Lag (1991:1510) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Barbados

1.De skatter på vilka detta avtal tillämpas är

1. i Sverige:

   1. den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna,

   2. ersättningsskatten och utskiftningsskatten,

   3. bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar,

   4. den kommunala inkomstskatten, och

   5. vinstdelningsskatten

   (i det följande benämnda ”svensk skatt”);

2. i Barbados:

   1. inkomstskatten (däri inbegripet inkomstskatt på försäkringspremier),

   2. bolagsskatten (däri inbegripet skatt på filialinkomster), och

   3. petroleumutvinningsskatten

   (i det följande benämnda ”skatt som uttagits i Barbados”).

2.Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 11. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning.

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

1. ”Sverige”2 åsyftar Konungariket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geografisk betydelse, Sveriges territorium, Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige, i överensstämmelse med folkrätten, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion,

2. ”Barbados” åsyftar ön Barbados och dess territorialvatten, innefattande vattenområde utanför detta territorialvatten som i enlighet med folkrätten och lagstiftningen i Barbados utgör ett område inom vilket Barbados äger utöva sina rättigheter med avseende på havsbottnen och dennas underlag samt dessas naturtillgångar,

3. ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Sverige eller Barbados, beroende på sammanhanget,

4. ”person” inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning,

5. ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person,

6. ”företag i en avtalsslutande stat”3 och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten,

7. ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande stat, utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten,

8. ”medborgare” åsyftar:

   1. fysisk person som är medborgare i en avtalsslutande stat,

   2. juridisk person, handelsbolag och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat,

9. ”behörig myndighet” åsyftar:

   1. i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal,

   2. i Barbados, finansministern eller dennes befullmäktigade ombud.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat”4 person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet, dock att, beträffande handelsbolag och dödsbo, endast i den mån dess inkomst är skattepliktig i denna stat på samma sätt som inkomst som förvärvas av person med hemvist där, antingen hos personen som sådan eller hos dess delägare.

2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna5, bestäms hans hemvist på följande sätt:

1. Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena).

2. Om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas.

3. Om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare.

4. Om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, skall de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna avgöra frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs6.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

1. plats för företagsledning,

2. filial,

3. kontor,

4. fabrik,

5. verkstad,

6. lagerbyggnad, i fråga om person som tillhandahåller andra personer lagerutrymme,

7. affär eller annat försäljningsställe,

8. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,

9. plats för byggnads-, anläggnings-, monterings-, installations- eller muddringsverksamhet, borrplattform eller skepp som används för utforskning eller utveckling av naturtillgångar i en avtalsslutande stat, men endast om verksamheten pågår under en tidrymd av mer än sex månader, däri inbegripet tid för därmed sammanhängande övervakande verksamhet, och

10. innehavet av avsevärd maskinell eller annan utrustning men endast om utrustningen innehas under en tidrymd av mer än sex månader.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta:

1. användningen av anordningar uteslutande för lagring eller utställning av företaget tillhöriga varor,

2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring eller utställning,

3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg,

4. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget,

5. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art.

4.Om en person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 5 tillämpas, är verksam i en avtalsslutande stat för ett företag i den andra avtalsslutande staten, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i den förstnämnda avtalsslutande staten beträffande varje verksamhet som denna person bedriver för företaget om

1. han har och i denna stat regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten inte är begränsad till sådan som anges i punkt 3 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt, eller

2. han inte har sådan fullmakt men regelmässigt i den förstnämnda staten innehar varulager från vilket han för företagets räkning regelbundet levererar varor, om transaktionerna mellan representanten och företaget inte skedde på samma villkor som gäller vid transaktioner mellan fristående företag.

5.Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. När sådan representant bedriver sin verksamhet uteslutande eller nästan uteslutande för företaget i fråga, anses han emellertid inte såsom sådan oberoende representant som avses i denna punkt. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i punkt 4.

6.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fast egendom7 samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

1.Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del därav som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om företag i en avtalsslutande stat, vilket har fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, bedriver rörelse i denna andra stat på annat sätt än genom det fasta driftstället och verksamheten är av samma eller liknande slag som den som bedrivs från det fasta driftstället, får inkomsten av sådan verksamhet – utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 – hänföras till det fasta driftstället, såvida inte företaget visar, att verksamheten inte skäligen kunde ha bedrivits från det fasta driftstället.

3.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 4 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

4.Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

5.Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

6.I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 3 inte att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande8. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

7.Om den information som är tillgänglig för vederbörande skattemyndighet är otillräcklig för att bestämma den inkomst som skall hänföras till ett fast driftställe, får sådan inkomst bestämmas genom skön eller uppskattning av skattemyndigheten, förutsatt att sådan skön eller uppskattning sker i överensstämmelse med de principer som föreskrivits i denna artikel.

8.Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

9.Ingår i inkomst av rörelse inkomster som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

1.Inkomst som förvärvas av företag i en avtalsslutande stat genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i denna stat.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

1.I fall då

1. ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

2. samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller kontrollen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2.I fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande stat beskattats i denna stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslutande staten och beskattas i överensstämmelse därmed i denna andra stat samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i den förstnämnda staten om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall den andra staten genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra.

1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga

1. 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt innehar minst 10 procent av det utbetalande bolagets kapital,

2. 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall. Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

3.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 är utdelning från bolag med hemvist i Barbados till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lagstiftning10, om båda bolagen hade varit svenska. Sådan skattebefrielse medges dock endast om

1. den vinst av vilken utdelningen betalas underkastats den normala bolagsskatten i Barbados eller en därmed jämförlig inkomstskatt, antingen i Barbados eller någon annanstans, eller

2. den utdelning som betalas av bolaget med hemvist i Barbados uteslutande eller nästan uteslutande utgörs av utdelning vilken detta bolag under ifrågavarande år eller tidigare år mottagit på aktier eller andelar, som bolaget innehar i bolag med hemvist i en tredje stat, och vilken utdelning skulle ha varit undantagen från svensk skatt om de aktier eller andelar på vilka utdelningen betalas hade innehafts direkt av bolaget med hemvist i Sverige.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

6.En avtalsslutande stat får inte ta ut någon skatt på utdelning som betalas av ett bolag som inte har hemvist i denna stat, utom såvitt avser

1. utdelning som betalas till en person med hemvist i denna stat,

2. utdelning som är hänförlig till ett fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna stat.

Bolagets icke utdelade vinst får inte heller bli föremål för beskattning i denna stat, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna stat.

7.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat har fast driftställe i den andra avtalsslutande staten och förvärvar inkomst från det fasta driftstället, får överföring av sådan inkomst från det fasta driftstället till bolaget med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten – utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal – beskattas enligt lagstiftningen i den andra avtalsslutande staten, men skatten på sådan överföring får inte överstiga 5 procent. Sådan skatt skall dock inte utgå i den mån den överförda inkomsten har återinvesterats i denna andra avtalsslutande stat.

1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga 5 procent av räntans bruttobelopp.

3.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall ränta, som betalas till

1. en avtalsslutande stat eller något av dess organ, däri inbegripet ”the Central Bank of Barbados”, ”the Barbados Development Bank”, Sveriges Riksbank, Riksgäldskontoret, Exportkreditnämnden och AB Svensk Exportkredit samt sådana andra institutioner i endera avtalsslutande staten som de behöriga myndigheterna kan komma överens om enligt artikel 26, eller

2. person med hemvist i en avtalsslutande stat på grund av skuld garanterad eller försäkrad av denna avtalsslutande stat eller något av dess organ, däri inbegripet de institutioner som nämnts i a) ovan,

vara undantagen från skatt i den andra avtalsslutande staten.

4.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripet agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

5.Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med

1. det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller

2. affärsverksamhet som avses i artikel 7 punkt 2.

I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

6.Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband med vilken den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

7.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

1.Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn, får skatten inte överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp.

3.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som mottas såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och film eller band för radio- eller televisionssändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall royalty för upphovsrätt för nyttjandet av eller för rätten att nyttja litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk (inbegripet royalty för biograffilm samt film och band för användning i radio eller television), som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, vara undantagen från beskattning i den förstnämnda staten.

5.Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 4 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesutövning i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med

1. det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, eller

2. affärsverksamhet som avses i artikel 7 punkt 2.

I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 15.

6.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är staten själv, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit, och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

7.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

1.Ersättning för företagsledning, som betalas av person med hemvist i en avtalsslutande stat till företag i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Ersättningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där den som erlägger ersättningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till ersättningen får skatten inte överstiga 5 procent av ersättningens bruttobelopp.

3.Med uttrycket ”ersättning för företagsledning” förstås i denna artikel ersättning av varje slag till person, som inte är anställd av den som erlägger ersättningen, för eller på grund av tillhandahållandet av rådgivning på det industriella eller kommersiella området eller av tjänster av företagsledande eller teknisk natur eller av liknande tjänster eller bistånd. Uttrycket inbegriper dock inte ersättning för sådan självständig yrkesverksamhet som anges i artikel 15.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om det företag till vilket ersättningen för företagsledning betalas har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken ersättningen betalas, från där beläget fast driftställe samt de tjänster för vilka ersättningen betalas äger verkligt samband med

1. det fasta driftstället, eller

2. sådan verksamhet som avses i artikel 7 punkt 2.

I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

5.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och mottagaren eller mellan dem båda och annan person ersättningen för företagsledning, med hänsyn till de tjänster för vilka ersättningen betalas, överstiger det belopp, som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och mottagaren om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall får överskjutande del beskattas enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

1.Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 611 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lösegendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

3.Vinst som företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg beskattas endast i denna stat.

Beträffande vinst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) tillämpas bestämmelserna i denna punkt endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

4.Vinst på grund av överlåtelse av andelar i ett bolag som har hemvist i en avtalsslutande stat får beskattas i denna stat12.

5.Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1–4 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat utom i följande fall då inkomsten också får beskattas i den andra avtalsslutande staten:

1. om han i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten beskattas i denna andra avtalsslutande stat som är hänförlig till denna stadigvarande anordning; eller

2. om han vistas i den andra avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 90 dagar under beskattningsåret i den andra staten; i sådant fall får endast så stor del av inkomsten beskattas i denna andra stat som är hänförlig till verksamheten som utövas där.

2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, kirurg, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 17, 19, 20 och 21 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om

1. mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och

2. ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten, samt

3. ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Om person med hemvist i Sverige uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige.

1.Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Lön och liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av tjänsteman i högre företagsledande ställning i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 15 och 16 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av underhållningsartist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av sportutövare, beskattas i denna andra stat.

2.I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som underhållningsartist eller sportutövare utövar i denna egenskap, inte tillfaller underhållningsartisten eller sportutövaren själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 15 och 16, beskattas i den avtalsslutande stat där underhållningsartisten eller sportutövaren utövar verksamheten.

3.I fall då personlig verksamhet som utövas av sådan underhållningsartist eller sportutövare som avses i punkt 1 tillhandahålls i en avtalsslutande stat av ett företag i den andra avtalsslutande staten, får – utan hinder av bestämmelserna i artikel 7 eller artikel 15 – inkomst som sådant företag förvärvar genom att tillhandahålla sådan verksamhet, beskattas i den avtalsslutande stat där verksamheten utövas.

4.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 skall inkomst som förvärvas genom verksamhet som avses i punkt 1 undantas från beskattning i den avtalsslutande stat där denna verksamhet utövas om

1. besöket av underhållningsartisten eller sportutövaren i denna stat till avsevärd del finansieras genom allmänna medel från den andra avtalsslutande staten, något av dess organ eller lokal myndighet,

2. inkomsten förvärvas av en organisation vars verksamhet bedrivs utan vinstsyfte och vars inkomst inte till någon del betalas till innehavare, medlemmar eller någon av organisationens andelsägare eller kan användas för dessas personliga syften, eller

3. inkomsten förvärvas av underhållningsartisten eller sportutövaren på grund av tjänster utförda åt sådan organisation som avses i b).

1.a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats eller dess lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

  b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna andra stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och

    1.  är medborgare i denna stat, eller

    2.  inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2.Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats eller dess lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

3.Bestämmelserna i artiklarna 16, 17 och 19 tillämpas på ersättning och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter.

1.Studerande eller praktikant, som har eller omedelbart före vistelse i en avtalsslutande stat hade hemvist i den andra avtalsslutande staten och som vistas i den förstnämnda staten uteslutande för sin undervisning eller utbildning, beskattas inte i denna stat för belopp som han erhåller för sitt uppehälle, sin undervisning eller utbildning, under förutsättning att beloppen härrör från källa utanför denna stat.

2.Beträffande sådana anslag, stipendier och ersättningar för arbete som inte omfattas av punkt 1, skall en student eller praktikant som avses i punkt 1, dessutom vara berättigad att under sådan utbildning eller praktik erhålla samma befrielse, lindring eller nedsättning av skatter som är tillämpliga för personer med hemvist i den stat som han besöker, förutsatt att studenten eller praktikanten vistas i denna stat under en tidrymd överstigande sex månader.

1.Beträffande Sverige skall dubbelbeskattning undvikas på följande sätt:

1. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt Barbados lagstiftning och i enlighet med bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Barbados, skall Sverige – med beaktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i Barbados för inkomsten.

2. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som enligt bestämmelserna i artikel 20 beskattas endast i Barbados, får Sverige – vid bestämmandet av svensk progressiv skatt – beakta inkomsten som skall beskattas endast i Barbados.

3. Vid tillämpningen av a) ovan skall uttrycket ”skatt som erlagts i Barbados” anses innefatta inkomstskatten och bolagsskatten i Barbados som skulle ha erlagts om inte befrielse från eller nedsättning av skatt medgivits enligt följande bestämmelser om skattelättnader avsedda att främja ekonomisk utveckling:

   1. lagen om skattelättnader i vissa fall (the Fiscal Incentive Act), Cap. 71 A, och lagen om stöd till hotellverksamhet (the Hotel Aids Act), Cap. 72, och

   2. andra bestämmelser som senare kan komma att införas vilka medger befrielse från eller nedsättning av skatt, efter överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna.

4. Vid tillämpningen av artikel 10 punkt 4 skall uttrycket ”den normala bolagsskatten i Barbados” anses innefatta inkomstskatten och bolagsskatten i Barbados som skulle ha erlagts om inte befrielse från eller nedsättning av skatt medgivits enligt de bestämmelser om skattelättnader som åsyftas ovan i c).

5. Bestämmelserna ovan i c) och d) skall inte tillämpas beträffande en bestämmelse om skattelättnad som ändrats efter undertecknandet av detta avtal om ändringen utgör en väsentlig sådan. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan dock komma överens om att bestämmelserna ovan i c) och d) ändock skall tillämpas på en sådan bestämmelse efter det att den ändrats på angivet sätt.

6. Bestämmelserna ovan i c) och d) gäller de första tio åren under vilka detta avtal tillämpas. De behöriga myndigheterna skall överlägga för att avgöra om dessa bestämmelser skall tillämpas efter denna tidsperiod.

2.Beträffande Barbados skall dubbelbeskattning undvikas på följande sätt:

1. I enlighet med bestämmelserna i Barbados lagstiftning om avräkning från skatt som uttagits i Barbados av skatt som betalas i annat land än Barbados (vilken lagstiftning inte skall påverka den allmänna princip som anges här), skall

   1. svensk skatt, som enligt svensk lag och i överensstämmelse med detta avtal betalas, antingen direkt eller genom skatteavdrag, på inkomst som härrör från källa i Sverige (med undantag, såvitt gäller utdelning, för skatt som utgår på vinst av vilken utdelningen betalas), avräknas mot varje skatt som uttagits i Barbados som beräknats på samma vinst eller inkomst som den svenska skatten,

   2. i fråga om utdelning från bolag med hemvist i Sverige till bolag som har hemvist i Barbados och som direkt eller indirekt behärskar minst 10 procent av kapitalet i det utbetalande bolaget, vid avräkningen medräknas, förutom varje svensk skatt som skall avräknas under a) 1), den svenska skatt som det utbetalande bolaget erlagt på vinst av vilken utdelningen betalas.

2. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av skatten som utan sådan avräkning belöper på den inkomst som får beskattas i Sverige.

1.En person med hemvist i en avtalsslutande stat som förvärvar inkomst som härrör från den andra avtalsslutande staten skall inte, i denna andra avtalsslutande stat, vara berättigad till de förmåner som anges i artiklarna 6 (Inkomst av fast egendom) – 23 (Undanröjande av dubbelbeskattning), om

1. 50 procent eller mindre av det verkliga intresset i en sådan person (eller, i fråga om bolag, 50 procent eller mindre av antalet aktier inom varje aktieslag) ägs, direkt eller indirekt, av en eller flera fysiska personer med hemvist i en av de avtalsslutande staterna, eller

2. en sådan persons inkomst till väsentlig del används, direkt eller indirekt, för att infria förpliktelser (inbegripet förpliktelser att erlägga ränta och royalty) till personer med hemvist i någon annan än en avtalsslutande stat.

2.Utan hinder av övriga bestämmelser i detta avtal, om

1. ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar sina inkomster huvudsakligen från andra stater

   1. från aktiviteter sådana som bank-, sjöfarts-, finans-, fondförvaltnings- eller försäkringsverksamhet, eller

   2. genom att vara huvudkontor, coordination centre eller liknande enhet som tillhandahåller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse huvudsakligen i andra stater, och

2. sådan inkomst beskattas väsentligt lägre enligt lagstiftningen i denna stat än inkomster från liknande verksamhet som bedrivs inom denna stat eller från att vara huvudkontor, coordination centre eller liknande enhet som tillhandahåller administrativa eller andra tjänster till en grupp av bolag som bedriver rörelse i denna stat, ska de bestämmelser i detta avtal som medger undantag från eller nedsättning av skatt inte tillämpas på inkomst som sådant bolag förvärvar och inte heller på utdelning som betalas av sådant bolag.

3.Bestämmelser i detta avtal som medger undantag från eller nedsättning av skatt ska inte tillämpas på inkomst som förvärvas av, eller på utdelning som betalas av, ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat som är berättigat till särskilda skattelättnader enligt:

1. “Exempt Insurance Act”, Cap. 308A,

2. “International Financial Services Act”, Cap. 325,

3. “International Business Companies Act”, Cap. 77,

4. “Societies with Restricted Liability Act”, Cap. 318B, eller

5. någon annan lag i Barbados som är huvudsakligen likartad de lagar som nämns i a)-d).

4.Bestämmelserna i punkt 1 ska inte tillämpas om den person som förvärvar inkomsten är ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat vars viktigaste aktieslag är föremål för en betydande och regelbunden omsättning på en erkänd aktiebörs.

5.Om en av de avtalsslutande staterna avser att vägra en person med hemvist i den andra avtalsslutande staten skattelättnader med stöd av denna artikel, ska de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägga med varandra.

Lag (2012:646)

1.Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad13.

2.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag14.

3.Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 7, artikel 12 punkt 7 eller artikel 13 punkt 5 tillämpas, är ränta, royalty, ersättning för företagsledning och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4.Bestämmelserna i punkt 2 skall inte anses medföra hinder för Barbados att tillämpa sina beskattningsregler beträffande filialinkomster eller beträffande försäkringsgivare som inte har hemvist i Barbados eller utländska försäkringsbolag såvitt avser inkomst av försäkringspremier, vilka får beskattas enligt de procentsatser som anges i Inkomstskattelagen (Income Tax Act).

5.Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat15.

6.Denna artikel anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge fysisk person som inte har hemvist i denna stat sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller sådan skattenedsättning, som medges fysiska personer med hemvist i den egna staten.

7.Denna artikel tillämpas på skatter som omfattas av detta avtal.

1.Om en person gör gällande att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 25 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter.

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna ska utbyta sådana upplysningar som kan antas vara relevanta vid tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal eller för administration eller verkställighet av intern lagstiftning i fråga om skatter av varje slag och beskaffenhet som tas ut för de avtalsslutande staterna eller för deras politiska underavdelningar eller lokala myndigheter, om beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artiklarna 1 och 2.

2.Upplysningar som en avtalsslutande stat tagit emot enligt punkt 1 ska behandlas som hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller driver in de skatter som åsyftas i punkt 1 eller handlägger åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter. Dessa personer eller myndigheter får använda upplysningarna bara för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

3.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 medför inte skyldighet för en avtalsslutande stat att:

1. vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

2. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

3. lämna upplysningar som skulle röja affärs-, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

4.Då en avtalsslutande stat begär upplysningar enligt denna artikel ska den andra avtalsslutande staten använda de medel som denna stat förfogar över för att inhämta de begärda upplysningarna, även om denna andra stat inte har behov av upplysningarna för sina egna beskattningsändamål. Förpliktelsen i föregående mening begränsas av bestämmelserna i punkt 3, men detta medför inte en rätt för en avtalsslutande stat att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att denna stat inte har något eget intresse av sådana upplysningar.

5.Bestämmelserna i punkt 3 medför inte en rätt för en avtalsslutande stat att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att upplysningarna innehas av en bank, annan finansiell institution, ombud, representant eller förvaltare eller därför att upplysningarna gäller äganderätt i en person.

Lag (2012:646)

1.De avtalsslutande staterna skall meddela varandra att de konstitutionella åtgärder vidtagits som krävs för att detta avtal skall träda i kraft.

2.Avtalet träder i kraft trettio dagar efter dagen för det sista av de meddelanden som avses i punkt 1 och avtalets bestämmelser tillämpas:

1. beträffande skatt som innehålls vid källan, på belopp som betalas eller överförs till person med hemvist utomlands den 1 januari det år som följer närmast efter det kalenderår då avtalet träder i kraft eller senare, och

2. beträffande andra skatter på inkomst, som förvärvas den 1 januari kalenderåret närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare.