Arbetet i taxeringsnämnd

1 Litteratur

Den litteratur som behövs för taxeringsarbetet tillhandahålls av LSKM, t.ex.

Skatte- och taxeringsförfattningarna

Handledning för taxering

RSV:s författningssamling (föreskrifter och anvisningar)

RSV:s deklarationsupplysningar

Information, 1987 års taxering (ersätter skattechefens meddelande)

Granskningshandboken del I–III (del III handlar om förenklad självdeklaration)

LSKM tillhandahåller också en del annat material, t.ex. förteckning över TN i länet, sammanställning över nyheterna vid årets taxering, aktievärderingslista, blankettsamlingar m.m.

2 Blanketter

De blanketter, kuvert m.m. som är nödvändiga i det praktiska taxeringsarbetet erhålls likaså från LSKM. Särskild rekvisitionsblankett brukar sändas ut till TO och KO för detta ändamål. Det är särskilt viktigt att TO om han är ny för året tar reda på vilka blanketter han i första hand har användning av, och hur mycket han behöver av varje blankett. LSKM (taxeringsenheten) och LSM hjälper till med råd och upplysningar i sådana här praktiska frågor.

3 ADB-framställda hjälpmedel

Taxeringsavi framställs inte för alla deklarationer som hanteras i den utvidgade E-rutinen (se härom i avsnitt IV och VI). För alla F-deklarationer och vissa deklarationer som hanteras i rutinen för förenklad självdeklaration tas en taxeringsavi fram. Redogörelse för taxeringsavin lämnas i avsnittet ”Beslutsredovisning”.

Uppgift om fastighetsinnehav s.k. fastighetskontrolluppgift, kommer genom LSM:s försorg att sorteras in i de allmänna självdeklarationerna. Sådan kontrolluppgift framställs normalt inte för den som lämnat förenklad självdeklaration. På avin anges fastighetens taxeringsvärde, typkod, garantibelopp och schablonintäkt samt ägarens namn och hemvist. I förekommande fall anges också ränta på statliga lån och räntebidrag samt i regel också uppgift om eventuellt uppskov med beskattning av realisationsvinst. Avin upptar den skattskyldiges samtliga fastigheter i riket.

Varje LSKM och LSM har möjlighet att efter eget val besluta att inte framställa fastighetskontrolluppgift för samtliga fastigheter. Man kan exempelvis begränsa uttaget till endast sådana fastigheter, som ny- eller omtaxerats vid senaste särskilda fastighetstaxering, och fastigheter, för vilka uppskov med beskattning av realisationsvinst föreligger. Även andra begränsningar kan ha beslutats. Vid 1987 års taxering kan det därför inträffa att fastighetskontrolluppgift inte insorterats i samtliga fastighetsägares deklarationer.

Förtryckt fördelningsblankett för redovisning av inkomst i mer än en utbokommun har framställts maskinellt.

Maskinellt förtryckta underrättelseblanketter om extra avdrag för folkpensionärer som är berättigade till sådant avdrag framställs numera inte.

Arbetskort för rörelsegranskning framställs som hjälpmedel vid granskning av fysiska personer, som driver rörelse eller jordbruk, fåmansaktiebolag, delägare i sådana bolag m.fl.

4 Övriga hjälpmedel

Räknemaskin underlättar den kontrollsummering av deklarationer eller bilagor som ibland kan behövas. Observera dock att viss summerings- och överföringskontroll utförs maskinellt i ADB-systemet, nämligen sammanräkning av beloppen under inkomst av tjänst, överföringen av summabeloppet till sid 1 samt summering av framsidan.

Skrivmaskin bör användas vid all skriftväxling med både skattskyldiga och andra TN. Därigenom underlättar man läsningen för mottagaren och undviker eventuella feltydningar genom att en handstil kan vara svårläst.

Stämplar kan man få efter beställning hos LSKM. Två stämplar behövs, en med namn och adress och en med beteckningen på taxeringsdistriktet.

Vissa LSKM ersätter funktionärerna för slitage av egna räkne- och skrivmaskiner eller för hyra av maskiner. Det förekommer att LSKM ställer maskiner till förfogande åt funktionärerna som lån.

1 Olika granskningsrutiner

Deklarationsmaterialet delas upp i olika granskningsrutiner med hjälp av sorteringskoder, som är nya vid 1987 års taxering.

De ny koderna är:

• ”Blank” (dvs. omärkta) avser ensamstående skattskyldiga som fått en förtryckt förenklad självdeklaration samt sådana sambeskattade skattskyldiga som båda fått förtryckt förenklad självdeklaration.

• O (= olika) anges för sambeskattade eller annan familjemedlem om någon i familjen fått förtryckt förenklad självdeklaration och någon annan fått allmän självdeklaration.

• E (= efterregistrering) anges för övriga löntagare dvs. ensamstående eller sambeskattade som fått förtryckt allmän självdeklaration.

• R (= rörelse) anges för näringsidkare.

Efter sortering går E-märkta deklarationer till en utökad E-rutin. Övriga deklarationer går direkt till registrering.

Det är förhållandena vid 1986 års taxering som avgör vilken sorteringskod en deklaration får vid förtryckningen av 1987 års blanketter.

R-märkta deklarationer och de deklarationer som ingår i rutinerna för den förenklade självdeklarationen (”blanka” och O) granskas som regel av tjänstemän vid LSKMs taxeringsenhet eller av tjänstemän vid LSM. TO får normalt kontakt med dessa deklarationer först i samband med att beslut om taxering skall fattas.

E-deklarationerna i den nya utökade E-rutinen har en annan karaktär än tidigare år. Då var E-deklarationer i första hand sådana som inte innehöll några speciella svårigheter och därför normalt kunde passera genom granskningen utan större ändringar eller utredningar. Den nya E-märkningen omfattar samtliga ”övriga löntagare” dvs. alla som lämnat allmän självdeklaration och som inte ingår i den förenklade rutinen eller är R-märkta. Detta innebär att de kan innehålla svårigheter av helt annat slag än i den gamla E-rutinen.

Den inledande granskningen i den nya E-rutinen utförs under mars – april och utförs av LSM – i vissa fall med stöd av personal från LSKM. De deklarationer som godkänns vid den inledande granskningen skickas därefter för registrering och i samband därmed ADB-tester. Om dessa ger anledning till det tas taxeringsavi ut och deklarationen kan behöva granskas igen.

De deklarationer som inte godkänns vid den inledande granskningen lämnas till förregistrering, varvid taxeringsavi framställs. Den fortsatta granskningen utförs av fritidsgranskare eller av personal på LSM. Den närmare fördelningen görs av varje LSM, beroende på resurssituationen.

På grund av förseningen vid 1987 års taxering kan deklarationer med taxeringsavier inte finnas klara för granskning före den 27 april.

2 Första genomgång av mottagna deklarationer

TO bör som första åtgärd bläddra igenom varje deklarationsbunt han får från LSM och sortera ut deklarationer, som inte hör hemma i distriktet, t.ex. felsorterade deklarationer eller deklarationer för rörelseidkare som skall taxeras av särskild TN. Sådana deklarationer bör omgående lämnas tillbaka till LSM. Även fjolårsdeklarationen bör i förekommande fall bifogas. Lägg en uttagslapp på dennas plats i bunten.

För varje deklaration skall finnas taxeringsavi. Skulle taxeringsavi saknas i någon deklaration måste denna återlämnas till LSM, då det kan innebära att deklarationen förbigåtts vid registreringen.

I de flesta län torde fritidsgranskande TO få hjälp av LSM eller LSKM med handläggning av sådana deklarationer som innehåller ansökan om skatteberäkning för ackumulerad inkomst eller ansökan om uppskov med beskattning av realisationsvinst. Närmare instruktioner om detta lämnas i så fall av länsskattechefen. Även när det gäller dessa deklarationer är det viktigt att de snarast möjligt översändes till den myndighet som skall handlägga ärendet.

Vid denna första genomgång bör TO också uppmärksamma om någon deklaration saknar underskrift av den skattskyldige. Han bör då uppmanas att fullständiga deklarationen, endera genom att han tillställs en ny blankett att fylla i, eller genom att han ges tillfälle att personligen komma till TO och underteckna deklarationen. Däremot är det inte lämpligt att skicka tillbaka den redan lämnade deklarationen.

Använd granskningshandboken flitigt och läs parallellt – i varje fall under den första tiden. Även om det på så sätt går trögt med granskningen i början underlättas jobbet i fortsättningen samtidigt som felprocenten vid den efterföljande databehandlingen kan väntas minska.

3 Teknisk granskning

4 Utredningsförfarandet

5 Anmaning att deklarera.

Vid tidpunkt som LSKM bestämmer – vid årets taxering troligen i augusti – sker en ADB-mässig kontroll av vilka skattskyldiga som ej deklarerat trots att registrerade kontrolluppgifter, debiterad preliminär skatt eller annat ger anledning anta att deklaration borde ha lämnats. På grundval av detta material utfärdas sedan anmaningarna.

För fritidsgranskare torde det normalt bli så att LSM sänder ut anmaningshandlingarna till TN. I de fall anmaning skall ske skriver TO under anmaningen och skickar därefter tillbaka handlingarna till LSM för utsändning och bevakning.

Det förekommer också att hela anmaningsförfarandet ombesörjs av LSM.

Sedan anmaningstiden gått ut och deklaration inte inkommit framställs skönstaxeringsomslag, taxeringsavi, förfrågan till kronofogdemyndighet, förfrågan till försäkringskassa om utbetald ersättning och till kommun om utbetalt bistånd enligt socialtjänstlagen samt en stomme till underrättelse om påförd taxering.

Anmaning i förening med vite kan tillgripas i vissa fall då deklaration inte inkommit trots anmaning. Förfarandet med vitesföreläggande beskrivs närmare i Handledning för taxering.

6 Rekvisition av deklarationer

Under taxeringsarbetet behöver man då och då göra jämförelser med tidigare års deklarationer, som ej finns tillgängliga. Önskade deklarationer måste då rekvireras, i regel genom LSKMs deklarationsarkiv. Särskilda rekvisitionsblanketter finns.

TO får också själv ta emot en del rekvisitioner under taxeringsperioden. Det kan gälla vissa av årets deklarationer som skall översändas för statistisk bearbetning. Dessa måste därför behandlas med förtur av TN. Det kan också gälla fjolårsdeklarationer som behövs för pågående utredningar. På grund av att besvärstiden till LR går ut den sista februari året efter taxeringsåret, kan det också hända att besvärsakter inte hunnit kompletterats innan fjolårsdeklarationerna lämnats ut till TO. I samtliga fall gäller att TO inte får lägga sådana rekvisitioner åt sidan utan måste effektuera dem så snart som möjligt. En hel grupp ärenden kan vara beroende av en enda deklaration.

7 Underrättelser om avvikelse från deklaration

Om TN frångått en deklaration skall den skattskyldige ha ett meddelande om detta, s.k. underrättelse om avvikelse från självdeklaration. Detta gäller också sådana fall då ett yrkande, som exempelvis lämnats under rubriken ”särskilda upplysningar och yrkanden” inte bifallits. TN kan i vissa fall vid rättelse av uppenbara fel till den skattskyldiges fördel underrätta denna om gjorda avvikelser genom kodmarkering i ruta 39 på deklarationen. Kodsiffran kommer att återges på den skattskyldiges slutskattsedel – och om den skattskyldige lämnat förenklad självdeklaration på det taxeringsmeddelande som tillställs honom i augusti och som i övrigt visar resultatet av taxeringen, vilka inkomster som lagts till grund för taxeringen och vilka avdrag som medgivits.

Underrättelse om extra avdrag behöver inte sändas ut till pensionärer om avdraget beräknas helt enligt RSVs anvisningar. Medgivet extra avdrag kommer nämligen att meddelas alla pensionärer på skattsedeln för slutlig skatt – och i förekommande fall på taxeringsmeddelande.

Underrättelse bör dock skickas i de fall TN haft att ta ställning till förhöjt extra avdrag för sjukdomskostnader eller om yrkande i deklarationen frångåtts.

Skattskyldig, som inte lämnat deklaration och som därför åsatts skönsmässig taxering, skall underrättas på särskilt formulär ”Underrättelse om påförd taxering”. Sådan underrättelse behövs dock inte om taxeringen endast avser garantibelopp för fastighet.

Underrättelse om TNs beslut skall undertecknas endera av TO eller av den som granskat och föredragit deklarationen i TN. Således har även KO rätt att skriva under avvikelser.

Underrättelserna sänds ut i lösbrev. Om TO eller någon ledamot i nämnden reserverar sig mot ett TN-beslut, skall den skattskyldige underrättas om den skiljaktiga meningen.

Motiveringen till TNs beslut om avvikelse från självdeklarationen bör utformas med stor omsorg. Det bör framgå av texten om avvikelsen grundar sig på en författningsbestämmelse, RSVs anvisningar, rättspraxis eller en skälighetsbedömning. Försök undvika att motivera med ”författningsenligt”. Ange i stället vilken författningsbestämmelse som ligger till grund för avvikelsen. Om rättspraxis anges som grund för avvikelse, bör om möjligt åsyftat rättsfall anges eller kortfattat refereras. Det är nämligen väsentligt att den skattskyldige själv får möjlighet att bedöma rättsfallets tillämpning på sin situation. Om avvikelsen grundas på att den skattskyldige inte styrkt sina uppgifter tillräckligt, är det likaså viktigt att klargöra vad slags bevisning som krävs av honom.

Underrättelsen till den skattskyldige skall ligga till grund för bedömningen, om han skall anföra besvär över TNs beslut. Det är därför synnerligen viktigt att samtliga ändringar i deklarationen tydligt redovisas i underrättelsen. Försök att skriva så enkelt, klart och förståeligt som möjligt.

I granskningshandboken finns ett antal exempel på besluts- och förfrågningstexter som täcker en stor del av de vanligaste förekommande avvikelsefallen.

8 Omprövning av beslut

Om skattskyldig begär det eller om annat skäl finns skall TN ompröva det beslut som fattats. Sådan omprövning kan ske flera gånger – dock inte efter taxeringsperiodens slut. Omprövning får inte heller ske när den skattskyldige har anfört besvär över TNs beslut och särskilda skäl för prövning inte föreligger.

På den tryckta beslutsblanketten anges att begäran om omprövning skall ha kommit in inom 14 dagar. TN är dock som nämnts alltid skyldig att ta upp en begäran om omprövning om denna kommer in under taxeringsperioden. TNs sista sammanträde måste därför läggas så sent under perioden att alla omprövningsfall kan behandlas.

Svarsfristen 14 dagar kan få lov att kortas ned mot slutet av perioden. I så fall skall den skattskyldige samtidigt underrättas om datum för TNs sista sammanträde. Svarsfristen bör dock aldrig understiga 5 dagar. När en TN först sent under perioden ställs inför frågan om en deklaration skall frångås trots att man inte hinner med någon närmare utredning eller kommunikation, bör TN inte avvika från deklarationen utan taxera i enlighet med denna och i stället anmäla den för eftergranskning.

När TN omprövat ett beslut skall ny underrättelse skickas ut, detta oavsett om omprövningen föranlett ändring av det tidigare beslutet eller ej.

Vid omprövning i anledning av taxeringsmeddelande gäller – i tillämpliga delar – samma regler.

1 Kallelse till sammanträden m.m.

Enligt 61 § TL bestämmer TO när och var sammanträdena skall hållas. Självfallet görs det så långt möjligt i samråd med KO och övriga ledamöter. Det kan vara praktiskt att bestämma tid för flera sammanträden i följd redan vid första sammanträdet. För de nämnder där LSMs tjänstemän biträder med deklarationsgranskningen måste sammanträdestider samordnas, eftersom granskarna ofta kommer att arbeta i flera nämnder. Denna samordning sker lämpligen genom fögderichefen eller chefen för granskningsenheten på LSM. Om det kan ske utan hinder för ledamöterna i nämnden, bör TO i nämnder med tjänstemannamedverkan åtminstone till viss del försöka få sammanträden förlagda till dagtid.

Ledamöterna kallas till sammanträdet genom ett särskilt kallelsekort. Till det första sammanträdet skall även suppleanterna kallas (61 § 1 mom. TL). De har rätt att närvara även vid följande sammanträden och skall därför underrättas om sammanträdena. Ledamot som får förhinder kallar själv sin suppleant och meddelar TO.

LSKM och LSM skall underrättas om tid och plats för sammanträdena. I vissa fall underrättas också skattskyldig.

Sammanträde bör hållas på central ort inom taxeringsdistriktet. Om avstånden inte är alltför stora är det av flera skäl fördelaktigt att förlägga sammanträdena till LSMs lokaler.

2 TNs första sammanträde

TO bör hålla det första sammanträdet så tidigt som möjligt. Vid detta sammanträde bör planering av nämndens arbete ske. Vid första sammanträdet går TO igenom sådana ändringar sedan föregående år, som berör TNs verksamhet. TO lämnar också en kort redogörelse för materiella nyheter vid årets taxering, anvisningar från RSV m.m.

Enligt 1 § TF skall TO varje år vid det första sammanträdet läsa upp vissa paragrafer, nämligen

11–12 §§ förvaltningslagen (allmänna bestämmelser om jäv)

1 § taxeringslagen (allmän målsättning)

samt

62 § taxeringslagen (TO jävig).

Det är lämpligt att börja sammanträdet med denna uppläsning. I detta sammanhang skall TO också erinra ledamöterna om den tystnadsplikt som gäller i TNs verksamhet. Huvudstadgandet finns i sekretesslagen 9 kap. 1 §. Lagen finns i transumerade delar intagen i Skatte- och taxerings författningarna.

3 Vissa formalia

TNs sammanträden hålls inom stängda dörrar. Skattskyldig har emellertid rätt att komma till sammanträde för att lämna upplysningar rörande sin deklaration. Observera att denna rätt är ovillkorlig. TO kan således inte avvisa en sådan begäran från en skattskyldig med hänvisning till att inställelsen bedöms vara obehövlig för TNs beslut eller dylikt. Denna närvarorätt är en viktig rättssäkerhetsfråga, som starkt betonats av JO.

Den skattskyldige har rätt att låta sig företrädas av behörigt ombud vid sådan personlig inställelse. Han har även rätt att ta med sig biträde (bokföringsmedhjälpare el.dyl.) till sammanträdet. Det är viktigt att TO i samband med inställelsen förklarar vad denna syftar till, nämligen att ge TN kompletterande upplysningar utöver vad som tidigare varit känt. Avsikten är däremot inte att inställelsen skall ägnas åt utförlig argumentation eller ren plädering från den skattskyldiges sida. Den skattskyldige kan heller inte påfordra att TN skall meddela sitt beslut om hans taxering redan i samband med besöket.

Enligt 18 § TL har LSKM ledningen och ansvaret för verksamheten i länet. Länsskattechefen får därför utse viss tjänsteman att besöka nämnderna vid deras sammanträden och att – om nämnden beslutar det – närvara vid deras överläggningar.

Under sammanträdena har TNs valda ledamöter rätt att ta del av deklarationerna i den omfattning som det behövs för taxeringen. Granskning av deklarationer får i övrigt endast utföras av TO, TNO, KO eller föredragande tjänsteman.

Fr.o.m. den 1 januari 1986 har undantaget från straffansvar för vårdslös myndighetsutövning för dem som deltagit i en TNs beslut angående taxering upphävts. TNs ledamöter blir fullt ut ansvariga för såväl uppsåtliga överträdelser som oaktsamma handlingar i samband med åsättande av taxeringar.

Myndighetsutövningen måste leda till förfång för någon eller ge någon otillbörlig förmån. Detta innebär att det kan vara fråga om såväl ekonomisk skada som olägenhet.

Såväl uppsåtliga som grovt oaktsamma handlingar kan föranleda ansvar. Oaktsamheten kan bestå i att man inte skaffar sig kännedom om eller håller reda på de regler som gäller för myndighetsutövningen.

TN-ledamot kan även ställas till ansvar för brott mot den tystnadsplikt och de sekretessbestämmelser i övrigt, som gäller enligt sekretesslagen.

4 Föredragning

I TN som biträds av tjänstemannagranskare är det som regel den eller de tjänstemän som granskat deklarationerna som också föredrar dessa i nämnden. I övriga TN ankommer föredragningen på TO eller KO i den mån den senare förstahandsgranskat deklarationer.

Som framgår av vad som sägs under punkt 5 har TO befogenhet att besluta ensam i vissa fall. Föredragningen i TN kan därför begränsas i första hand till sådana deklarationer, som inte kan avgöras genom enmansbeslut. Föredragning bör dock ske om tveksamhet råder angående värderingsfrågor eller i frågor av principiell natur. Samtliga fall då skattskyldig inkommit med erinringar mot eller begärt omprövning av ett tidigare beslut skall givetvis föredras. Detta gäller även om det tidigare beslutet tagits som enmansbeslut av TO.

Föredragningen skall göras kort men ändå tillräckligt utförlig för att ge alla fakta som är av betydelse för ledamöternas ställningstagande. Sekretesskyddet för deklarationerna innebär att den som föredrar inte i onödan skall lämna ut uppgifter som inte har betydelse för TNs beslut.

Även i de fall TO inte själv föredrar deklarationerna, har han dock en skyldighet att sätta sig in i ärendena tillräckligt för att ha en egen mening om de frågeställningar som kan uppkomma. Han måste därför – helst tillsammans med föredraganden – gå igenom dessa deklarationer i god tid före sammanträdena. TO måste vidare göra en viss – om än översiktlig – granskning av alla deklarationer som granskats och godkänts av annan än TO själv.

Enligt 27 a § TF skall TO signera samtliga deklarationer. Har någon annan än TO granskat deklarationen skall denne också sätta sitt signum på den (21 § TF).

5 Beslut

Om TNs verksamhetsområde inte omfattar mer än en kommun, är TN beslutför om TO och minst två andra ledamöter är närvarande. Även KO är ledamot och får delta i besluten. Finns flera KO i samma nämnd får dock endast en delta i TNs beslut. Suppleant har inte rätt att delta i nämndens beslut annat än om han trätt i stället för den ordinarie ledamoten.

Ingår två eller flera kommuner i verksamhetsområdet fordras att minst tre ledamöter utöver TO är närvarande för att TN skall vara beslutför. Minimigränsen får underskridas för det fall ledamot i ett visst ärende måste avträda på grund av jäv.

Om nämnden är oenig skall öppen omröstning företas. Den mening som de flesta biträder skall gälla. Om rösterna utfaller lika gäller den mening som TO biträder. TO skall dock säga sin mening först. Skiljaktig mening skall avfattas skriftligt och lämnas till TO inom en vecka efter sammanträdet.

TO kan ensam besluta i vissa ärenden (s.k. enmansärenden). Detta gäller för det första alla sådana beslut som inte innebär att ärendet prövas i sak. Exempel på detta är beslut om att anmana en skattskyldig att deklarera. Vidare får beslut i enkla och otvistiga ärenden fattas av TO ensam, nämligen

• om ingen avvikelse skett från deklarationen

• om avvikelsen inte överstiger 2 500 kr (taxerad inkomst)

• om rättelse skall ske av ett tidigare beslut, som innehåller skriv- eller räknefel eller annat uppenbart förbiseende

• om sakfrågan är uppenbar

I de fall TNO med stöd av 63 § TL fattar beslut om taxering på grundval av förenklad självdeklaration signerar han en taxeringsbeslutsförteckning eller taxeringsavi. TO behöver då inte signera deklarationerna och ansvarar inte heller för beslutet.

6 Protokoll

Protokoll skall föras vid varje sammanträde (26 § TF). Särskilda formulär finns för detta. Av formulären framgår i huvudsak vilka uppgifter som skall protokollföras enligt nämnda lagrum. TO svarar för att protokoll förs men kan uppdra åt KO, annan ledamot eller föredragande tjänsteman att ombesörja denna detalj.

Vid varje sammanträde skall TO även anteckna närvarande ledamöter på en närvarolista, avsedd för kommunens beräkning av sammanträdesersättning åt de kommunvalda ledamöterna.

7 Att leda ett TN-sammanträde

Det åligger TO att leda TNs arbete och föra ordet vid nämndens sammanträde. Den TO, som för första gången skall leda ett TN-sammanträde kan naturligtvis känna en viss spänning inför uppgiften. Han kan då tänka på en del saker som kan vara av värde vid agerandet i nämnden, nämligen

• Led sammanträdena med fasthet. Låt inte diskussionerna flyta för långt iväg utan försök koncentrera resonemangen kring den aktuella sakfrågan.

• Var noga med jävsbestämmelser och tystnadsplikt.

• Var saklig. Undvik varje förklenande omdöme om en skattskyldig, även om deklarationsgranskningen eller kontakterna i samband med denna inbjudit till sådant.

• Tag vara på ledamöternas orts- och personkännedom.

1 Allmänt

Automatisk databehandling (ADB) används i taxeringsarbetet och vid framställning av produkter från taxeringsarbetet. De maskinella bearbetningarna utförs av LSKMs datorer och av en central datoranläggning vid RSV.

Deklarationerna granskas och registreras enligt tre skilda rutiner. En rutin för FD-deklarationer, en rutin för E-deklarationer och en rutin för F- deklarationer. FD-deklaration är förenklad deklaration samt O-märkt allmän deklaration. F-deklaration är R-märkt deklaration samt E-märkt deklaration som vid utökad E-granskning överlämnats för förregistrering. FD-, E- och F- deklarationer levereras alltid i skilda buntar och får inte sammanblandas i hanteringen hos granskare och TO.

FD-deklaration granskas av tjänstemän. Till TO levereras normalt endast allmän deklaration som ingår i FD-rutinen och de förenklade deklarationer som granskaren föreslår avvikelse på eller de som innehåller yrkanden som kräver TOs eller TNs bedömning.

Alla deklarationer som granskas av fritidsgranskare skall granskas enligt rutinen för F-deklarationer. FD- och E-deklarationer granskas således av tjänstemän och när TO erhåller sådana deklarationer skall av missiv eller dyl. klart framgå att det är fråga om FD- eller E-deklarationer.

F-deklarationer registreras successivt från senare delen av mars. De registrerade uppgifterna bearbetas och kontrolleras maskinellt. I slutet av april kan LSM komplettera de första deklarationerna med taxeringsavi och överlämna dem till granskaren. Vill någon granskare börja granskningsarbetet redan de första veckorna i april kan efter överenskommelse med LSM registrerat material översändas innan komplettering med taxeringsavi gjorts. I sådana fall måste granskaren senare själv komplettera varje deklaration med taxeringsavi innan TN fattar beslut om taxeringen. (Se avsnittet ”Startrutiner avseende taxeringsarbetet” i granskningshandboken).

Från början av maj levererar TO deklarationerna med åsatta taxeringar åter till LSM. LSKMs dataenhet eller LSM registrerar taxeringarna på skivminnen. Registrerade uppgifter överförs via LSKMs dataenhet till det centrala skatteregistret på RSV. Registret omfattar samtliga i riket registrerade skattskyldiga och LSM/LSKM har åtkomst till taxeringsuppgifter via terminal.

2 Förtryckning av deklarationsblanketter

Förenklad självdeklaration eller deklarationsblankett 1–4 förtrycks för samtliga skattskyldiga som enligt tillgängliga registeruppgifter skall lämna deklaration. Blanketterna förtrycks med namn, adress, vissa identifieringsuppgifter, kommunal skattesats, underlag för fastighetsskatt, i förekommande fall vissa avdragsgilla avgifter. På den förenklade självdeklarationen förtrycks även uppgift om högst två schablonfastigheter.

3 Taxeringsavi

För varje F-deklaration och för de allmänna deklarationer som markerats med bokstaven O i sorteringsbegreppet skall finnas en taxeringsavi. Saknas taxeringsavi kan detta bero på att deklarationen undgått registrering. För E-deklarationer finns i allmänhet inte någon taxeringsavi utskriven. För förenklad självdeklaration skrivs taxeringsavi endast om de maskinella ADB-testerna ger anledning härtill.

På taxeringsavin redovisas resultatet av ADB-kontrollerna och för taxeringsarbetet intressant information ur skatteregistret som ex.vis. kontrolluppgifter. Dessutom redovisas förslag till taxeringskod och eventuell sambeskattning. På taxeringsavin anges också registrerad inkomst av tjänst (delbeloppen) och registrerad förmögenhet enligt avlämnad deklaration. Underlag för skogsvårdsavgift överförs maskinellt från föregående års taxering. Underlag som överförs redovisas på taxeringsnivån. Underlag för fastighetsskatt har förtryckts på den utsända deklarationsblanketten. När deklarationen registreras görs jämförelse mot de aktuella fastighetsuppgifterna vad avser underlag för fastighetsskatt. Vid misstämningar som uppgår till belopp av viss storlek utskrivs granskningssignal på taxeringsavi.

Den statliga inkomstskatten delas i två delar, nämligen grundbelopp och tilläggsbelopp. Underlag för grundbelopp är den statligt beskattningsbara inkomsten och underlag för tilläggsbelopp är i princip den statligt beskattningsbara inkomsten ökad med eventuella underskottsavdrag och ev. räntetillägg överstigande 2 000 kr som den skattskyldige redovisat i 26. Underlag för tilläggsbelopp uträknas normalt maskinellt. I vissa fall måste den skattskyldige räkna ut underlaget för tilläggsbelopp och ange det i ruta 27 på deklarationsblanketten. På samma sätt kan TN ange underlaget i ruta 27 om den maskinella beräkningen/skattskyldiges uppgift inte är korrekt. På taxeringsavin anges i särskild ruta det underlag som registreras från deklarationen och om underlaget uträknats maskinellt anges detta med beloppet föregånget av bokstaven ”M” .

TO kan göra noteringar på taxeringsavin i utrymmet för TN:s beslut samt i utrymmet för anteckning på avins baksida.

På taxeringsavins fjärde sida finns ett utrymme för beslutsredovisning avseende förenklade självdeklarationer. Det utrymmet skall aldrig fyllas i avseende allmän självdeklaration.

Skall skattskyldig taxeras av annan TN återgår deklarationen jämte taxeringsavi till LSM för överföring till rätt TN. Överföring mellan lokal och särskild nämnd sker också alltid via LSM.

4 Beslutsredovisning: A-längdens skattskyldiga

All redovisning av TNs beslut skall ske på avsedd plats på blanketten. Redovisning måste ske med tydlig skrift. Blyertspenna bör användas. Ändring av beslut kan då göras utan överstrykningar. För skattskyldig som lämnat förenklad självdeklaration görs beslutsredovisning på taxeringsavins fjärde sida (se litt 4.8 nedan).

5 Beslutsredovisning: B- och C-längdens skattskyldiga

TN för B- och C-längdens skattskyldiga följer vid sin beslutsredovisning regler som i huvudsak överensstämmer med reglerna i TN för A-längdens skattskyldiga. Vi kommer här att beröra endast en del skiljaktigheter.

Tjänstemän vid LSKM biträder i allmänhet TN för B- och C-längden. TN levererar slutligt behandlade deklarationer till LSKM.

TN:s medverkan i kontroll av namn, adress och registreringsort omfattar alla B- och C-längdens skattskyldiga. Ställningstagande om skattskyldiga bör anmälas för avregistrering omfattar i princip alla skattskyldiga.