A Inkomstskatt

1.1 Skatteplikt

RÅ 1990 not 235. BONUS-medel utgör ersättning från staten till olika avtalsslutande organisationer som kompensation för lärares rätt att kopiera upphovsrättsligt skyddade verk. Ur BONUS-medlen utbetalas såsom stipendium betecknade belopp av organisationerna till författare efter ansökan. Utbetalningarna är oberoende av i vilken utsträckning författares verk kopierats.

Med hänsyn härtill fann RR att ett i förhandsbeskedsärendet omfrågat stipendium inte var skattepliktig intäkt av rörelse. Vidare ansåg RR, under den i målet angivna förutsättningen att stipendiet utgick under högst två år i följd, att stipendiet inte heller på annan grund utgjorde skattepliktig intäkt.

Avgörandet har relevans även fortsättningsvis. Fr.o.m. 1991 finns, på grund av utvidgningen av det allmänna skattemässiga inkomstbegreppet, i 19 § KL en uttryckligt angiven skattefrihet för stipendium, som inte utgår periodiskt och som inte utgör ersättning för arbete för utgivarens räkning. Av RÅ 1988 not 626 framgår att skatteplikt på grund av periodicitet beror på avdragsrätten för periodiskt understöd. I sistnämnda rättsfall ansågs ett stipendium som skulle utgå i tre år vara periodiskt.

1.2 Inkomstslag

RÅ 1990 not 276. En person övervägde att förvärva 67 bostadsrätter, som hon skulle hyra ut. RSV:s nämnd för rättsärenden, vars förhandsbesked inte ändrades av RR, ansåg att verksamheten uppfyllde rörelserekvisiten. Frågan var dock om rörelsebeskattning skulle ske med hänsyn till den särskilda regeln i 38 § anv. p. 2 KL, om beskattning i inkomstslaget kapital av uthyrning av bostadsrätt. Man fann att den övergripande bestämmelsen i 38 § 1 mom. KL, att utdelning räknas till intäkt av kapital endast om intäkten inte är att hänföra till bl.a. rörelse, innebar att kapitalinkomstreglerna inte var tillämpliga.

För egen del har jag tidigare uttalat samma uppfattning,1 och delar bedömningen. Den aktuella domen står däremot mindre väl i överensstämmelse med RÅ 1988 ref. 138, där RR ansåg att den numera avskaffade schablonintäkten för bostadsrättsinnehavare (38 § anv. p. 2 KL) skulle tas upp som intäkt av kapital även när bostadsrätten användes i innehavarens rörelse. Jag delar inte sistnämnda bedömning.2

Bedömningen av uthyrningen i förevarande fall har även relevans för den framtida gränsdragningen mellan inkomstslagen näringsverksamhet och kapital, närmast enligt 3 § 1 mom. SIL.

I RÅ 1990 not 399 bedömdes en avyttring av en renoverad fritidsbåt vara skattepliktig enligt reglerna för rörelse. Båten, en s.k. lustyacht, var inköpt 1982 för 20 000 kr och hittills renoverad för mellan 6 och 7 miljoner kr. Avsikten var att båten skulle säljas till ett av ägaren helägt aktiebolag som skulle slutföra renoveringen.

1.3 Avdragsrätt

Kapital- eller driftförlust. RÅ 1990 not 137. AB X avyttrade i december 1986 det helägda dotterbolaget A. X tecknade i samband med avyttringen borgen för A:s finansiella engagemang intill ett belopp på 20 mkr. Borgensåtagandet utvidgades i mars 1988 till att omfatta 25 mkr. Enligt X:s uppgift hade A även efter avyttring ingått i X:s ”sfär” genom att komplettera X-koncernens verksamhet i övrigt.

Fråga framställdes om infriande av borgensförbindelsen var en avdragsgill kostnad för X, med hänvisning till kapitalförlustregeln i 20 § anv. p. 5 punkt d) KL. RSV:s nämnd för rättsärenden angav i sitt, av RR ej ändrade, förhandsbesked att X hade rätt till avdrag för på grund av borgensåtagandet erlagt belopp.

1.4 Allmänna avdrag

I 46 § anv. p. 6 4:e st. KL finns en regel om att överstiger erlagd pensionsförsäkringsavgift vad som kan utnyttjas vid taxeringen ett år, medges avdrag för överskjutande belopp inom nästföljande års avdragsram. I RÅ 1990 not 489 angavs att förskjutningsrätten även omfattar det fall då den skattskyldige utnyttjar en dispens enligt 46 § anv. p. 6 3:e st. (Här har angivits aktuella lagrum. Vid den i målet bedömda taxeringen gällde andra lagrum.)

Peter Melz