Lag (2002:221) om konvention om social trygghet mellan Sverige och Kanada

1.I denna konvention avses med:

• förmån: med avseende på en part, varje pension eller kontantförmån enligt den partens lagstiftning och varje tillägg till eller höjning av en sådan pension eller kontantförmån.

• behörig myndighet: för Kanadas del, den eller de ministrar som ansvarar för tillämpningen av kanadensisk lagstiftning och för Sveriges del, regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

• behörig institution: för Kanadas del, den behöriga myndigheten och för Sveriges del, den institution som svarar för tillämpningen av den i artikel II angivna lagstiftningen.

• förmånsgrundande period: med avseende på en part, avgiftsperiod, försäkringsperiod eller bosättningsperiod som tillämpas för att förvärva rätt till en förmån enligt den partens lagstiftning. För Kanadas del täcker termen också den period under vilken invalidpension betalas ut enligt den kanadensiska pensionsplanen.

• garantipension: med avseende på svensk lagstiftning, garantipension till ålderspension och garantipension till efterlevandepension.

• lagstiftning: med avseende på en part, de lagar och föreskrifter som anges i artikel II för den parten.

• tidigare konvention: konventionen om social trygghet mellan Sverige och Kanada undertecknad i Stockholm den 10 april 1985.

2.Termer som inte definieras i denna artikel har den betydelse som tillkommer dem enligt den tillämpliga lagstiftningen.

1.Denna konvention skall tillämpas på följande lagstiftning:

1. För Kanadas del

   1. lagen om trygghet vid ålderdom med föreskrifter till denna,

   2. den kanadensiska pensionsplanen med föreskrifter till denna.

2. För Sveriges del

   1. lagstiftningen om sjukersättning och aktivitetsersättning,

   2. lagstiftningen om garantipensioner och inkomstgrundade ålderspensioner, samt

   3. lagstiftningen om efterlevandepensioner och efterlevandestöd till barn.

2.Om inte annat följer av punkt 3, skall denna konvention också tillämpas på lagar och föreskrifter som ändrar, utvidgar, konsoliderar eller ersätter den lagstiftning som anges i punkt 1 i denna artikel.

3.Denna konvention skall vidare tillämpas på lagar och föreskrifter som utvidgar en parts lagstiftning till att gälla nya kategorier av förmånstagare eller nya förmåner, såvida inte denna part har gjort invändning om detta till den andra parten senast tre månader efter det att lagarna och föreskrifterna i fråga har trätt i kraft.

1.En medborgare i en part och dennes familjemedlemmar och efterlevande skall vara underkastade åtagandena i den andra partens lagstiftning och vara berättigade till förmånerna i denna lagstiftning på samma villkor som medborgarna i den sistnämnda parten.

2.Med avseende på kanadensisk lagstiftning skall punkt 1 tillämpas på en person som avses i artikel III oavsett medborgarskap.

1.I den mån inte annat föreskrivs i denna konvention, får inte förmåner som kan utges enligt en parts lagstiftning till en person som avses i artikel III, inräknat förmåner som förvärvats med stöd av denna konvention, minskas, ändras, innehållas, dras in eller förklaras förverkade endast av det skälet att den förmånsberättigade är bosatt inom den andra partens territorium och skall även betalas ut när han eller hon befinner sig inom den andra partens territorium.

2.Förmåner som enligt denna konvention skall betalas ut till en person som är eller har varit omfattad av båda parters lagstiftning eller till dennes familjemedlemmar eller efterlevande, skall betalas ut när personen eller dennes familjemedlemmar eller efterlevande, vistas inom en tredje stats territorium.

1.En arbetstagare, som är omfattad av en parts lagstiftning och som av sin arbetsgivare sänds ut för att arbeta inom den andra partens territorium för samma arbetsgivare eller för någon som står i relation till denne, skall, när det gäller detta arbete, vara omfattad endast av den förstnämnda partens lagstiftning som om arbetet hade utförts inom denna parts territorium. Med undantag för vad som följer av punkt 2 gäller detta högst 60 månader, om inte förhandsmedgivande har lämnats av båda parters behöriga myndigheter

2.Gränsen 60 månader i punkt 1 skall inte tillämpas på en person som är verksam i statlig anställning för en part och som sänts ut för att arbeta inom den andra partens territorium.

1.För beräkning av förmåner enligt lagen om trygghet vid ålderdom i Kanada skall följande gälla.

1. Om en person omfattas av den kanadensiska pensionsplanen eller av någon fullständig pensionsplan i en provins i Kanada under en period då han eller hon vistas eller är bosatt i Sverige skall perioden räknas som en bosättningsperiod i Kanada; detsamma skall gälla personens make, sambo samt personens familjemedlemmar som följer med och bor tillsammans med denne i Sverige. Detta gäller dock inte om den medföljande omfattas av svensk lagstiftning på grund av anställning eller egenföretagande.

2. Om en person omfattas av svensk lagstiftning under en period då han eller hon vistas eller är bosatt i Kanada skall perioden inte räknas som en bosättningsperiod i Kanada; detsamma skall gälla personens make, sambo samt personens familjemedlemmar som följer med till Kanada och bor tillsammans med denne. Detta gäller dock inte om den medföljande omfattas av den kanadensiska pensionsplanen eller av någon fullständig pensionsplan i en provins i Kanada på grund av anställning eller egenföretagande.

2.Vid tillämpningen av punkt 1 skall följande gälla.

1. En person skall anses vara omfattad av den kanadensiska pensionsplanen eller av någon fullständig pensionsplan i en provins i Kanada under en period då denne vistas i eller är bosatt i Sverige eller Kanada endast om han eller hon på grund av anställning eller egenföretagande under perioden är skyldig att betala avgifter i enlighet med planen.

2. En person skall anses vara omfattad av svensk lagstiftning under en period då denne vistas i eller är bosatt i Kanada eller Sverige endast om han eller hon eller dennes arbetsgivare på grund av anställning eller egenföretagande är skyldig att under perioden betala avgifter i enlighet svensk lagstiftning.

Artikel XIII Förmånsgrundande perioder enligt kanadensisk och svensk lagstiftning

Artikel XIV Perioder enligt tredje lands lagstiftning

För en person som efter sammanläggning enligt artikel XIII av de förmånsgrundande perioderna enligt båda parters lagstiftning inte har rätt till en förmån skall rätten till denna förmån bestämmas genom sammanläggning av dessa perioder och sådana förmånsgrundande perioder som har fullgjorts enligt ett tredje lands lagstiftning med vilket båda parter har gällande konventioner om social trygghet, med bestämmelser om sammanläggning av perioder och vilka bestämmelser gäller för personen i fråga.

Artikel XV Förmåner enligt lagen om trygghet vid ålderdom

Artikel XVI Förmåner enligt den kanadensiska pensionsplanen

Om en person är berättigad till en förmån enligt den kanadensiska pensionsplanen endast genom tillämpning av bestämmelserna om sammanläggning i kapitel 1, skall Kanadas behöriga institution beräkna förmånsbeloppen som personen har rätt till på följande sätt:

1. Den inkomstrelaterade andelen av förmånen skall beräknas enligt bestämmelserna i den kanadensiska pensionsplanen enbart på grundval av de pensionsgrundande inkomster som tillgodoräknats enligt planen.

2. Förmånens grundbelopp skall beräknas genom att multiplicera

   1. förmånens grundbelopp beräknat enligt bestämmelserna i den kanadensiska pensionsplanen med

   2. den kvot som motsvarar perioderna för avgifter till den kanadensiska pensionsplanen i förhållande till den kortaste period som krävs för rätt till förmånen enligt denna plan, kvoten får dock inte överstiga talet ett.

Artikel XVII Beräkning av förmåner

Artikel XVIII Utbetalning av förmåner utanför Sverige

Bestämmelserna i artikel V skall inte tillämpas på efterlevandestöd till barn, och skall tillämpas på garantipensioner samt sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning endast i fråga om personer som, efter tillämpning av sammanläggningsbestämmelserna i kapitel 1, har förmånsberättigande perioder på minst 20 år.

1.Parternas behöriga myndigheter skall i en tillämpningsöverenskommelse fastställa de bestämmelser som krävs för att tillämpa detta avtal.

2.Parternas förbindelseorgan skall anges i tillämpningsöverenskommelsen.

1.De behöriga myndigheter och institutioner som ansvarar för tillämpningen av denna konvention skall

1. delge varandra sådan information som är nödvändig för tillämpningen av denna konvention i den utsträckning den lagstiftning för vars tillämpning de är ansvariga medger detta;

2. bistå varandra för att fastställa rätt till förmåner och dessas belopp enligt denna konvention eller med stöd av lagstiftning på vilken denna konvention är tilllämplig på samma sätt som om det gällde tillämpningen av deras egen lagstiftning; och

3. snarast delge varandra all information om åtgärder de vidtagit för att tillämpa denna konvention samt om förändringar i deras respektive lagstiftning, i den mån dessa påverkar tilllämpningen av detta avtal.

2.Bistånd som åsyftas i punkt 1 b i denna artikel skall lämnas vederlagsfritt, såvida inte annat följer av bestämmelser om ersättning för vissa slag av kostnader i en tillämpningsöverenskommelse sluten med stöd av artikel XIX.

3.Såvida inte röjande av information krävs enligt lag i en part, skall uppgifter om en enskild person, som lämnats i enlighet med denna konvention till denna part av den andra parten, vara sekretessbelagda och får endast användas i syfte att tillämpa denna konvention och den lagstiftning konventionen är tillämplig på.

1.Ansökningar, meddelanden och besvär angående rätt till en förmån eller dennas storlek enligt en parts lagstiftning, vilka, enligt denna lagstiftning skulle ha ingetts inom en föreskriven tid till en behörig myndighet eller en behörig institution i den parten, men som inges inom samma tidsrymd till en myndighet eller en institution i den andra parten, skall behandlas som om de hade ingetts till den behöriga myndigheten eller den behöriga institutionen i den förstnämnda parten. Dag för ingivandet av ansökan, meddelanden och besvär till den andra partens myndighet eller institution skall anses vara dagen för deras ingivande till den förstnämnda partens behöriga myndighet eller institution.

2.Om inte annat följer av andra meningen i denna punkt, skall ansökan om en förmån enligt en parts lagstiftning som har framförts efter dagen för denna konventions ikraftträdande anses vara ett anspråk på motsvarande förmån enligt den andra partens lagstiftning under förutsättning att sökanden vid ingivandet av ansökan

1. begär att denna skall betraktas som en ansökan enligt den andra partens lagstiftning, eller

2. framlägger uppgifter utvisande att förmånsgrundande perioder har fullgjorts enligt denna parts lagstiftning.

Föregående mening skall inte tillämpas om sökanden begär att hans eller hennes ansökan om förmåner enligt den andra partens lagstiftning skall anstå.

3.I de fall på vilka punkterna 1 och 2 i denna artikel är tillämpliga skall den myndighet eller den institution till vilken ansökan, meddelandet eller besväret har ingetts utan dröjsmål överlämna detsamma till den andra partens behöriga myndighet eller institution.

1.En parts behöriga institution skall uppfylla sina åtaganden enligt denna konvention i sin egen valuta.

2.Förmåner skall betalas ut till förmånstagare utan avdrag för expeditionskostnader som kan uppkomma vid utbetalningen.

3.Om en part inför valutakontroll eller andra liknande åtgärder som begränsar betalning, remittering eller överföring av medel eller finansiella instrument till personer som befinner sig utanför dess territorium, skall den parten utan dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att trygga betalning av penningmedel som skall betalas i enlighet med denna konvention till personer som avses i artikel III, vilka är bosatta inom den andra partens territorium.

1.Parternas behöriga myndigheter skall i möjligaste mån lösa problem som kan uppkomma i fråga om tolkning eller tillämpning av denna konvention i enlighet med dess anda och grundläggande principer.

2.Parterna skall utan dröjsmål samråda på begäran av endera parten om frågor som inte har lösts av de behöriga myndigheterna i enlighet med punkt 1.

3.Tvister mellan parterna om tolkningen av denna konvention som inte har lösts eller bilagts genom samråd enligt punkt 1 eller 2 skall, på begäran av endera parten, hänskjutas för lösning till en skiljedomstol.

4.Såvida parterna inte kommer överens om annat, skall skiljedomstolen bestå av tre skiljedomare, varav vardera parten skall tillsätta var sin inom två månader från dagen för mottagandet av begäran om hänskjutande till skiljedom. De två sålunda tillsatta skiljedomarna skall, inom två månader efter den sista tillsättningen, tillsätta den tredje skiljedomaren, som skall vara ordförande. Om endera parten inte tillsätter sin skiljedomare, eller om de två tillsatta skiljedomarna inte kan komma överens om den tredje, skall den andra partens behöriga myndighet uppmana presidenten i Internationella domstolen att tillsätta den första partens skiljedo, eller också skall de utnämnda skiljedomarna uppmana Internationella domstolens president att tillsätta en ordförande för skiljedomstolen.

5.Om Internationella domstolens president är medborgare i endera parten skall domstolens vicepresident eller den därefter till tjänsteåren nästkommande ledamoten av domstolen som inte är medborgare i någondera parten, göra tillsättningen.

6.Skiljedomstolen skall fastställa sin egen arbetsordning, dock skall den fatta sina beslut med en majoritet av rösterna.

7.Skiljedomstolens beslut skall vara slutgiltiga och bindande.

1.När denna konvention träder i kraft skall den tidigare konventionen upphöra att gälla. Den tidigare konventionen skall emellertid fortsätta att gälla med avseende på rätt till förmåner som en person har rätt till genom tilllämpning av den konventionen för tid före denna konventions ikraftträdande.

2.Förmånsgrundande period som har fullgjorts före denna konventions ikraftträdande skall beaktas vid bestämmandet av rätt till en förmån enligt denna konvention och vid beräkning av dess belopp.

3.Om inte annat följer av andra meningen i punkt 1 i denna artikel, skall ingen bestämmelse i denna konvention grunda rätt till betalning av en förmån för en period före denna konventions ikraftträdande.

4.Om inte annat följer av punkt 3, skall en förmån, annan än en dödsfallsersättning enligt den kanadensiska pensionsplanen, betalas ut med stöd av denna konvention för händelser som inträffat före denna konventions ikraftträdande.

1.Denna konvention skall gälla utan tidsbegränsning. Den kan när som helst sägas upp av endera parten genom skriftligt meddelande tolv månader i förväg till den andra parten.

2.Om konventionen upphör att gälla, skall varje rättighet som en person förvärvat i enlighet med konventionens bestämmelser fortsätta att gälla, och förhandlingar skall äga rum för att reglera sådana rättigheter som håller på att förvärvas enligt dessa bestämmelser.