1. Inledning
I följande redogörelse behandlas de franska skattereglerna för ”icke yrkesmässig avyttring av fast och lös egendom”. Företags och rörelseidkares kapitalvinster lämnas av utrymmesskäl här åsido. Det behandlade ämnesområdet redovisas översiktligt med förbigående av den mångfald administrativa anvisningar och speciella undantag som gäller tillämpningen av skattelagen, Code général des Impôt. Där ej annat framgår baseras redogörelsen på skattereglerna vid 1987 års taxering.
Det principiella spörsmålet huruvida en försäljning skett i spekulationssyfte återspeglas tydligt i de franska realisationsvinstreglernas utformning och frågan har också viss betydelse i rättspraxis. – Genom att vinst vid avyttring av den egna bostaden vanligtvis är skattefri undviker man sådana låsningseffekter som skattereglerna haft t.ex. på den svenska bostadsmarknaden. – Aktiesparandet i Frankrike främjas bl.a. genom att aktievinster normalt är skattefria om beskattningsårets försäljningar sammantagna inte överstiger ett ”indexreglerat” bruttobelopp som för 1987 uppgår till 281.000 Fr. Å andra sidan gäller ”evig” realisationsvinstbeskattning bara vinster på värdepappersförsäljning.
2. Skattereformen 1976
Före denna reform hade realisationsvinstbeskattningen, l’imposition des plusvalues, endast begränsad omfattning om man bortser från yrkesmässiga försäljningar. Vinst på fastighetsförsäljning i samband med byte av bostad var alltid skattefri och i andra fall inträdde skattefrihet efter tio års innehav; vinster på tomtförsäljning beskattades dock enligt speciella regler. Aktievinster kunde i regel endast beskattas vid avyttring av ”väsentligt” andelsinnehav i bolaget1.
Förslaget till reformerad realisationsvinstbeskattning tillkom inte utan födslovåndor2; det antogs efter tumultartade debatter i parlamentet 1976 och blev en av orsakerna till att premiärminister Chirac avgick3. De nya skattereglerna för fastighetsvinster gjordes tillämpliga fr.o.m. 1977 och reglerna för värdepapper fr.o.m. 1978; de sistnämnda hade emellertid blivit så komplicerade att de fick omarbetas och deras ikraftträdande uppskjutas till 1979. Upprorsstämning rådde på Parisbörsen4.
En redogörelse för den äldre lagstiftningen finns i SOU 1975:53 s. 213–216.
Utredningsuppdraget anförtroddes en 1975 tillsatt reavinstkommitté som höll inte mindre än sextiofem sammanträden ledda av högsta domstolens ordförande. Uppdraget grundades på följande direktiv 25 juli 1974 från president Valéry Giscard d’Estaing till premiärminister Jacques Chirac: ”I det moderna samhället bidrar realiserade kapitalvinster på ungefär samma sätt som inkomster till de berördas materiella standard och livsföring. Vårt skattesystems vidare utveckling mot större rättvisa kräver att inkomstbegreppet skall omfatta alla former av realiserad kapitalvinst”
Le Monde 7 april 1977.
Regeringskommuniké 5 april 1977: ”Med konstaterande att börskursernas fall allvarligt kan skada årets investeringsverksamhet och skapandet av nya arbetstillfällen och att det under dessa förhållanden inte är lämpligt att låta bestämmelserna i lagen om realisationsvinst på värdepapper sättas i tillämpning, har regeringen beslutat att till parlamentets oktobersession framlägga ett lagförslag om uppskov . . .”
3. Beskattningen av fastighetsvinster, plus-values immobilières
Eftersom också den vanliga franska motsvarigheten till svenska bostadsrättslägenheter räknas som fast egendom är hithörande skatteregler av stor betydelse. Reglerna tillämpas också på andelar i vissa bostadsföretag samt ibland t.o.m. vid avyttring av personligt lösöre. Principiellt är alla fastighetsvinster skattepliktiga men som redan antytts kan en ymnig flora av undantag urskiljas.
3.1 Skattskyldiga subjekt
Skattskyldiga subjekt är fysiska personer. Har den avyttrade egendomen ägts av ett bolag i kategorin société de personnes, vars inkomster beskattas hos delägarna, beskattas delägarna också för bolagets realisationsvinst i förhållande till sina andelar i bolaget. Skattskyldighetens omfattning vid bosättning utomlands behandlas vid 3.6.
3.2 Objekten vid beskattningen av fastighetsvinster
3.2.1 Fast egendom
Hit räknas såväl bebyggda som obebyggda fastigheter, bostadslägenheter ingående i copropriété samt sådana rättigheter avseende fast egendom, droits immobiliers, som nyttjanderätt och servitut. Fastigheter belägna utanför Frankrike behandlas i princip enligt samma regler som inhemska.
3.2.2 Andelsrätter
Avyttring av andel i fastighetsägande bolag likställes i vissa fall med avyttring av en mot andelen svarande del i bolagets fastighet. Detta kan gälla andelar i s.k. sociétés transparentes, vilkas fastigheter upplåtits till delägarna enligt avtalad fördelning. Motsvarande gäller andelar i icke börsnoterade s.k. sociétés à prépondérance immobilière; vad beträffar dessa aktualiseras vinstbeskattning när värdet av bolagets enbart förvaltade fasta egendom vid andelsavyttringen överstiger 50 % av bolagets bruttotillgångar inklusive eventuella rörelsefastigheter. Hit räknas även andelar i multipropriété dvs. i bolag som äger andelshus och tillhandahåller andelslägenheter att disponeras visst antal veckor, s.k. propriété-spatio-temporelle.
3.3 Grunder för undantagande från vinstbeskattning
3.3.1 Egendomens natur av bostad m.m.
Vinst vid avyttring av den skattskyldiges vanliga bostad, résidence principale, beskattas inte om ägaren vid avyttringen utan avbrott bebott bostaden alltsedan tidpunkten för förvärvet eller färdigställandet. Har bostaden inte varit på angivet sätt bebodd av ägaren redan från nämnda tidpunkt, krävs sammanlagt minst fem års boende, eventuella avbrott frånräknade. Detta tidskrav bortfaller dock om avyttringen föranletts av familjeskäl, ändrade arbetsförhållanden eller bosättning på annan plats. Skattefriheten går inte förlorad om bostaden stått tom under tid som normalt erfordras för att genomföra försäljningen, efter omständigheterna dock längst ett år.
Om emellertid en bostads egenskap av résidence principale gått förlorad före försäljningen – t.ex. genom uthyrning eller användning som fritidsbostad, résidence secondaire – kan skattefrihet likväl åtnjutas om det är ägarens förstagångsförsäljning av bostad över huvud taget efter 31.12.1981. Denna skattefrihet är alltså en ren engångsföreteelse och den som äger och vill sälja flera bostäder gör således klokt i att först sälja den som inte på annan grund kan undantas från vinstbeskattning. Som villkor för skattefriheten gäller:
säljaren eller dennes make får inte äga sitt résidence principale;
avyttringen skall ha skett senare än fem år efter förvärvet eller färdigställandet av bostaden;
säljaren får inte inom två år före avyttringen ha sålt ett résidence principale.
De två sista tidsvillkoren bortfaller dock om respektive avyttring föranletts av familjeskäl m.m.
Ovanstående regler om skattefrihet gäller även bostäder som representeras av andelar i sociéttés transparentes (3.2.2) men inte beträffande andelar i ett S.C.I. non transparente.5
Vinst vid försäljning av jordbruks- och skogsfastigheter beskattas inte om köpeskillingen ej överstiger ett i lagen för olika fastighetskategorier angivet kvadratmeterpris: 33 Fr för vinodlingar à appellation contrôlée, 11 Fr för fruktodlingar osv.
S.C.I. = sociétté civile immobilière, icke rörelsedrivande enkelt bolag.
3.3.2 Köpeskillingens storlek
Om köpeskillingen för egendom som skattskyldig avyttrat under ett år inte överstiger 30 000 Fr sker ingen realisationsvinstbeskattning. I beloppet inräknas inte köpeskilling för såld egendom som är skattefri på annan grund.
3.3.3 Innehavstiden
Från framräknad vinst på obebyggd tomtmark6 får säljaren dra av 3.33 % för varje år efter andra innehavsåret. Sådana fastigheter kan följaktligen alltid säljas skattefritt efter 32 år. För alla andra fastigheter är motsvarande avdrag 5 % och försäljning kan då ske skattefritt efter 22 år (3.4.2).
Med obebyggd tomtmark, terrain à bâtir, jämställes i vissa fall mark med byggnad som ej färdigställts eller som skall rivas. Obebyggd jordbruks- eller skogsfastighet, som inte är avsedd att bebyggas, betraktas däremot inte som terrain à bâtir.
3.3.4 Särskilda avyttringssituationer
Fastighetsreglering, remembrement, utlöser inte realisationsvinstbeskattning. Vid senare försäljning av den mottagna egendomen anses denna förvärvad vid samma tidpunkt, för samma pris och på samma sätt som den egendom, vilken frångått den skattskyldige vid regleringen. Vid expropriation kan skattelindring eller skattefrihet erhållas genom att det allmänna ”realisationsvinstavdraget” 6 000 Fr höjs till 75 000 Fr (3.4.2).
3.3.5 Säljarens särskilda förhållanden
Om sammanlagda värdet av säljarens fasta egendom inklusive den sålda, minus alla skulder hänförliga till egendomen, vid försäljningstillfället inte överstiger 400 000 Fr, undantages realisationsvinsten från beskattning efter särskild ansökan. För gift skattskyldig medräknas värdet av makes och hemmavarande barns fasta egendom i beloppet 400 000 Fr. Å andra sidan höjs denna beloppsgräns med 100 000 Fr för varje hemmavarande, underhållet barn fr.o.m. det tredje. Angående hemmavarande barns skatterättsliga ställning hänvisas till förf:s artikel i SN 1986 s. 195 om den franska familjebeskattningen.
Folkpensionärer, vilkas inkomster vid sidan av en under året realiserad fastighetsvinst inte uppgår till beskattningsbart belopp, är helt befriade från skatt på denna vinst.
3.4 Vinstberäkningen
3.4.1 Beräkningen av ingångsvärdet
Den skattepliktiga vinsten utgöres i princip av skillnaden mellan erhållen köpeskilling (minskad med försäljningskostnader) och det på visst sätt beräknade ingångsvärdet, le prix de revient.
I ingångsvärdet ingår i första hand förvärvspriset jämte lagfartskostnader och andra inköpskostnader om egendomen förvärvats genom köp7. Har den förvärvats genom arv eller gåva, motsvaras förvärvspriset av ett vid förvärvet fastställt värde, valeur vénale. Om inköpskostnaderna inte kan styrkas, medges schablonmässigt avdrag med 10 % av förvärvspriset8. Till valeur vénale lägges notariekostnader och stämpelavgifter men inte erlagd arvs- eller gåvoskatt.
Ingångsvärdet omfattar också kostnader för reparation, ombyggnad och förbättring i den mån avdrag härför inte erhållits vid den årliga inkomstbeskattningen. Om själva arbetet men inte kostnaden kan styrkas, godtas intyg från byggnadssakkunnig; alternativt kan ett schablonmässigt avdrag med 15 % av förvärvspriset medges. Har den skattskyldige själv nedlagt arbete, medges avdrag härför med tre gånger inköpspriset på det i arbetet använda materialet enligt föreliggande fakturor.
I ingångsvärdet för fritidsbostäder får i viss omfattning inräknas erlagd ränta på lån för förvärvet och för reparationer av egendomen i den mån avdrag härför inte erhållits vid den årliga taxeringen. För obebyggda tomter medräknas kommunala väg- och anslutningsavgifter. Vid alla avyttringar får inräknas arvode för skattekonsultation i samband med upprättande av deklarationen för realisationsvinsten.
Den vinst som framkommer efter ovanstående avdrag benämnes plus-value brute.
Indexuppräkning av ingångsvärdet medges emellertid i viss utsträckning. Man skiljer därvid mellan korttidsvinster, plus-values à court terme, och långtidsvinster, plus-values à long terme. I förra fallet, som avser innehav kortare än två år, medges ingen indexuppräkning. I senare fallet, dvs. vid mer än tvååriga innehav, medges däremot indexuppräkning av de ovan nämnda, i ingångsvärdet ingående posterna med undantag av 15 %-avdraget och låneräntorna; dessa båda avdrag kan ju endast med svårighet eller inte alls tidsbestämmas. Den franska uppräkningstabellen skiljer sig endast obetydligt från den svenska9 och sträcker sig vid 1988 års taxering bakåt till 1955, eftersom ingen realisationsvinst kan beskattas efter 32 års innehav. Den vinst som framkommer efter indexuppräkning av ingångsvärdet benämnes plus-value nette.
I den mån förvärvet skett mot egendomslivränta, rente viagère, anses som förvärvspris dennas kapitalvärde vid förvärvet, alternativt summan av erlagda annuiteter – ökad med livräntans aktuella kapitalvärde om livräntetagaren lever vid försäljningen. Alternativberäkningen medför dock inte rätt till indexuppräkning.
Om fångesmannen var skattskyldig till T.V.A. och fastigheten förvärvats för ”pris inklusive T.V.A.” räknas 10 % på detta pris. Var förvärvaren själv skattskyldig till T.V.A. räknas 10 % på priset exklusive T.V.A.
Den svenska tabellen har i själva verket fått stå modell. Den franska reavinstkommittén hade informerat sig om de svenska reavinstreglerna som redovisas i kommitténs rapport och utmynnar i följande slutsats: ”På det hela taget förefaller det svenska systemet vara det hårdaste av de västliga industriländernas – desto mer som man därtill får lägga en progressiv förmögenhetsskatt (högsta skattesats 2,5 procent) och arvsskatt som kan uppgå till 65 procent redan för arvingar i rätt nedstigande led. Systemet utmärker sig dock genom originella lösningar när det gäller hänsynstagande till penningvärdeförsämring”. (La Documentation francaise 1 vol. 1975 s. 284).
3.4.2 Beräkningen av den skattepliktiga vinsten
A. Korttidsvinster
Härefter gäller det alltså att räkna ut den skattepliktiga vinsten. Är det en korttidsvinst medges som sagt ingen indexuppräkning och från plus-value brute får man då endast ett allmänt avdrag, abattement général, med 6 000 Fr. Vad som därefter återstår blir den skattepliktiga vinsten, plus-value imposable, som skall sammanläggas med den skattskyldiges övriga skattepliktiga inkomster för beskattningsåret.
B. Långtidsvinster
För långtidsvinster blir uträkningen relativt komplicerad. Vid sidan av det allmänna avdraget på 6 000 Fr får man sålunda ett årligt procentuellt avdrag för innehavstid. Som framgått vid 3.3.3 får man skilja mellan obebyggd tomtmark och annan fast egendom vid beräkningen av detta avdrag, som är 3,33 % för tomter och 5 % i övriga fall. Uträkningen åskådliggöres enklast med följande exempel gällande en avyttrad tomt som innehafts i 15 år:
Plus-value nette | 250 000 Fr | ||
Procentsatsen för tomter | 3,33 % | ||
Avdragsår 15 – 2 = 13 | |||
Koefficient | 43,29 % | ||
Reduktion | 250 000 × 43,29 % | = | – 108 225 Fr |
Allmänt avdrag | |||
Skattepliktig vinst | 135 775 Fr |
Vid avyttring till följd av expropriation höjs det allmänna avdraget till 75 000 Fr. Så kan även ske vid vissa andra fastighetsöverlåtelser till stat och kommun.
Utöver ovannämnda avdrag kan också ett speciellt familjeavdrag för fritidsbostad erhållas om det gäller den första skattepliktiga överlåtelsen av sådan bostad sedan 1977 och om den stått till ägarens fria disposition under sammanlagt minst fem år, eventuella avbrott frånräknade, samt användes som fritidsbostad av ägaren vid försäljningen eller då i vart fall fritt disponerades av honom. För gift uppgår avdraget till 40 000 Fr och för ensamstående till 30 000 Fr. Beloppen ökas med 10 000 Fr för varje barn till den skattskyldige. I avlidet barns ställe får man räkna dess barn osv. – Vad som återstår efter sålunda förekommande avdrag från långtidsvinst utgör den skattepliktiga vinsten.
3.4.3 Progressionsutjämning vid långtidsvinst
För att mildra den förhöjda progressivitet som enligt skatteskalan skulle följa av realisationsvinstens sammanläggning med den skattskyldiges övriga inkomster sker skatteuträkningen sedan på följande sätt. Efter uträkning av skatten på de övriga inkomsterna läggs en femtedel av realisationsvinsten till dessa, varefter också skatten på den erhållna summan uträknas. Den skatteökning som blir följden av den tillagda femtedelen multipliceras därefter med 5 varvid erhålles den skatt som skall betalas för realisationsvinsten jämsides med den först uträknade skatten på personens övriga inkomster.
Uppdelning av skattebetalningen, fractionnement de l’impôt: Skattskyldig med skattepliktig långtidsvinst kan på ansökan få amortera den därför utgående skatten med lika belopp under de fem åren närmast efter beskattningsåret jämte 9,5 % ränta (1987).
3.5 Realisationsförlust m.m.
I princip kan realisationsförlust vid fastighetsförsäljning inte kvittas mot realisationsvinst eller annan skattepliktig inkomst. Utjämning kan dock medges vid samtidig försäljning av ett komplex av fastigheter vilka var för sig förvärvats vid olika tidpunkter, under förutsättning att alla fastigheterna innehafts antingen i mindre än två år eller i mer än två år. – Skattskyldigs sammanlagda underskott i övriga förvärvskällor för året eller kvarstående sådan förlust, déficit global, från tidigare år får däremot kvittas mot årets skattepliktiga realisationsvinst.
3.6 Skattskyldiga bosatta utanför Frankrike
3.6.1 Interna franska regler
Utomlands bosatta personer är skattskyldiga i Frankrike för vinst på där belägna fastigheter och på avyttrade andelar som nämnts under 3.2. De undantag från beskattning som redovisats under 3.3 kan därvid bli tillämpliga i varierande omfattning:
• skattefrihet för avyttring av résidence principale kommer inte i fråga eftersom den skattskyldiges vanliga bostad är i utlandet;
• skattefriheten för förstagångsförsäljning av bostad efter 31.12.1981 kan erhållas;
• franska medborgare kan erhålla skattefrihet för sådan förstagångsförsäljning efter 31.12.1976 och då helt oberoende av innehavstidens längd;
• skattefrihet kan erhållas för avyttring av jordbruks- och skogsfastighet och vid försäljning för köpeskilling under 30 000 Fr;
• skattefriheten för skattskyldiga med totalt fastighetsinnehav under 400 000 Fr och för folkpensionärer utan annan beskattningsbar inkomst tillkommer däremot inte de utlandsboende.
Om avyttringen inte är undantagen från realisationsvinstbeskattning uttages skatt med 33 1/3 % på den skattepliktiga vinsten beräknad enligt förut beskrivna regler. Skatten uttas vanligen i samband med överlåtelsens formella registrering av vederbörande notarie. Har den skattskyldige eller dennes samtaxerade familjemedlemmar andra i Frankrike skattepliktiga inkomster, beskattas dessa inkomster med bortseende från realisationsvinsten.
3.6.2 Dubbelbeskattningsavtal
Beskattningen i Frankrike enligt reglerna i föregående avsnitt kan begränsas på grund av dubbelbeskattningsavtal. I praktiken synes sådan begränsning kunna inträda endast vid avyttring av andelsrätter (3.2.2) när avtalen – liksom 1936 års svensk-franska – föreskriver att realisationsvinst på lös egendom undantagslöst endast får beskattas i hemviststaten.
När det gäller i Sverige bosatta personer, som avyttrat fastighet i Frankrike, har å andra sidan Sverige enligt avtalets art 13 rätt att beräkna statlig inkomstskatt efter den högre procentsats som skulle ha gällt om realisationsvinsten tillagts personens övriga inkomster. Den skattskyldige har därför att i sin svenska självdeklaration upplysa om realisationsvinsten, vilken enligt KL 35 § 2 mom. obligatoriskt skall beräknas enligt de svenska realisationsvinstreglerna i den mån dessa är tillämpliga; de alternativregler för ingångsvärden som är baserade på svenskt taxeringsvärde lär t.ex. inte kunna utnyttjas. Försäljning av en fransk fastighet kan således vara skattefri i Frankrike men medföra viss beskattning i Sverige.
3.7 Fastigheter belägna utanför Frankrike
I Frankrike bosatt person kan på grund av dubbelbeskattningsavtal vara befriad från skatt som enligt franska realisationsvinstregler skulle drabba försäljning av fastighet i utlandet. Sådan befrielse finns föreskriven i 1936 års svensk-franska avtal men Frankrike får tillämpa progressionshöjning enligt art 13. Vid vinstberäkningen medges därvid enligt inhemska franska regler omkostnadsavdrag motsvarande den svenska skatten på vinsten.
4. Beskattning av vinster på värdepapper, plus-values mobilières
Vinster av hithörande slag beskattas i nedan angiven utsträckning. Är angivna förutsättningar inte uppfyllda, är vinsten i regel antingen skattefri eller beskattas den som resultat av yrkesmässig avyttring om förutsättningarna därför föreligger.
4.1 Skattskyldiga subjekt
Dessa är fysiska personer med skatterättsligt hemvist i Frankrike vilka avyttrat till privatförmögenheten hörande värdepapper antingen direkt eller som delägare i värdepappersförvaltande sociétés de personnes (3.1). Visst undantag, se 4.7.2.
4.2 Objekten vid vinstbeskattningen
Beskattningen träffar såväl franska som utländska aktier, obligationer och andelar i aktiefonder m.m. samt nyttjanderätt till sådana värdepapper ävensom teckningsbevis och teckningsrätter. Undantag: vinst på andelar i fastighetsägande bolag enligt 3.2.2 beskattas som fastighetsvinster och vinst på andelar i sociétés de personnes beskattas som yrkesmässig avyttring.
4.3 Realisationsvinstgrundande avyttringar
Hit räknas bl.a. vinster genom
• försäljning på eller vid sidan av börsen, även direkt mellan privatpersoner;
• inlösen av andelar i vissa placeringsfonder;
• överlåtelse som apportegendom eller kapitaltillskott.
4.4 Vinst på börsnoterade värdepapper, ”plus-values boursières”
Skatteplikt inträder när den skattskyldiges – jämte samtaxerade familjemedlemmars – sammanlagda värdepappersförsäljningar för beskattningsåret uppgått till mer än 281 000 Fr (1987). Skattepliktsgränsen10 avser bruttoförsäljningspriset före försäljningskostnader. Vid ”exceptionella händelser” som arbetslöshet, konkurs, skilsmässa och dödsfall får bruttoförsäljningspriset beräknas till medeltalet av de tre sista beskattningsårens försäljningar. Skattefrihet gäller bl.a. för vissa avyttringar inom ramen för företagsanställdas aktieinnehav och transaktioner hänförliga till statliga obligationslån, nationaliseringar och privatiseringar.
Den skattepliktiga vinsten motsvarar skillnaden mellan nettoförsäljningspriset och inköpspriset inklusive reella inköpskostnader.11 Ingångsvärdet vid arv och gåva är i praktiken börsvärdet vid tiden för dessa förvärv. Förvärvspriset på vissa värdepapper förvärvade före 1979 kan få upptas enligt alternativa schabloner. På vinsten uttages skatt med fix skattesats av 16 %. Innehavstidens längd saknar betydelse för skatteplikten. Vinstberäkningen redovisas i bilaga till självdeklarationen och skatten påföres den vanliga skattsedeln.
I enlighet med CGI art 92 B brukar beloppet årligen uppjusteras i samma proportion som årets höjning av bottenbeloppet i inkomstskatteskalans sjunde tranche (skikt).
Ifrågavarande frais réels omfattar courtage, stämpelskatt o.dyl. Vid försäljning av värdepapper förvärvade före 1987 får dessa kostnader alternativt beräknas schablonmässigt till 2 % av inköpspriset resp. 2 % av egendomens värde vid förvärv genom arv eller gåva.
4.5 Realisationsförlust
Realisationsförlust på värdepapper som avses i 4.4 får kvittas mot vinst av samma slag som uppkommer under samma år eller, i andra hand, under de fem följande åren förutsatt att de för respektive år fastställda skattepliktsgränserna överskrids. Någon möjlighet till kvittning mot den skattskyldiges andra inkomster finns inte.
4.6 Vinster på andelar i ”fåmansbolag”
Här avses bolag – börsnoterat eller ej – som är underkastat den franska bolagsskatten, l’impôt sur les sociétés, och från vilket den skattskyldige, i förekommande fall tillsammans med make och andra anhöriga, någon gång under senaste femårsperiod varit berättigad till mer än 25 % av vinsten. Vid avyttring av andel i sådant bolag gäller ingen skattepliktsgräns och säljs andelen till utomstående beskattas vinsten efter fix skattesats av 16 %. Sker försäljningen till make eller ifrågavarande anhöriga (släktingar i rätt upp- och nedstigande led) är vinsten skattefri om andelen inte säljs vidare till utomstående inom fem år.
4.7 Skattskyldighet avhängig av bosättning
4.7.1 Bosättning i Frankrike
Realisationsvinst på värdepapper kan beskattas i Frankrike även om de vid försäljningen funnits i annat land eller är noterade enbart på utländsk börs. Enligt dubbelbeskattningsavtalen beskattas sådan realisationsvinst vanligen endast i hemviststaten; så är fallet enligt art 11 i 1936 års svensk-franska avtal. En i Frankrike bosatt person beskattas således endast där och i tillämplig mån enligt franska regler för realisationsvinst på svenska aktier, detta således utan hinder av bestämmelserna i KL 53 § 1 mom. om skattskyldighet i Sverige för den som varit bosatt där vid något tillfälle under de tio kalenderåren närmast före försäljningsåret.
4.7.2 Bosättning utanför Frankrike
Utomlands bosatt person är inte skattskyldig i Frankrike för realisationsvinst på börsnoterade värdepapper (4.4) men däremot för sådan vinst på andel i ”fåmansbolag” (4.6). Sistnämnda skattskyldighet i Frankrike är emellertid ofta upphävd i dubbelbeskattningsavtalen. En i Sverige bosatt person beskattas i tillämplig mån enligt svenska regler för realisationsvinst på värdepapper som emitterats i Frankrike. Som nämnts (3.6.2) kan detta också gälla andelar i vissa franska fastighetsägande företag.
5. Realisationsvinst på ädla metaller, smycken, konst och antikviteter
Alltefter egendomens art m.m. beskattas avyttringen normalt efter fixa procentsatser mellan 4 och 7 % på försäljningspriset. Ett smycke, konst- eller antikföremål, vars pris ej överstiger 20 000 Fr beskattas dock inte och i prisintervallet 20 000–30 000 Fr sker viss reduktion. Skatten utgår således även om ingen vinst uppstått men i princip endast om säljaren är bosatt i Frankrike.
På begäran kan emellertid säljaren få realisationsvinstreglerna för fastigheter (!) tillämpade men med bl.a. följande avvikelser: ”Korttidsvinst” föreligger vid ett års innehav. För tiden därefter erhålles indexuppräkning och 5 % årligt avdrag. Total skattefrihet således senast efter 21 år. Det allmänna avdraget 6 000 Fr medges men enligt huvudregeln bara en gång från samma års samtliga realisationsvinster.
6. Realisationsvinst på annan lös egendom
Vinst på möbler, hushållsmaskiner och personbilar är alltid skattefri. Vinst på annan, i lagen uppräknad lös egendom är helt skattefri först efter 21 år. Vid kortare innehav och om bruttointäkten av årets försäljningar överstigit 20 000 Fr sker i enlighet med reglerna (5 andra stycket) realisationsvinstbeskattning av följande slag av egendom:
• varor försålda genom icke yrkesmässig avyttring på varubörs;
• nöjesbåtar;
• kapplöpningshästar;
• vin och sprit som jordägare mottagit i stället för arrendesumma och sålt efter pietetsfull lagring i vinkällaren.
En låda Cháteau d’Yquèm kan säkert inbringa en bra slant efter 21 år men hinner en stackars kapplöpningshäst någonsin så långt att den får känna sig riktigt skattefri?
Av skattejuristen Hans Liljeson