Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Sveriges riksbank inte längre skall vara skyldig att bestämma och offentliggöra diskontot. Diskontot är numera endast en referensränta utan penningpolitisk betydelse och uppgiften att bestämma och publicera diskontot har kommit att bli främmande för Riksbankens verksamhet. Eftersom det emellertid finns ett stort behov av en officiellt fastställd ränta som kan utgöra riktmärke för annan räntesättning i samhället, föreslås att uppgiften att bestämma och offentliggöra diskontot läggs på en annan myndighet. I propositionen föreslås att Riksgäldskontoret övertar denna uppgift.
Vidare föreslås mindre ändringar i ett antal lagar till följd av överflyttningen av uppgiften att bestämma och offentliggöra diskontot. Samtidigt knyts räntan på för mycket avräknad fordran vid återbetalning av skatter och avgifter till räntebestämmelserna i skattebetalningslagen i stället för till diskontot. Syftet är att uppnå en mer enhetlig ordning inom skatteområdet.
Regeringen föreslår slutligen att Riksbanken får delta i finansiering inom ramen för Internationella valutafondens verksamhet.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.