Lag (2009:1117) om avtal mellan Sverige och Bermuda om utbyte av upplysningar avseende skatter

1.Parternas behöriga myndigheter ska biträda varandra med handräckning genom utbyte av upplysningar som är relevanta vid tillämpningen eller verkställigheten av parternas interna lagstiftning avseende skatter som omfattas av detta avtal. Sådana upplysningar ska inbegripa uppgifter som är relevanta för fastställande, taxering och uppbörd av sådana skatter, för indrivning och andra exekutiva åtgärder beträffande skattefordringar eller för utredning eller åtal i skatteärenden. Upplysningar ska utbytas i enlighet med bestämmelserna i detta avtal och ska hållas hemliga på sätt som anges i artikel 8.

2.Detta avtal ska inte påverka tilllämpligheten i parterna av bestämmelserna om ömsesidig rättslig hjälp i brottmål.

1.De för närvarande utgående skatterna som omfattas av detta avtal är direkta skatter av varje slag och beskaffenhet som tas ut i parterna.

2.Detta avtal tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag som efter undertecknandet av avtalet tas ut vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna. Parternas behöriga myndigheter ska meddela varandra de väsentliga ändringar som gjorts rörande skattelagstiftningen och åtgärder för att inhämta upplysningar som omfattas av detta avtal.

1.Om inte annat anges har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

1. ”Sverige” avser Konungariket Sverige och inbegriper, när uttrycket används i geografisk betydelse, Sveriges territorium, Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige, i överensstämmelse med folkrättens regler, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion,

2. ”Bermuda” avser Bermudaöarna,

3. ”anmodande part” avser den part som begär eller har tagit emot upplysningar från den anmodade parten,

4. ”kollektiv investeringsfond eller kollektivt investeringssystem” avser varje åtagande för kollektiva investeringar oavsett juridisk form. Uttrycket ”publik kollektiv investeringsfond eller publikt kollektivt investeringssystem” avser varje kollektiv investeringsfond eller kollektivt investeringssystem vars andelar, aktier eller andra rättigheter fritt kan köpas, säljas eller lösas in av allmänheten. Andelar, aktier eller andra rättigheter i fonden eller systemet kan fritt köpas, säljas eller lösas in ”av allmänheten” om köp, försäljning eller inlösen inte underförstått eller uttryckligen begränsats till en avgränsad krets av investerare,

5. ”bolag” avser juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person,

6. ”behörig myndighet” avser i fråga om Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal och, i fråga om Bermuda, finansministern eller dennes befullmäktigade ombud,

7. ”part” avser Sverige eller Bermuda beroende på sammanhanget,

8. ”upplysningar” avser varje omständighet, meddelande eller protokoll oavsett form,

9. ”åtgärder för att inhämta upplysningar” avser lagstiftning och administrativa åtgärder eller domstolsåtgärder vilka möjliggör för en part att inhämta och lämna begärda upplysningar,

10. ”medborgare” avser:

    1. fysisk person som innehar medborgarskap i en part, eller

    2. juridisk person eller association som är bildad enligt gällande lagstiftning i en part,

11. ”person” inbegriper fysisk person, bolag eller annan personsammanslutning,

    1. i fråga om Sverige, person som enligt lagstiftningen i Sverige är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet, även inbegripet svenska staten, dess offentligrättsliga organ eller institutioner, politiska underavdelningar eller lokala myndigheter; uttrycket ”person med hemvist” omfattar inte person som är skattskyldig i Sverige endast för inkomst som har källa i Sverige, och

    2. i fråga om Bermuda, fysisk person som är stadigvarande bosatt (”ordinarily resident”) i Bermuda, samt bolag, handelsbolag, trust eller association som bildats enligt lagstiftningen i Bermuda,

12. ”allvarligt skatteundandragande” avser att med oärligt uppsåt bedra det allmänna, undandra sig eller försöka undandra sig en skattskyldighet i fall då en aktiv handling eller underlåtenhet utgjort ett sådant undandragande eller försök till undandragande. Skattskyldigheten måste avse ett betydande belopp, antingen i absoluta tal eller i förhållande till den sammanlagda skattskyldigheten under ett år. Förfarandet måste antingen innebära att systematiskt försöka vidtaga eller faktiskt vidtaga åtgärder som syftar till eller tenderar att dölja väsentliga fakta för skattemyndigheten i endera parten eller att förse denna med felaktiga uppgifter eller förfalskningar eller att försöka dölja någons identitet. De behöriga myndigheterna ska komma överens om tilllämpningsområdet för vad som ska omfattas av denna definition,

13. ”skatt” avser varje skatt som omfattas av detta avtal.

2.Termen ”relevant” ska, när den används i avtalet beträffande upplysningar, förstås på ett sätt som säkerställer att upplysningarna ska anses vara relevanta trots att något slutligt ställningstagande för upplysningarnas betydelse för en pågående utredning kan göras först sedan upplysningarna tagits emot.

3.Då en part tillämpar detta avtal vid någon tidpunkt anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har vid denna tidpunkt enligt den partens lagstiftning och den betydelse som uttrycket har enligt tilllämplig skattelagstiftning i denna part äger företräde framför den betydelse som uttrycket har enligt annan lagstiftning i denna part.

1.Den behöriga myndigheten i den anmodade parten ska på begäran lämna upplysningar för de ändamål som anges i artikel 1. Sådana upplysningar ska utbytas utan avseende på om det handlande som är föremål för utredning skulle ha utgjort ett brott enligt den anmodade partens lagstiftning om ett sådant handlande utförts i den anmodade parten.

2.Om de upplysningar som är tillgängliga för den behöriga myndigheten i den anmodade parten inte räcker till för att tillmötesgå en begäran om upplysningar, ska den anmodade parten – utan hinder av att den anmodade parten kanske inte har behov av upplysningarna för sina egna beskattningsändamål – utnyttja alla relevanta åtgärder för att inhämta upplysningarna till den anmodande parten.

3.Om den behöriga myndigheten i den anmodande parten särskilt begär det, ska den behöriga myndigheten i den anmodade parten – i den utsträckning som detta är tillåtet enligt dess interna lagstiftning – lämna upplysningar enligt denna artikel i form av upptagande av vittnesberättelser och bestyrkta kopior av handlingar.

4.Vardera parten ska säkerställa att dess behöriga myndighet, för tilllämpningen av detta avtal, har befogenhet att på begäran inhämta och lämna:

1. upplysningar som innehas av banker, andra finansiella institutioner och annan person, däri inbegripet ombud och trustförvaltare som agerar i egenskap av representant eller förvaltare,

2. upplysningar om ägarförhållandena i bolag, handelsbolag och andra personer, däri inbegripet – med de begränsningar som följer av artikel 2 – upplysningar om ägarförhållandena avseende alla sådana personer i en ägarkedja; i fråga om truster, upplysningar om stiftare, förvaltare och förmånstagare samt trustens placering i en ägarkedja; i fråga om stiftelser, upplysningar om stiftare, medlemmar i styrelsen och destinatärer samt stiftelsens placering i en ägarkedja.

5.Detta avtal medför inte en skyldighet för parterna att inhämta eller lämna:

1. upplysningar om ägarförhållandena i bolag vars aktier är föremål för allmän omsättning eller i publika kollektiva investeringsfonder eller i publika kollektiva investeringssystem, såvida inte sådana upplysningar kan inhämtas utan att det medför oproportionerligt stora svårigheter,

2. upplysningar som avser tid mer än sex år före det beskattningsår som är föremål för utredning,

3. upplysningar i fall där den anmodande parten inom sitt eget territorium inte har vidtagit alla de åtgärder som står till dess förfogande för att inhämta upplysningarna, såvida inte vidtagandet av sådana åtgärder skulle medföra oproportionerligt stora svårigheter,

4. upplysningar som annan person än den skattskyldige innehar eller kan inhämta och som inte direkt avser den skattskyldige.

6.När den anmodande parten begär upplysningar rörande frågor som inte avser ett allvarligt skatteundandragande, ska en tjänsteman vid dess behöriga myndighet intyga att begäran är relevant och nödvändig för fastställandet av den skattskyldiges skattskyldighet enligt lagstiftningen i den anmodande parten.

7.Om upplysningar begärs som avser en person som varken har hemvist eller är medborgare i någon av parterna, ska det för den behöriga myndigheten i den anmodade parten på ett tillfredsställande sätt styrkas att sådana upplysningar är nödvändiga för en korrekt tillämpning och verkställighet av skattelagstiftningen i den anmodande parten.

8.Vid begäran om upplysningar enligt detta avtal ska den behöriga myndigheten i den anmodande parten till den behöriga myndigheten i den anmodade parten lämna följande upplysningar, för att visa att de efterfrågade upplysningarna är relevanta:

1. identiteten på den skattskyldige som är föremål för utredning eller undersökning,

2. skälen för att anta att de begärda upplysningarna innehas eller kan inhämtas av person inom den anmodade partens jurisdiktion,

3. såvitt det är känt, namn och adress på person som kan antas inneha eller kunna inhämta de begärda upplysningarna,

4. uppgift om att ansökan är i överensstämmelse med lagstiftning och administrativ praxis i den anmodande parten och att upplysningarna skulle kunna inhämtas av den anmodande parten enligt sin lagstiftning under liknande omständigheter, både inom ramen för att bestämma sitt eget skatteanspråk och för att tillmötesgå en giltig begäran från den anmodade parten enligt detta avtal,

5. uppgift om att den anmodande parten inom sitt eget territorium har vidtagit alla åtgärder som står till dess förfogande för att inhämta upplysningarna, utom sådana åtgärder som skulle medföra oproportionerligt stora svårigheter, samt, så långt som detta är möjligt:

6. de begärda upplysningarnas närmare beskaffenhet, däri inbegripet en beskrivning av vilka bevis, informationer eller annat bistånd som efterfrågas och, om det är möjligt, i vilken form som den anmodande parten föredrar att få upplysningarna,

7. de beskattningsändamål för vilka de begärda upplysningarna efterfrågas och varför de är relevanta för att avgöra en skattskyldigs skattskyldighet enligt lagstiftningen i den anmodande parten,

8. uppgift om att den skattskyldige har hemvist eller är medborgare i någon av parterna eller att det är nödvändigt för att avgöra en skattskyldigs skattskyldighet enligt lagstiftningen i den anmodande parten,

9. den tidsperiod för vilken upplysningarna behövs för beskattningen.

9.Den behöriga myndigheten i den anmodade parten ska snarast möjligt lämna de begärda upplysningarna till den anmodande parten. För att tillgodose ett skyndsamt svar ska den anmodade parten:

1. till den behöriga myndigheten i den anmodande parten skriftligen bekräfta mottagandet av begäran och inom 60 dagar efter mottagandet underrätta den behöriga myndigheten i den anmodande parten om eventuella brister i begäran, och

2. om den behöriga myndigheten i den anmodade parten inte har kunnat inhämta och lämna de begärda upplysningarna inom 90 dagar från det att begäran togs emot, däri inbegripet om det föreligger förhinder att tillhandahålla upplysningarna eller om den vägrar att tillhandahålla upplysningarna, ska den omedelbart underrätta den anmodande parten om detta och ange skälen till att den inte kunnat inhämta och tillhandahålla upplysningarna, vilka hinder som föreligger eller skälen för dess vägran.

1.Den anmodade parten kan – i den utsträckning som detta är tillåtet enligt dess interna lagstiftning – tilllåta representanter för den behöriga myndigheten i den anmodande parten att närvara i den anmodade parten för att höra fysiska personer och granska handlingar efter skriftligt medgivande av de berörda personerna. Den behöriga myndigheten i den anmodande parten ska underrätta den behöriga myndigheten i den anmodade parten om tid och plats för mötet med berörda fysiska personer.

2.På begäran av den behöriga myndigheten i den anmodande parten får den behöriga myndigheten i den anmodade parten låta representanter för den behöriga myndigheten i den anmodande parten till den del detta anses lämpligt närvara vid skatteutredning i den anmodade parten.

3.Bifalls en begäran enligt punkt 2 ska den behöriga myndigheten i den anmodade parten som utför utredningen snarast möjligt underrätta den behöriga myndigheten i den anmodande parten om tid och plats för utredningen, om den myndighet eller person som bemyndigats att utföra utredningen samt om de förfaranden och villkor som den anmodade parten fastställt för utförandet av utredningen. Alla beslut beträffande utförandet av utredningen ska fattas av den anmodade parten som utför utredningen.

1.Den behöriga myndigheten i den anmodade parten får avslå en begäran när:

1. begäran inte har gjorts i överensstämmelse med detta avtal,

2. lämnandet av de begärda upplysningarna skulle strida mot allmänna hänsyn,

3. den anmodande parten inte kan inhämta upplysningarna

   1. enligt sin lagstiftning avseende tillämpning eller verkställighet av sin skattelagstiftning, eller

   2. som svar på en giltig begäran enligt detta avtal från den anmodade parten.

2.Bestämmelserna i detta avtal ska inte medföra skyldighet för en part att lämna upplysningar som skulle röja handels-, affärs-, industri- eller yrkeshemlighet eller kommersiell hemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt. Utan hinder av detta, ska upplysningar som avses i artikel 5 punkt 4 inte behandlas som en sådan hemlighet eller sådant förfaringssätt endast på grund av att de uppfyller villkoren i nämnda punkt.

3.Bestämmelserna i detta avtal ska inte medföra skyldighet för en part att inhämta eller lämna upplysningar som skulle röja hemlig kommunikation mellan en klient och dennes advokat eller annat juridiskt ombud, när sådan kommunikation:

1. utgör kommunikation mellan en yrkesmässig juridisk rådgivare och dennes klient i samband med juridisk rådgivning,

2. utgör kommunikation mellan en yrkesmässig juridisk rådgivare och dennes klient, mellan en yrkesmässig juridisk rådgivare som agerar som ombud för en klients räkning och annan person eller mellan klient och annan person i samband med ett

1.Om en part har anledning att anta att den andra parten infört riktade motåtgärder som avser att motverka skadlig skattekonkurrens och som riktar sig emot personer med hemvist eller medborgarskap i den andra parten, ska parterna omedelbart inleda förhandlingar för att lösa frågan.

2.En riktad motåtgärd som avser att motverka skadlig skattekonkurrens åsyftar en åtgärd som tillämpas av en part och som riktar sig mot personer med hemvist eller medborgarskap i en av parterna och som motiveras med att den andra parten inte medverkar till ett effektivt utbyte av information eller att denna part brister i transparens när det gäller dess lagstiftning, föreskrifter eller administrativa praxis. Detsamma gäller om denna andra part inte tar ut någon skatt eller om bara en symbolisk skatt tas ut och detta sker samtidigt som något av de kriterier som nämns ovan föreligger.

3.Utan att begränsa den generella innebörden av uttrycket ”riktade motåtgärder” inbegriper uttrycket att vägra avdrag, avräkning, skattereduktion eller skattebefrielse, att ta ut skatt, avgift eller annan pålaga eller att ställa särskilda krav på dokumentationsskyldighet. Sådana åtgärder inbegriper varje åtgärd som direkt eller indirekt påverkar beskattningen. De inbegriper emellertid inte allmänna åtgärder som tillämpas generellt av en part i förhållande till bland annat medlemsstater i OECD.

1.Parternas behöriga myndigheter ska gemensamt söka avgöra sådana svårigheter och tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen och tillämpningen av detta avtal.

2.Utöver vad som framgår av punkt 1, får parternas behöriga myndigheter ömsesidigt komma överens om förfarandena för tillämpningen av artiklarna 5 och 6.

3.Vid tillämpningen av denna artikel kan parternas behöriga myndigheter träda i direkt förbindelse med varandra.

1.Vardera parten ska skriftligen underrätta den andra parten när de åtgärder vidtagits enligt respektive parts lagstiftning som krävs för att detta avtal ska träda i kraft.

2.Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då den sista av dessa underrättelser tas emot och tillämpas

1. i skattebrottsärenden, från dagen för ikraftträdandet, dock inte tidigare än den 1 januari 2010,

2. i alla andra ärenden som omfattas av artikel 1, för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som närmast följer efter dagen för ikraftträdandet av avtalet eller senare, eller då något beskattningsår inte föreligger, för skatteanspråk som uppkommer den 1 januari det år som närmast följer efter dagen för ikraftträdandet av avtalet eller senare, dock inte tidigare än den 1 januari 2010.

1.Detta avtal förblir i kraft till dess det sägs upp av en part. Vardera parten kan säga upp avtalet genom att på diplomatisk väg lämna skriftlig underrättelse härom till den andra parten. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla den första dagen i den månad som följer närmast efter utgången av den sexmånadersperiod som följer efter den dag då underrättelsen om uppsägning togs emot av den andra parten.

2.I händelse av uppsägning ska båda parterna vara fortsatt bundna av bestämmelserna i artikel 8 i fråga om upplysningar som erhållits med stöd av avtalet.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta avtal.

Som skedde i Washington, den 16 april 2009 i två exemplar på engelska språket.