats i huruvida Annell-avdraget kommer att återinföras. I propositionen uttalas att det för närvarande inte är aktuellt att återinföra Annell-avdraget eftersom avdraget är internationellt avvikande och kan medföra en överflyttning av skatteintäkter från Sverige till andra länder. Frågan bör dock enligt propositionen bli föremål för ytterligare prövning. Härefter uttalas att frågan vad som bör göras för att skatteuttaget på företagen skall justeras ned till den nivå som följde av 1991 års regler därmed aktualiseras. Åtgärder som föreslås är att stämpelskatten på nya aktier slopas och att ett tidsbegränsat direktavdrag införs för andra nybyggnationer än bostäder för att stimulera byggnadsinvesteringarna. Vidare uttalas att mera permanenta lösningar bör genomföras eftersom det anses finnas ett behov att sänka skatteuttaget med ca 2 miljarder i förhållande till den nivå som följer av 1991 års regler. Vidare uttalas på sid 49 i propositionen: ”Permanenta lösningar kan utformas på olika sätt. Ett alternativ är att lättnaderna koncentreras till sådana åtgärder som gynnar försörjningen med externt riskkapital. Ett annat alternativ är att lättnaderna utformas mer generellt. För- och nackdelar med de olika alternativet bör prövas efter samråd med näringslivet.” Det återstår således att se om lättnader på aktieägarnivå kommer att införas i likhet med de reformer som genomförts i Finland och Norge.
Inger Wisell är anställd på skattemyndigheten i Stockholms län och ingår i Internationella gruppen.
Inger Wisell