Sedan Skattenytts redaktion givit mig tillfälle att ta del av Torgny Sifverssons replik får jag ge följande kommentar:
De åsikter och synpunkter som jag framfört i min artikel i Skattenytt nr 1–2/1990 svarar jag givetvis själv för. I samma ämne – frågor kring räkenskapsårsomläggning – har Patent- och registreringsverket tillsammans med Riksskatteverket givit ut en informationsbroschyr OMLÄGGNING AV RÄKENSKAPSÅR I AKTIEBOLAG som är ett uttryck för den gemensamma synen på hithörande spörsmål. Undertecknad har ingen anledning att göra en annan bedömning av gällande rätt och min artikel grundar sig på synsättet i nämnda informationsbroschyr.
Sifversson betonar att hans tidigare publicerade artikel haft som utgångspunkt att skatterätten och civilrätten är två skilda rättsliga system. Dessa sammanfaller oftast men inte alltid.
Jag delar Sifverssons uppfattning om två system, men vad Sifversson förbiser är att skatterätten är underordnad civilrätten. Det är ju som bekant så att exempelvis kopplingen till god redovisningssed bryts endast i de fall det finns ett direkt stadgande i skattelag eller om det finns en uttrycklig skattepraxis.
När man hör orden dubbla räkenskapsår finns det alltid skäl att osäkra sitt kritiska förnuft. Personligen är jag inte övertygad om bärkraften i Sifverssons teoribildning att ett aktiebolag samtidigt kan hålla sig med två olika räkenskapsår:
ett registrerat räkenskapsår (avsett för vem eller vilka?)
ett annat räkenskapsår för skatteändamål
Dubbelräkenskapsåret medför oundvikligen ett antal komplikationer, följdfrågor och avvägningar såsom
vilket av räkenskapsåren skall bolagets revisorer granska och bolagsstämman fastställa?
vilken roll och betydelse tilldelas respektive år och bokslut i dubbelräkenskapsåret?
vilket räkenskapsår inklusive bokslut anser Sifversson skall ligga till grund för aktiebolagets officiella årsredovisning till registreringsmyndigheten och aktiebolagets övriga intressenter?
Såvitt jag känner till har den dubbla-räkenskapsårs-principen hittills inte framförts på allvar vare sig i aktiebolagsrättsliga eller skatterättsliga sammanhang. Men Sifversson kan ha rätt i att också denna speciella infallsvinkel kan bli föremål för en oförutsägbar rättslig prövning. Man får då förutsätta att Bokföringsnämnden, Patent- och registreringsverket m.fl. i samband härmed bereds tillfälle att avge yttrande.
Christer Westermark
Christer Westermark är avdelningsdirektör vid Riksskatteverket