Lag (2009:1112) om avtal mellan Sverige och Caymanöarna om förfarande för ömsesidig överenskommelse vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

1. ”part” avser Caymanöarna eller Sverige, beroende på sammanhanget; ”parterna” avser Caymanöarna och Sverige,

2. ”Sverige” avser Konungariket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geografisk betydelse, Sveriges territorium, Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige, i överensstämmelse med folkrättens regler, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion,

3. ”Caymanöarna” avser Cayman- öarnas territorium och innefattar dess territorialvatten och varje annat område inom vilket Caymanöarna, i överensstämmelse med folkrättens regler, äger utöva rättigheter med avseende på havsbottnen och dess underlag och därtill hörande naturtillgångar,

4. ”person med hemvist i en part” avser

   1. i Sverige, person som enligt lagstiftningen i Sverige är skattskyldig där på grund av domicil, bosättning, plats för företagsledning, plats för bildande eller annan liknande omständighet. Detta uttryck inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i Sverige endast för inkomst som har källa i Sverige,

   2. i Caymanöarna, person som enligt dess lagstiftning har hemvist där på grund av domicil, bosättning, plats för bildande, plats för verklig ledning eller annan liknande omständighet. Ett subjekt anses inte ha hemvist i Caymanöarna om inte dess verkliga ledning är belägen, och dess aktiva affärsverksamhet utövas, i Caymanöarna,

5. ”företag” avser bedrivandet av varje form av rörelse,

6. ”företag i en part” avser företag som bedrivs av en person med hemvist i en part,

7. ”behörig myndighet” avser

   1. i fråga om Caymanöarna, ”the Tax Information Authority” eller den person eller myndighet som denna utnämner,

   2. i fråga om Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal.

2.Då en part tillämpar avtalet vid någon tidpunkt anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har vid denna tidpunkt enligt den partens lagstiftning och den betydelse som uttrycket har enligt tilllämplig skattelagstiftning i denna part äger företräde framför den betydelse uttrycket har enligt annan lagstiftning i denna part.

1.Om ett företag, i ett fall som omfattas av detta avtal, anser att principerna som anges i artikel 3 inte har iakttagits, kan det, utan att det påverkar dess rätt att använda sig av de rättsmedel som finns att tillgå enligt den berörda partens interna rättsordning, lägga fram saken för den behöriga myndigheten i den part där företaget har hemvist. Saken ska läggas fram inom tre år från den tidpunkt då företaget i fråga fick vetskap om den åtgärd som strider mot eller sannolikt kan antas strida mot de principer som anges i artikel 3. Den behöriga myndigheten ska därefter utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den andra parten.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, ska den behöriga myndigheten söka avgöra saken genom en ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra parten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffas genomförs utan hinder av tidsgränser i parternas interna lagstiftning.

3.Parternas behöriga myndigheter ska genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet.

4.Parternas behöriga myndigheter kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa sådan överenskommelse som avses i föregående punkter.

1.Vardera parten ska skriftligen underrätta den andra parten när de åtgärder vidtagits enligt respektive parts lagstiftning som krävs för att detta avtal ska träda i kraft.

2.Avtalet träder i kraft den trettionde dagen efter den dag då den sista av dessa underrättelser tas emot och ska tillämpas

1. i fråga om källskatter, på belopp som betalas eller tillgodoförs den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då avtalet träder i kraft eller senare,

2. i fråga om andra skatter på inkomst, på skatter som tas ut för beskattningsår som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter den dag då avtalet träder i kraft eller senare.

3.Detta avtal är tillämpligt under förutsättning att avtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Caymanöarnas regering om upplysningar i skatteärenden undertecknat den 1 april 2009 är tillämpligt.