5 Aktiebolag och ekonomiska föreningar
Rättspraxis rörande grunderna i beskattningen av aktiebolag och ekonomiska föreningar har varit mycket sparsam under 1990. Till grunderna för beskattningen av aktiebolag och ekonomiska föreningar har hänförts problematiken kring skattesubjekt, kring inkomstberäkning och kring utdelning. I princip synes endast ett rättsfall av principiell betydelse kunna hänföras till dessa allmänna grunder i beskattningen, nämligen rättsfallet RÅ 1990 ref. 34 rörande skatterättens syn på kapitalstrukturen i aktiebolag.
Rättsfallet RÅ 1990 ref. 34 (SN 6/90) avsåg Norsk Hydro Bensin AB (fd Mobil Oil AB), i det följande benämnt Norsk Hydro. Norsk Hydro hade under ett flertal år erhållit lån från sitt dåvarande moderbolag i USA, vilket lett till att bolagets egna kapital var ovanligt litet i förhållande till dess skulder. Moderbolaget betingade sig inte någon ränta på lånen under en initialperiod. Orsaken därtill uppgavs vara bristande lönsamhet i Sverige. När lönsamheten i Sverige ökade började Norsk Hydro att erlägga ränta till sitt amerikanska moderbolag. Räntorna kostnadsfördes och avdrag yrkades för räntorna i deklarationen. Skattemyndigheten hävdade nu, att lånen från moderbolaget mera haft karaktär av eget kapital, särskilt som Norsk Hydros egna kapital i övrigt var mycket litet, och att därför avdrag för räntebetalningarna skulle vägras med motivering att räntorna utgjorde ränta på eget kapital.
Regeringsrätten konstaterade i ärendet, att lånen från moderbolaget faktiskt utgjorde skuld och att de också i bolagets räkenskaper hade bokförts såsom skuld. Räntan utgick enligt marknadsmässiga grunder och utgjorde såsom kostnad för lånat kapital en avdragsgill kostnad. Regeringsrätten konstaterade därvid särskilt att det i Sverige saknas särskilda skatteregler som tar sikte på den situationen att ett bolags egna kapital är ovanligt litet i förhållande till dess skulder. En sådan skattemässig regel ansågs inte kunna införas i rättspraxis utan erfordrade ett uttryckligt lagstöd enligt regeringsrättens uppfattning. Regeringsrätten fann vidare, att korrigeringsregeln i 43 § 1 mom. KL inte kunde tillämpas, eftersom prissättningen på räntebetalningarna, dvs. räntesatsens höjd, var i överensstämmelse med marknadsprisnivån.
Utgången i målet är inte direkt överraskande. I svensk skatterätt har saknats särskilda regler rörande relationen mellan eget kapital och främmande kapital, när det främmande kapitalet lånats från annat företag i intressegemenskap. I många andra länder finns sådana regler, där krav uppställs på en viss andel i eget kapital i förhållande till det främmande kapitalet. I avsaknad av sådana regler i den svenska skatterätten och med beaktande av att svensk skatterätt vilar på lagstiftning och inte, såsom till exempel anglosaxiska länder, på en s.k. case law, kan andelen eget kapital inom skatterätten inte sättas till annat värde än det av bolaget erhållna egna kapitalet. Till denna slutsats har även Richard Arvidsson anslutit sig i sin avhandling om dolda inkomstöverföringar, s. 348–354. Det bör i sammanhanget också speciellt noteras, att någon särskild lagstiftning ännu inte föreslagits i anledning av utgången av ifrågavarande ärende.
Göran Grosskopf