Familjebeskattningen i Schweiz

1.1 Konstitutionell grundval

Schweiz är en federal statsbildning bestående av 26 suveräna kantoner, som tillsammans bildar det s.k. Edsförbundet. Varje kanton är indelad i kommuner. Beskattningsrätt tillkommer Edsförbundet, kantonerna och kommunerna var för sig. Edsförbundet tar ut federal inkomstskatt1 medan kantoner och kommuner tar ut både inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Kantonernas skattesuveränitet begränsas emellertid i viss mån av Edsförbundets konstitution, som bl.a. förbjuder dubbelbeskattning kantonerna emellan. Ett sådant förbud infördes första gången redan 1848 och Schweiz togs till förebild när andra länder sedermera började ingå dubbelbeskattningsavtal sinsemellan. De dubbelbeskattningsavtal, som Schweiz ingår med andra stater, blir enligt konstitutionen automatiskt bindande även för kantoner och kommuner.

Denna artikel kommer huvudsakligen att ägnas åt inkomstbeskattningen; förmögenhetsbeskattningen berörs summariskt i kapitel 7.

1.2 Familjebeskattningens utveckling

Familjebeskattningen präglas i viss utsträckning av den schweiziska civillagens regler om mannen som familjens överhuvud. Full likställdhet mellan makar råder dock numera i vissa kantoners skattelagar. Utvecklingen går alltmer i riktning mot en minskning av skattebördan för gifta jämfört med ensamstående. Detta hänger bl.a. ihop med kvinnornas ökade politiska inflytande och samvetsäktenskapens utbredning (över 6 % av sammanlevande par 1983). Samboende ogifta beskattas genomgående var för sig som ensamstående.

1.3 Beskattningsperiod

Inkomstskatterna beräknas enligt progressiva skatteskalor. Taxeringen uppvisar vissa för Schweiz speciella drag som måste förklaras innan familjebeskattningens detaljer kan behandlas. Här åsyftas systemet med tvåårig beskattningsperiod2 som är regel vid den federala beskattningen och i ett flertal kantoner. Sålunda bildar åren 1985 och 1986 tillsammans en sådan beskattningsperiod, nästa blir 1987–1988 o.s.v. Enklast är att föreställa sig vartdera året i en beskattningsperiod som ett svenskt beskattningsår.3 För vartdera beskattningsåret fastställes dels en på visst sätt uträknad nettoinkomst, dels därifrån avgående allmänna avdrag, varefter man erhåller årets beskattningsbara inkomst med skilda belopp vid federal och kantonal beskattning. Kommunal inkomstskatt beräknas vanligast till viss procent av skatten till kantonen.4 Skatterna betalas årligen.

1.4 Särskild inkomstperiod

Systemet med tvåårig beskattningsperiod får sin närmare förklaring i följande. Den nettoinkomst, som enligt ovan fastställes för vartdera året i beskattningsperioden, skall motsvara medelinkomsten avseende de två kalenderåren före beskattningsperioden. Avsikten med detta system är främst att motverka den negativa effekt som inkomstvariationer mellan olika år kan ha vid tillämpningen av de progressiva skatteskalorna. De två inkomstår, som sålunda närmast föregår en beskattningsperiod, kan tillsammans enklast kallas för inkomstperioden.5 Reglerna innebär även att underskott något av inkomståren får kvittas mot överskott inom samma inkomstperiod; i vissa fall är äldre underskott kvittningsbara.

Jämfört med skattesystem i många andra länder innebär detta – förutom lägre kostnader för taxeringsförfarandet – att de skattskyldiga normalt bara behöver deklarera vartannat år. Självdeklaration avlämnas i början av beskattningsperioden, vanligen i februari första året.

1.5 Internationell dubbelbeskattning

Inkomst, som i och för sig är skattepliktig men som på grund av dubbelbeskattningsavtal varit undantagen från beskattning i Schweiz under inkomstperioden, undantages vid beräkningen av medelinkomsten enligt ovan. Undanröjes dubbelbeskattning av utländsk inkomst, förvärvad under inkomstperioden, genom credit i Schweiz, kan den utländska skatten på ifrågavarande inkomst avräknas mot schweizisk skatt om ansökan görs hos vederbörande kanton inom två år efter utgången av det kalenderår inkomsten blev tillgänglig för lyftning. I vissa kantoner får man i stället kontant gottgörelse för den utländska skatten. Vidare kan Schweiz i dubbelbeskattningsavtal ha förbehållit sig rätten till progressionshöjning på den inom landet beskattningsbara inkomsten; vid sådan beräkning läggs den utländska inkomsten under respektive inkomstår till den motsvarande inländska. Samtaxerade makar anses vid tillämpningen av dubbelbeskattningsreglerna som en skattskyldig.

1.6 Skattskyldighetens inträde och upphörande

Skattskyldighet kan inträda eller upphöra under beskattningsperioden enligt reglerna om hemvist och andra anknytningsfakta. Den som exempelvis blivit skattskyldig första gången under 1985 har att uppge sin faktiska eller beräknade inkomst efter skattskyldighetens inträde, låt oss antaga från 1 december. Denna inkomst skall därvid omräknas till en genomsnittlig årsinkomst som sedan läggs till grund vid beräknandet av beskattningsbar inkomst för åren 1985 och 1986. Såvitt gäller 1985 reduceras den uträknade skatten ”prorata temporis” till 1/12 av skattebeloppet. Liknande regler gäller vid skattskyldighetens upphörande.

1.7 Omtaxering

I andra fall nödvändiggör systemet med tvåårig beskattningsperiod regler för omtaxering6 när väsentlig ändring i den skattskyldiges förhållanden inträffat under beskattningsperioden. Skatteförfattningarna anger uttömmande de fall som föranleder omtaxering: ändrade arbetsförhållanden som t.ex. påbörjat eller upphört förvärvsarbete, byte av yrke, äktenskapsskillnad, erhållet arv och ändring i den skattskyldiges skattemässiga relationer till annan kanton eller annat land. Omtaxering kan ske inom tre år efter beskattningsperiodens utgång i fråga om federalt beskattad inkomst. Vid den kantonala beskattningen kan tidsfristen för omtaxering variera mellan kantonerna.

2.1 Sambeskattningens inträde

Reglerna federalt och i kantonen Vaud överensstämmer. När det gäller nygifta innebär reglerna att förhållandena vid beskattningsperiodens ingång avgör om kontrahenterna skall sambeskattas eller anses som av varandra oberoende skattskyldiga under hela perioden. Likställd med beskattningsperiodens ingång är tidpunkten för inträde av skattskyldighet. Ingående av äktenskap föranleder inte omtaxering.

2.2 Sambeskattningens effekter

3.1 Federala beskattningsregler

3.2 Beskattningsreglerna i Vaud vid faktisk särlevnad

4.1 Federala beskattningsregler

4.2 Beskattningsreglerna i Vaud

Vid äktenskapsskillnad gäller samma regler som vid faktisk särlevnad, se 3.2. Det observeras att äktenskapsskillnaden inte föranleder omtaxering när den föregåtts av faktisk särlevnad som redan blivit skattemässigt accepterad, inte ens om underhållsbidrag fastställts att utgå med andra belopp än tidigare; detta nämnt som exempel på de ofta schablonmässiga effekterna av det schweiziska skattesystemet.

5.1 Barnet och förmyndaren bosatta i Schweiz

Omyndigt barn (d.v.s. under 18 år) med minst en förälder i livet beskattas självständigt endast för inkomst av eget arbete och ersättningar som har samband med detta, t.ex. sjukpenning och ersättning för förlorad arbetsförtjänst. All annan inkomst beskattas hos barnets förmyndare, d.v.s. föräldrarna eller en av dem, enligt samma allmänna regler som tidigare beskrivits. Förmyndaren erhåller omkostnadsavdrag för de utgifter som hänför sig till barnets av honom deklarerade inkomster.

Att barn blir myndigt under beskattningsperioden anses enligt skattelagarna inte som anledning till omtaxering. Myndigblivandet beaktas under nästa beskattningsperiod på så sätt att förmyndaren då deklarerar för barnets inkomster fram till 18-årsdagen och barnet självt för inkomsterna därefter till inkomstperiodens slut. Myndigblivandet betraktas inte heller som ett fall av inträdd skattskyldighet, som föranleder omräkning av barnets ”egen” inkomstdel till en beräknad årsinkomst; skatt beräknas därför i stället på denna inkomstdels verkliga belopp.

5.2 Barnet eller förmyndaren bosatt utanför Schweiz

Om barnet av annan anledning än studier och hälsoskäl är bosatt utomlands, upphör förmyndarens skattskyldighet för barnets i Schweiz skattepliktiga inkomster. Omvänt gäller att barnet, om det av annan än någon av de nämnda anledningarna ensamt bor i Schweiz, därvid skall beskattas självständigt för all sin inkomst.

6.1 Allmänna regler

Juridiskt sett upphör den avlidnes skattskyldighet vid dödsfallet både enligt de federala reglerna och i Vaud. Därvid inträder arvingarna inklusive efterlevande make i den avlidnes ställe, vilket kan ge anledning till omtaxering av dem personligen räknat från dödsdagen. Dödsbo som sådant taxeras inte. Arvingarna övertar ansvaret för den avlidnes obetalda skatter intill värdet av vars och ens lott i boet; ansvarigheten gäller dels skatt som påförts den avlidne under livstiden, dels skatt belöpande på dennes inkomster under inkomstperioden för vilka taxering ännu ej skett vid dödsfallet. Arvingarna har att i förekommande fall fullgöra deklarationsskyldighet avseende den avlidnes inkomster.

6.2 Efterlevande makes avdrag m.m.

Vid den federala beskattningen kan änkling och änka erhålla allmänna avdrag som ”ofullständig familj” med 3 200 Fr och för underhåll av barn med 2 200 Fr enligt 2.2.1 c) ovan. Enligt reglerna i Vaud beskattas den efterlevande enligt skattetabellen för gift och erhåller allmänna avdrag för barn, allt enligt reglerna vid 3.2.3.