Enligt riksdagens beslut föreskrivs att konventionen den 13 mars 1995 mellan Konungariket Sverige och Republiken Chile om social trygghet, med de anpassningar och ändringar som har gjorts genom avtalet den 12 december 2005 mellan de båda staterna, skall gälla som lag här i landet. Konventionens innehåll framgår av en bilaga till denna lag.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
2006:286
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Förordning (2006:1312)
Bestämmelserna i avtalet den 12 december 2005 skall inte föranleda minskning av förmånsbelopp som en person har beviljats enligt konventionen före avtalets ikraftträdande.
De bestämmelser i konventionen som gällde före avtalets ikraftträdande skall fortsätta att gälla med avseende på rätten till förmåner som kunde fastställas genom tillämpning av konventionen i dess dåvarande lydelse.
2006:1312
Lagen (2006:286) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Chile skall träda i kraft den 1 januari 2007. Genom förordningen upphävs förordningen (1995:1337) om tillämpning av en konvention den 13 mars 1995 mellan Sverige och Chile om social trygghet.
Bilaga Konvention om social trygghet mellan konungariket Sverige och republiken Chile
Avdelning I Allmänna bestämmelser
Artikel 1
1.I denna konvention avses med uttrycken
lagstiftning: lagar, förordningar och föreskrifter om avgifter till och förmåner från de system för social trygghet som anges i artikel 2,
behörig myndighet: med avseende på Chile, Arbets- och socialförsäkringsministeriet, och med avseende på Sverige, regeringen eller den myndighet regeringen förordnar,
behörig institution: den institution eller det organ som i det enskilda fallet svarar för tillämpningen av den lagstiftning som anges i artikel 2,
pension eller livränta: pension eller annan långtidsförmån i kontanter inberäknat tillläggsbelopp och höjningar,
försäkringsperiod: period som i den lagstiftning enligt vilken den har fullgjorts betecknas som sådan, eller som i samma lagstiftning jämställs med en försäkringsperiod.
2.Andra uttryck som används i denna konvention har den betydelse som tillkommer dem enligt den tillämpliga lagstiftningen.
Artikel 2
1.Denna konvention skall tillämpas
vad avser Chile, på lagstiftningen om
systemen för sjukvårdsförmåner,
försäkring för arbetsskador och yrkessjukdomar,
det nya systemet för ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner, som grundas på individuell kapitalisering,
de system för ålders-, invaliditets- och efterlevandepensioner som administreras av institutet för social välfärd (Instituto de Normalización Previsional), samt
arbetslöshetsförsäkring.
Bestämmelserna i avdelning III kapitel II i denna konvention är inte tillämpliga på lagstiftning som åsyftas i a. och b. ovan.
vad avser Sverige, på lagstiftningen om
sjukförsäkring med sjukersättning och aktivitetsersättning,
föräldraförsäkring,
arbetsskadeförsäkring,
garantipensioner och inkomstgrundade ålderspensioner,
efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn, samt
arbetslöshetsförsäkring.
2.Denna konvention skall även tillämpas på lagstiftning som i framtiden kan komma att komplettera eller ändra den lagstiftning som anges i första punkten.
3.Denna konvention skall inte tillämpas på bestämmelser i en fördragsslutande stats bieller multilaterala avtal rörande den lagstiftning som anges i första punkten.
Artikel 3
Denna konvention gäller för personer som är eller har varit omfattade av lagstiftningen i en eller båda de fördragslutande staterna och personer som härleder sin rätt från en sådan person.
Artikel 4
Vid tillämpning av en fördragsslutande stats lagstiftning skall, i den mån inte annat föreskrivs i denna konvention, följande i någon av staterna bosatta personer likställas med statens egna medborgare,
medborgare i den andra fördragsslutande staten,
flyktingar och statslösa,
andra personer vad avser rättigheter som de härleder från personer som avses under a. och b.
Artikel 5
1.I den mån inte annat föreskrivs i denna konvention får livräntor i anledning av arbetsskador och yrkessjukdomar eller pensioner vid invaliditet, ålderdom och till efterlevande enligt en fördragsslutande stats lagstiftning inte minskas, ändras, innehållas eller dras in på grund av att förmånstagaren vistas eller är bosatt i den andra staten.
2.Förmåner som avses i första punkten som en stat har att utge till medborgare i den andra staten bosatta i ett tredje land skall betalas på samma villkor och i samma omfattning som till den första statens egna medborgare som är bosatta i detta tredje land.
Avdelning II Bestämmelser om tillämplig lagstiftning
Artikel 6
Om inte annat föreskrivs i artikel 7 skall en förvärvsverksam person omfattas av lagstiftningen i den fördragsslutande stat i vilken förvärvsverksamheten utövas oavsett i vilken stat personen är bosatt och oavsett i vilken stat arbetsgivaren finns.
Artikel 7
1.En arbetstagare som är anställd i en fördragsslutande stat och som av sin arbetsgivare sänds ut till den andra staten för att där utföra arbete av tillfällig natur skall fortsatt omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda staten under förutsättning att arbetet förutses vara högst tolv månader.
Om arbetet på grund av oförutsebara omständigheter kommer att vara längre än tolv månader skall arbetstagaren fortsatt omfattas av den förstnämnda statens lagstiftning under ytterligare en period av tolv månader under förutsättning att den andra statens behöriga myndighet lämnar sitt godkännande.
2.Den som av en statlig arbetsgivare i en fördragsslutande stat sänds till den andra staten skall utan begränsning i tiden fortsatt omfattas av lagstiftningen i den förstnämnda staten.
3.För diplomatiska företrädare och karriärkonsuler samt för den administrativa och tekniska personalen vid beskickningar och konsulat, som förestås av karriärkonsul, liksom även för medlemmar av beskickningarnas respektive konsulatens tjänstepersonal och för personer som uteslutande är anställda i privat tjänst, i hushållet hos diplomatiska företrädare, karriärkonsuler och medlemmar av konsulat, som förestås av karriärkonsul, skall, i den mån denna personkrets omfattas av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser respektive Wienkonventionen om konsulära förbindelser, bestämmelserna i dessa konventioner vara tillämpliga.
4.Arbetstagare med anställning på fartyg skall omfattas av lagstiftningen i den stat vars flagga fartyget för.
5.En arbetstagares medföljande familjemedlemmar som inte själva förvärvsarbetar skall vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel anses bosatta i den stat vars lagstiftning arbetstagaren omfattas av.
Artikel 8
De behöriga myndigheterna i de båda fördragsslutande staterna kan komma överens om undantag från bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 för vissa personer eller persongrupper. Bestämmelserna i artikel 7 femte punkten skall tillämpas i dessa fall.
Avdelning III Särskilda bestämmelser
Kapitel I. Sjukvårdsförmåner
Artikel 9
Den som uppbär pension enligt lagstiftningen i en fördragsslutande stat har under bosättning i den andra staten rätt till sjukvårdsförmåner enligt den sistnämnda statens lagstiftning på samma villkor som den som uppbär motsvarande förmåner enligt bosättningsstatens lagstiftning.
Kapitel II. Pensioner vid invaliditet, ålderdom och dödsfall
A. Gemensamma bestämmelser
Artikel 10
När en stats lagstiftning för förvärvande, bibehållande eller återfående av rätt till pension vid invaliditet, ålderdom eller till efterlevande kräver att vissa försäkringsperioder har fullgjorts skall perioder som har fullgjorts enligt den andra statens lagstiftning, när så behövs, sammanläggas med de perioder som har fullgjorts enligt statens egen lagstiftning under förutsättning att perioderna inte sammanfaller.
Artikel 11
1.Vid fastställande av nedsättning av arbetsförmåga för rätt till pension skall den behöriga institutionen i var och en av staterna göra sin prövning enligt den lagstiftning som gäller för institutionen. De läkarundersökningar som är nödvändiga skall ombesörjas av institutionen på bosättningsorten på begäran av den behöriga institutionen.
2.För tillämpning av vad som sägs i föregående punkt skall institutionen i den fördragsslutande stat där sökanden är bosatt utan kostnad på begäran av institutionen i den andra staten ställa läkarintyg och andra medicinska handlingar till vilka den har tillgång till sistnämnda institutions förfogande.
3.När den svenska institutionen anser att läkarundersökningar som endast behövs för dess handläggning behöver göras i Chile skall dessa bekostas av den svenska behöriga institutionen.
4.Om den chilenska behöriga institutionen anser att ytterligare medicinska undersökningar är nödvändiga i den andra fördragsslutande staten uteslutande i sitt eget intresse, skall de betalas enligt chilensk lagstiftning.
När det gäller arbetstagare som är försäkrade i det chilenska individuella kapitaliseringssystemet, skall den chilenska behöriga institutionen återbetala hela kostnaden för dessa undersökningar till den behöriga institutionen i den andra fördragsslutande staten och utkräva vederbörlig andel av den försäkrade personen, när så är nödvändigt. Den chilenska behöriga institutionen skall kunna dra av den försäkrades andel av kostnaden från hans eller hennes pensioner eller från saldot av det personliga kapitaliseringskontot.
Om de nya medicinska undersökningarna behövs till följd av ett överklagande av ett beslut om invaliditet fattat i Chile, skall kostnaderna för dessa undersökningar betalas på det sätt som anges i föregående stycke, utom i de fall överklagandet har gjorts av en chilensk behörig institution eller av ett försäkringsbolag. I dessa fall skall kostnaderna betalas av den klagande.
B. Tillämpning av svensk lagstiftning
Artikel 12
1.Vid fastställande av rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning skall personer som erlägger avgifter eller uppbär pension enligt den chilenska lagstiftningen anses som försäkrade enligt den svenska lagstiftningen.
2.Artikel 10 skall inte tillämpas på grundkravet på tre års bosättning i Sverige för rätt till garantipension eller till sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning.
3.För beräkning av inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning skall endast inkomst som intjänats under perioder då svensk lagstiftning var tillämplig beaktas.
4.För beräkning av storleken på inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension som beviljas enligt bestämmelserna i artikel 10 skall endast försäkringsperioder enligt svensk lagstiftning beaktas.
5.Artikel 5 skall inte tillämpas på garantipensioner, efterlevandestöd till barn och sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning.
6.Med avseende på denna konvention skall de gottgörelseförmåner som betalas av Chile enligt lagarna 19.123, 19.234, 19.980 och 19.992 med ändringar, liksom även förmåner enligt lagar som har införts efter de ovannämnda lagarna till offer för kränkningar av mänskliga rättigheter eller för politiskt våld från och med den 11 september 1973 till och med den 10 mars 1990, inte betraktas som pensioner och inte påverka garantipensioner eller garanterade delar av andra svenska pensioner.
C. Tillämpning av chilensk lagstiftning
Artikel 13
1.Den som är försäkrad hos en pensionsfondsförvaltande institution skall finansiera sin chilenska pension med den på hans individuella kapitaliseringskonto ackumulerade behållningen. När denna inte räcker för att finansiera en pension som minst uppgår till den minimipension som garanteras av staten har den försäkrade rätt till sammanläggning av perioder enligt artikel 10 för att erhålla minimipension vid ålderdom och invaliditet. Samma rätt tillkommer den som uppbär efterlevandepension.
2.Vid bestämmande av om de villkor som den chilenska lagstiftningen ställer för rätt till förtida pension är uppfyllda, skall försäkrade som erhåller pension enligt svensk lagstiftning anses som pensionärer enligt de i fjärde punkten angivna systemen för social välfärd.
3.Förvärvsverksamma personer som är försäkrade i det nya pensionssystemet i Chile kan under tid som de är bosatta i Sverige betala frivilliga avgifter till detta system som egenföretagare utan att detta påverkar deras avgiftsskyldighet i Sverige. De försäkrade som väljer att utnyttja denna möjlighet är inte skyldiga att betala avgiften för finansiering av sjukvårdsförmåner.
4.De personer som tillhör de pensionssystem som administreras av Institutet för social välfärd kan också åberopa perioder enligt artikel 10 för att erhålla pensionsförmåner enligt de bestämmelser som gäller för dessa system.
5.I de fall som avses i punkterna 1 och 4 skall den behöriga institutionen bestämma pensionens storlek som om alla försäkringsperioder hade fullgjorts enligt dess lagstiftning men skall för utbetalning av pensionen beräkna sin andel enligt förhållandet mellan de försäkringsperioder som har fullgjorts endast enligt dess egen lagstiftning och summan av de försäkringsperioder som har fullgjorts i bägge staterna. När summan av de försäkringsperioder som har fullgjorts i de fördragsslutande staterna överstiger den period som enligt chilensk lagstiftning krävs för rätt till en full pension skall vid beräkningen bortses från de överstigande perioderna.
6.Personer, som omfattas av den svenska lagstiftningen på grund av arbete eller som uppbär inkomstgrundad pension, inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning, skall betraktas som avgiftsbetalare i motsvarande socialförsäkringssystem i Chile för att vara berättigade till förmåner enligt de lagar som reglerar de socialförsäkringssystem som förvaltas av Institutet för social välfärd (Instituto de Normalización Previsional).
Avdelning IV
Kapitel I. Övriga bestämmelser
Artikel 14
1.Ansökningar, förklaringar, överklaganden och andra handlingar som för tillämpningen av en stats lagstiftning skall inges inom viss tid till en myndighet eller institution i denna stat skall anses ha kommit in till denna om de inom samma tid har kommit in till motsvarande myndighet eller institution i den andra staten.
2.Ansökan om pension som getts in enligt en stats lagstiftning skall betraktas som ansökan om motsvarande pension enligt den andra statens lagstiftning under förutsättning att sökanden vid ansökningstillfället uttryckligen uppger sig ha varit förvärvsverksam i den staten. Detta gäller dock inte om sökanden uttryckligen begär att beviljandet av pension enligt den andra statens lagstiftning skall skjutas upp och han enligt denna stats lagstiftning kan välja den tidpunkt från vilken pensionen skall utgå.
Artikel 15
Myndigheters och institutioners skriftväxling liksom enskilda personers framställningar rörande tillämpningen av denna konvention kan avfattas på ett av de officiella språken eller på engelska.
Artikel 16
De fördragsslutande staternas behöriga institutioner kan när som helst av varandra begära läkarundersökningar, fastställande av sakförhållanden eller händelser som kan leda till att en förmån förvärvas, ändras, innehålls, upphör eller bibehålls. Därav föranledda utgifter skall ersättas i den ordning som anges i tillämpningsöverenskommelsen.
Artikel 17
1.När en fördragsslutande stats lagstiftning medger befrielse från avgift för registrering och utskrift av handling, från stämpel-, konsulär- och andra liknande avgifter skall befrielsen även gälla intyg och handlingar som utfärdas av den andra statens institutioner för tilllämpning av denna konvention.
2.Administrativa handlingar och dokument, som utfärdas av en institution i en stat för tilllämpning av denna konvention för bruk av institutioner i den andra staten skall undantas från krav på legalisering eller andra liknande formaliteter.
Artikel 18
Förmåner kan med befriande verkan betalas av en institution i en fördragsslutande stat till en person bosatt i den andra staten i förstnämnda stats valuta. Om en institution i en stat skall erlägga betalning till en institution i den andra staten skall betalningen göras i den sistnämnda statens valuta.
Artikel 19
De fördragsslutande staternas behöriga myndigheter skall
sluta de tillämpningsöverenskommelser som är nödvändiga för denna konventions tilllämpning,
utse sina respektive förbindelseorgan,
hålla varandra underrättade om de åtgärder som på det nationella planet vidtas för tilllämpningen av denna konvention,
meddela varandra alla ändringar i den lagstiftning som anges i artikel 2, och
bistå varandra och i vidast möjliga mån samarbeta tekniskt och administrativt vid tilllämpningen av denna konvention.
Artikel 20
1.De behöriga myndigheterna skall genom förhandlingar lösa tvister om tolkningen av denna konvention och tillämpningsöverenskommelserna till denna.
2.Om en tvist inte kan lösas genom förhandlingar inom sex månader efter det begäran om förhandlingar först framställdes, skall den hänskjutas till en skiljenämnd vars sammansättning och arbetssätt skall överenskommas mellan de fördragsslutande staterna. Det beslut som fattas av skiljenämnden skall vara bindande och slutligt.
Kapitel II. Övergångsbestämmelser
Artikel 21
Försäkringsperioder som har fullgjorts enligt en fördragsslutande stats lagstiftning före dagen för denna konventions ikraftträdande skall beaktas vid fastställande av rätt till en förmån enligt konventionen.
Artikel 22
1.Denna konvention ger rätt till förmåner på grund av försäkringsfall som har inträffat före dagen för dess ikraftträdande. Förmåner skall dock inte utges för tider före konventionens ikraftträdande.
2.Förmåner, som före denna konventions ikraftträdande har utbetalats av en eller båda staterna och förmåner som inte har beviljats på grund av något hinder som har undanröjts genom denna konvention skall på ansökan av den försäkrade omprövas med tillämpning av konventionens bestämmelser. Sådan förmån kan också omräknas utan ansökan. Förmån i form av engångsbelopp skall inte omräknas.
3.Bestämmelser i de fördragsslutande staternas lagstiftningar om preskription eller upphörande av rätten till förmåner skall inte tillämpas på rättigheter enligt föregående punkt om ansökan görs inom två år efter konventionens ikraftträdande såvida inte förmånligare regler gäller enligt lagstiftningen i staten ifråga.
Kapitel III. Slutbestämmelser
Artikel 23
1.Denna konvention gäller för obegränsad tid. Den kan sägas upp av vardera av de bägge staterna. Uppsägningen skall meddelas på diplomatisk väg senast tre månader före utgången av det löpande kalenderåret, varvid konventionen upphör att gälla vid kalenderårets slut.
2.Uppsäges konventionen skall dess bestämmelser fortsätta att gälla redan beviljade förmåner utan hinder av sådana inskränkande bestämmelser som kan finnas i staternas lagstiftning för de fall då en förmånstagare är bosatt utomlands.
3.De fördragslutande staterna skall träffa särskild överenskommelse för att säkerställa intjänade rättigheter, som grundas på försäkringsperioder eller därmed likställda perioder och som har fullgjorts innan konventionen upphörde att gälla.
Artikel 24
Denna konvention skall ratificeras.
Ratifikationsinstrumenten skall utväxlas i Santiago de Chile.
Konventionen träder i kraft första dagen i tredje månaden som följer den månad under vilken ratifikationsinstrumenten har utväxlats.
Till bekräftelse härav, har de befullmäktigade ombuden undertecknat denna konvention.
Som skedde i Stockholm den 13 mars 1995 i två exemplar på svenska och spanska språken, vilka båda texter äger lika vitsord.