Lag (1991:606) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Belgien

1.Detta avtal tillämpas på skatter på inkomst och på förmögenhet som påförs för en avtalsslutande stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning, oberoende av det sätt på vilket skatterna tas ut.

2.Med skatter på inkomst och på förmögenhet förstås alla skatter som utgår på inkomst eller förmögenhet i dess helhet eller på delar av inkomst eller förmögenhet, däri inbegripna skatter på vinst på grund av överlåtelse av lös eller fast egendom samt skatter på värdestegring.

3.De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet tillämpas, är:

1. I Belgien:

   1. skatten på fysiska personer;

   2. skatten på bolag;

   3. skatten på juridiska personer;

   4. skatten på personer med hemvist utomlands;

   5. den särskilda avgiften som likställs med skatten på fysiska personer,

   däri inbegripna de förskottsvis uttagna skatterna, tilläggsbeloppen till de angivna skatterna och de förskottsvis uttagna skatterna liksom tilläggsskatterna till skatten på fysiska personer (i det följande benämnda ”belgisk skatt”).

2. I Sverige:

   1. den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna:

   2. bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar;

   3. kommunalskatten;

   4. fastighetsskatten;

   5. den statliga förmögenhetsskatten

   (i det följande benämnda ”svensk skatt”).

4.Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet påförs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra de väsentliga ändringar som vidtagits i respektive skattelagstiftning.

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

1. 1. ”Belgien” åsyftar Konungariket Belgien och innefattar, när uttrycket används i geografisk betydelse, Belgiens territorium, Belgiens territorialvatten och andra havsområden över vilka Belgien, i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion;

   2. ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige och innefattar, när uttrycket används i geografisk betydelse, Sveriges territorium, Sveriges territorialvatten och andra havsområden över vilka Sverige, i överensstämmelse med folkrättens allmänna regler, utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion;

2. ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Belgien eller Sverige allteftersom sammanhanget kräver;

3. ”person” inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

4. ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen i den stat där han har hemvist behandlas såsom juridisk person;

5. ”företag i en avtalsslutande stat”2 och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;

6. ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag som har sin verkliga ledning i en avtalsslutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten;

7. ”behörig myndighet” åsyftar:

   1. I Belgien, generaldirektören för direkta skatter, och

   2. i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av avtalet.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen i denna stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet. Uttrycket inbegriper emellertid inte person som är skattskyldig i denna stat endast för inkomst från källa i denna stat eller för förmögenhet belägen där.

Detta uttryck åsyftar emellertid även beträffande Sverige, handelsbolag som har sin verkliga ledning där, men endast i den utsträckning bolagets inkomst eller dess förmögenhet beskattas i Sverige, antingen hos bolaget eller hos dess delägare, som om person med hemvist i Sverige uppburit inkomsten eller innehaft förmögenheten.

2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna3, bestäms hans hemvist på följande sätt:

1. Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande. Om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena);

2. om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

3. om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

4. om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

1. plats för företagsledning;

2. filial;

3. kontor;

4. fabrik;

5. verkstad; och

6. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3.Plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än tolv månader.

4.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta:

1. användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

4. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget;

5. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art;

6. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)–e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5.Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i denna stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 4 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt.

6.Företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

7.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 6 anses försäkringsbolag i en avtalsslutande stat ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten, om bolaget uppbär premier i denna andra stat eller försäkrar där belägna risker genom förmedling av en oberoende representant som har och regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn.

8.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk och skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, byggnader, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralfyndighet, källa eller annan naturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

1.Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4.a) Saknas ordnad bokföring eller annat bevisunderlag för att bestämma beloppet av den inkomst för ett företag i en avtalsslutande stat som är hänförlig till företagets fasta driftställe i den andra staten, får skatten i denna andra stat bestämmas att utgå på ett enligt den statens lagstiftning skönsmässigt bestämt inkomstbelopp, varvid skall beaktas den normala inkomsten för liknande företag i samma stat som bedriver verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor. I fråga om försäkringsföretag får den skönsmässigt beräknade inkomsten bestämmas med utgångspunkt från de bruttopremier som företaget erhållit genom det fasta driftstället.

  b) I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe i en avtalsslutande stat brukat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 2 inte att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

5.Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

6.Vid tillämpningen av föregående punkter bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

7.Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

1.Inkomst genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

2.Om företag, som bedriver sjöfart, har sin verkliga ledning ombord på ett skepp, anses ledningen belägen i den avtalsslutande stat där skeppet har sin hemmahamn eller, om någon sådan hamn inte finns, i den avtalsslutande stat där skeppets redare har hemvist.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas beträffande inkomst som förvärvas av det danska, norska och svenska luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till utdelningen har hemvist i den andra avtalsslutande staten får skatten inte överstiga:

1. 5 procent av utdelningens bruttobelopp, om den som har rätt till utdelningen är ett bolag som direkt behärskar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital;

2. 15 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.

Punkt a i föregående stycke tillämpas inte om den som har rätt till utdelningen är ett handelsbolag som har sin verkliga ledning i Sverige.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

3.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier, andelsbevis eller andra liknande bevis med rätt till andel i vinst, gruvaktier, stiftarandelar eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier. Uttrycket omfattar jämväl inkomst – även när denna betalas i form av ränta – som beskattas som avkastning av kapital tillskjutet av delägarna i bolag, som inte är aktiebolag, med hemvist i Belgien.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna stat, men om den som har rätt till räntan har hemvist i den andra avtalsslutande staten får skatten inte överstiga 10 procent av räntans bruttobelopp.

3.Med avvikelse från bestämmelserna i punkterna 1 och 2 beskattas ränta endast i den avtalsslutande stat där den som har rätt till räntan har hemvist i fråga om:

1. ränta på kommersiella fordringar – däri inbegripna sådana som representeras av växlar – som uppkommit genom att företag levererat varor eller produkter eller tillhandahållit tjänster på kredit;

2. ränta på lån av varje slag som medgivits av bankföretag och som inte kommit till uttryck i innehavarpapper;

3. ränta på penninginsättningar som inte har kommit till uttryck i innehavarpapper och som gjorts i bankföretag, allmänna kreditinstitut däri inbegripna.

4.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper, som utfärdats av staten, och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Emellertid omfattar uttrycket ”ränta” i denna artikel inte straffavgift på grund av sen betalning eller ränta som enligt artikel 10 punkt 3 andra meningen behandlas som utdelning.

5.Bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

6.Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband med vilken den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

7.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall får överskjutande belopp beskattas enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat varifrån räntan härrör.

1.Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat, om personen i fråga har rätt till royaltyn.

2.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som mottas såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och film eller inspelning för radio- eller televisionssändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

4.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning för vars räkning det avtal som föranleder betalningen har slutits och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses dock royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

5.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall får överskjutande belopp beskattas enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat varifrån royaltyn härrör.

1.Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

3.Vinst på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. Bestämmelserna i denna punkt tillämpas beträffande vinst som förvärvas av konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) endast i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

4.Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1, 2 och 3 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

5.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 4 får vinst, som fysisk person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av aktier i ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas i denna andra stat om den fysiska personen är medborgare i denna andra stat och har haft hemvist där vid något tillfälle under en femårsperiod omedelbart före dagen för aktieöverlåtelsen. Denna bestämmelse tillämpas även på sådan vinst på grund av överlåtelse av andra rättigheter i sådant bolag som enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som vinst på grund av överlåtelse av aktier.

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat om han inte i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande anordning.

2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18 och 19 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om:

1. mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och

2. ersättningen betalas av eller på uppdrag av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra stat, samt

3. ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning. Om person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär inkomst av arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartyg som används i internationell trafik av konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas inkomsten endast i denna stat.

1.Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av bolagsman, medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

I fall då fråga är om ett bolag med hemvist i Belgien tillämpas dessa bestämmelser även på ersättning som uppbärs på grund av utövandet av funktioner som enligt belgisk lagstiftning anses motsvara de funktioner som utövas av person som avses i nämnda bestämmelser.

2.Ersättning, som en person som avses i punkt 1 erhåller från ett bolag på grund av daglig verksamhet av företagsledande eller teknisk natur, beskattas enligt bestämmelserna i artikel 15 punkt 1.

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat.

2.I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

1.Om inte bestämmelserna i artikel 19 punkt 2 föranleder annat, beskattas pension och liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av tidigare arbetsanställning samt livränta som betalas till en sådan person, endast i denna stat.

2.Pensioner och andra utbetalningar, oavsett om de är periodiska eller inte, som betalas enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat får beskattas i denna stat.

3.Med uttrycket ”livränta” förstås ett fastställt belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tidpunkter under en persons livstid eller under annan fastställd eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa utbetalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.

1.a) Ersättning (med undantag för pension), som betalas av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförs i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

  b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om arbetet utförs i denna stat och personen i fråga har hemvist i denna stat och:

    1.  är medborgare i denna stat; eller

    2.  inte fick hemvist i denna stat uteslutande för att utföra arbetet.

2.a) Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av arbete som utförts i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

  b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten, om personen i fråga har hemvist och är medborgare i denna stat.

3.Bestämmelserna i artiklarna 15, 16 och 18 tillämpas på ersättning och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.

1.Inkomst som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal beskattas endast i denna stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom på grund av vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

1.Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 6, vilken en person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

3.Förmögenhet bestående av skepp och luftfartyg, som används i internationell trafik, samt av lös egendom, som är hänförlig till användningen av sådana skepp och luftfartyg, beskattas endast i den avtalsslutande stat där företaget har sin verkliga ledning.

4.Förmögenhet bestående av aktier i bolag med hemvist i en avtalsslutande stat som innehas av en fysisk person som anses ha hemvist i denna stat enligt dess lagstiftning får beskattas i denna stat om värdet av förmögenheten, beräknad enligt skattelagstiftningen i denna stat, överstiger 400.000 svenska kronor eller motvärdet i belgiska franc och om det totala värdet av denna persons förmögenhet, som utgörs av dessa tillgångar och övriga förmögenhetstillgångar, överstiger 800.000 svenska kronor eller motvärdet i belgiska franc. Uttrycket ”aktier” innefattar andra andelar med rätt till del i vinst i ett sådant företag vid tillämpning av denna artikel.

5.Alla andra slag av förmögenhet som en person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar beskattas endast i denna stat.

1.I Belgien undviks dubbelbeskattning på följande sätt:

1. Om person med hemvist i Belgien förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet, som enligt bestämmelserna i detta avtal – med undantag för bestämmelserna i artikel 10 punkt 2, artikel 11 punkterna 2 och 7 samt artikel 12 punkt 5 – får beskattas i Sverige, skall Belgien undanta sådan inkomst eller förmögenhet från beskattning. Belgien får dock vid bestämmandet av beloppet av skatten på denna persons återstående inkomst eller förmögenhet tillämpa den skattesats som skulle ha tillämpats om inkomsten eller förmögenheten i fråga inte undantagits från beskattning.

2. Om person med hemvist i Belgien förvärvar inkomst som ingår i denna persons totala inkomst som beskattas i Belgien och som utgörs av utdelning som beskattas enligt artikel 10 punkt 2 och som inte undantagits från belgisk skatt enligt c) nedan, ränta som beskattas enligt artikel 11 punkterna 2 och 7 eller royalty som beskattas enligt artikel 12 punkt 5, skall Belgien, på de villkor och i den omfattning som följer av belgisk lagstiftning, från den belgiska skatten på sådan inkomst avräkna en enligt denna lagstiftning schablonmässigt beräknad andel av den utländska skatten.

3. Om ett bolag med hemvist i Belgien äger aktier eller andelar i ett aktiebolag med hemvist i Sverige, skall utdelning, som betalas från sistnämnda bolag till bolaget med hemvist i Belgien och som får beskattas i Sverige enligt artikel 10 punkt 2, vara undantagen från bolagsskatten i Belgien på de villkor och med de begränsningar som föreskrivs i belgisk lagstiftning.

4. I fall då enligt belgisk lagstiftning ett företag som bedrivs av en person med hemvist i Belgien vid beskattningen där erhållit ett faktiskt avdrag från intäkterna för förlust som uppkommit i fast driftställe i Sverige, skall sådant undantagande från beskattning som föreskrivs i punkt a inte medges i Belgien beträffande vinst som uppkommit under andra beskattningsperioder och som är hänförlig till det fasta driftstället, i den mån vinsten undantagits från skatt även i Sverige på grund av avräkning mot nämnda förlust.

2.I Sverige undviks dubbelbeskattning på följande sätt:

1. Om person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt artiklarna 6–21 får beskattas i Belgien, skall Sverige, såvida inte bestämmelserna i c eller d nedan föranleder annat, med beaktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning – såsom den kan komma att ändras från tid till annan utan att den allmänna princip som anges här ändras – från denna persons svenska inkomstskatt avräkna ett belopp motsvarande den inkomstskatt som betalats i Belgien.

2. Om person med hemvist i Sverige innehar förmögenhet som enligt artikel 22 får beskattas i Belgien, skall Sverige, såvida inte bestämmelserna i c nedan föranleder annat, från skatten på denna förmögenhet avräkna ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i Belgien för denna förmögenhet. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av den svenska skatten, beräknad utan sådan avräkning, som belöper på den förmögenhet som får beskattas i Belgien.

3. Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst eller innehar förmögenhet som enligt artikel 8, artikel 13 punkt 3, artikel 19 punkt 1 och 2 eller artikel 22 punkt 3 beskattas endast i Belgien, skall, såvida inte bestämmelserna i punkt e föranleder annat, Sverige undanta inkomsten eller förmögenheten från skatt.

4. Om ett bolag med hemvist i Sverige äger aktier eller andelar i ett bolag med hemvist i Belgien, skall utdelning, som betalas från sistnämnda bolag till bolaget med hemvist i Sverige och som får beskattas i Belgien enligt artikel 10 punkt 2, vara undantagen från bolagsskatten i Sverige på de villkor och med de begränsningar som föreskrivs i svensk lagstiftning.

5. I fall då en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller vinst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelse i detta avtal är undantagen från svensk skatt, får Sverige, vid fastställandet av skattesatsen för svensk progressiv skatt på inkomst, vinst eller förmögenhet som inte är undantagen från svensk skatt, beakta den inkomst, vinst eller förmögenhet som är undantagen från svensk skatt.

1.Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad4. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2.Uttrycket ”medborgare” åsyftar:

1. fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat;

2. juridisk person och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stat.

3.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen eller sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten.

Vid tillämpningen av denna bestämmelse skall bolag med hemvist i Belgien inte vara underkastat förmögenhetsskatt i Sverige så länge som sådan skatt inte tas ut av liknande bolag med hemvist i Sverige.

4.Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9, artikel 11 punkt 7 eller artikel 12 punkt 5 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

5.Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda staten är eller kan bli underkastat5.

6.Bestämmelserna i denna artikel skall inte anses hindra Belgien att:

1. beskatta hela den inkomst som är hänförlig till fast driftställe som ett bolag med hemvist i Sverige eller en personsammanslutning med verklig ledning där har i Belgien med den skattesats som föreskrivs i belgisk lagstiftning, förutsatt att denna skattesats inte överstiger den högsta skattesats som är tillämplig på hela eller del av den inkomst som förvärvas av bolag med hemvist i Belgien;

2. ta ut förskottsskatten på värdepapper på utdelning hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som bolag med hemvist i Sverige eller personsammanslutning med verklig ledning där har i Belgien och som i Belgien beskattas såsom juridisk person.

7.Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

1.Om en person gör gällande att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 24 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2.Om denna behöriga myndighet finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet.

3.De behöriga myndgheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan särskilt överlägga om

1. fördelningen av inkomst, avdrag eller avräkning mellan ett företag i en avtalsslutande stat och dess fasta driftställe i den andra avtalsslutande staten;

2. fördelningen av inkomst, avdrag eller avräkning mellan sådana företag med intressegemenskap som avses i artikel 9;

3. tolkningen av uttryck som används i avtalet;

4. beteckningen på olika slag av inkomst eller förmögenhet.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall överlägga om de administrativa åtgärder som är nödvändiga för att genomföra avtalets bestämmelser, särskilt om den utredning som personer med hemvist i endera staten skall förete för att i den andra staten erhålla de skattebefrielser eller skattenedsättningar som föreskrivs i detta avtal.

5.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra för att tillämpa avtalet.

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av avtalet, i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat, och får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan) som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i fråga om dessa skatter. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. De får yppa upplysningarna vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

2.Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att:

1. vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

2. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

3. lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

1.De avtalsslutande staterna förbinder sig att lämna varandra bistånd med delgivning och handräckning för att driva in skatter som anges i artikel 2 samt alla tillägg, förhöjningar av skatt och skattetillägg, räntor och kostnader samt viten utan straffrättslig karaktär.

2.På framställning av den behöriga myndigheten i en avtalsslutande stat skall den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten, i enlighet med bestämmelserna i lagar och författningar i den sistnämnda staten om delgivning och indrivning av sådana skatter, verkställa delgivning och indrivning av sådana i punkt 1 angivna skattekrav vilka är exigibla i den förstnämnda staten. Sådana skattekrav åtnjuter inte någon förmånsrätt i den stat till vilken framställningen görs och denna stat har inte någon skyldighet att vidta verkställighetsåtgärder som inte är tillåtna enligt lagar och författningar i den stat som gjort framställningen.

3.Framställning enligt punkt 2 skall vara åtföljd av en officiell avskrift av exekutionshandlingarna samt i förekommande fall en officiell avskrift av lagakraftvunna administrativa eller rättsliga beslut.

4.I fråga om skattekrav som ännu inte blivit slutgiltigt fastställt kan den behöriga myndigheten i en avtalsslutande stat, för att säkerställa sin rätt, begära att den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten vidtar säkringsåtgärder enligt lagstiftningen i denna stat. Beträffande sådana åtgärder äger bestämmelserna i punkterna 1 3 motsvarande tillämpning.

5.Frågor rörande preskription av skattekrav regleras, utan hinder av bestämmelserna i punkt 2, uteslutande av lagstiftningen i den stat som gör framställningen.

6.Bestämmelserna i artikel 26 punkt 1 tillämpas även på varje upplysning som vid genomförandet av bestämmelserna i förevarande artikel lämnas till den behöriga myndigheten i en avtalsslutande stat.

1.Bestämmelserna i avtalet berör inte de privilegier vid beskattningen som enligt folkrättens allmänna regler eller bestämmelser i särskilda överenskommelser tillkommer personer som tillhör diplomatiska beskickningar eller konsulat.

2.Vid tillämpningen av avtalet, skall person, som tillhör en avtalsslutande stats ackrediterade diplomatiska beskickning eller konsulat i den andra avtalsslutande staten eller i en tredje stat och som är medborgare i den utsändande staten, anses ha hemvist i den utsändande staten om han där är underkastad samma skyldigheter beträffande skatter på inkomst och förmögenhet som person med hemvist där.

3.Avtalet tillämpas inte beträffande internationella organisationer, deras organ eller tjänstemän eller beträffande person som tillhör en tredje stats diplomatiska beskickning eller konsulat och som befinner sig i en avtalsslutande stat och som inte anses ha hemvist i någondera avtalsslutande staten i fråga om skatter på inkomst och förmögenhet.

1.Detta avtal skall ratificeras och ratifikationshandlingarna skall utväxlas i Bryssel snarast möjligt.

2.Avtalet träder i kraft femtonde dagen efter den då ratifikationshandlingarna utväxlas och dess bestämmelser tillämpas:

1. beträffande skatter som innehålls vid källan, på inkomster som blir tillgängliga för lyftning eller förfaller till betalning den 1 januari 1991 eller senare;

2. beträffande andra inkomstskatter, på skatter som påförs för beskattningsperioder som slutar den 31 december 1990 eller senare;

3. beträffande svensk förmögenhetsskatt, på skatt som påförs för beskattningsåret 1992 och efterföljande beskattningsår.

3.Konventionen den 31 maj 1929 mellan Sverige och Belgien angående förhindrande av dubbelbeskattning av inkomster, härrörande från rederirörelse, skall upphöra att gälla och skall inte längre tillämpas när förevarande avtal börjar tillämpas.