Lag (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

1.Parterna skall, om inte bestämmelserna i kapitel IV föranleder annat, biträda varandra med handräckning i skatteärenden. Handräckningen får, där så är lämpligt, omfatta åtgärder vidtagna av rättstillämpande myndigheter.

2.Sådan handräckning skall avse

1. utbyte av upplysningar, häri inbegripet samtidiga skatteutredningar och deltagande i skatteutredning i utlandet;

2. bistånd vid indrivning, häri inbegripet säkringsåtgärder; och

3. delgivning av handlingar.

3.Part skall biträda med handräckning oavsett om personen som berörs har hemvist i eller är medborgare i en part eller i annan stat.

1.Denna konvention skall tillämpas på

1. följande skatter:

   1. skatter på inkomst eller vinst,

   2. skatter på realisationsvinst vilka påförs vid sidan av skatt på inkomst eller vinst,

   3. skatter på förmögenhet, som påförs för en parts räkning; och

2. följande skatter:

   1. skatter på inkomst, vinst, realisationsvinst eller förmögenhet, vilka påförs för en parts politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning;

   2. obligatoriska socialförsäkringsavgifter som betalas till myndighet eller till offentligrättslig socialförsäkringsinstitution;

   3. skatter av annat slag (tullavgifter undantagna) som påförs för en parts räkning, såsom:

      1. skatter på kvarlåtenskap, arv eller gåva;

      2. skatter på fast egendom;

      3. allmänna konsumtionsskatter, såsom mervärdeskatter och omsättningsskatter;

      4. specifika skatter på varor och tjänster, såsom acciser;

      5. skatter på brukandet eller innehavet av motorfordon;

      6. skatter på brukandet eller innehavet av annan lös egendom än motorfordon;

      7. andra skatter;

   4. skatter av annat slag som angivits i punkt iii), vilka påförs för en parts politiska underavdelningars eller lokala myndigheters räkning.

2.De för närvarande utgående skatter på vilka konventionen tillämpas finns förtecknade i bilaga A enligt klassificeringen i punkt 1.

3.Parterna skall underrätta generalsekreteraren i Europarådet eller generalsekreteraren i OECD (i fortsättningen benämnda ”depositarierna”) om varje ändring som skall göras i bilaga A till följd av att den förteckning som avses i punkt 2 modifierats. Sådan ändring träder i kraft den första dagen i den månad som följer på utgången av en tidrymd om tre månader efter den dag depositarien mottagit underrättelsen.

4.Om en part, vid sidan av eller i stället för de skatter som finns förtecknade i bilaga A, inför en skatt av samma eller i huvudsak likartat slag efter det att konventionen trätt i kraft i denna part är konventionen tilllämplig även på denna skatt från och med dess införande. Parten skall i sådant fall underrätta endera depositarien om införandet av skatten.

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av denna konvention följande uttryck nedan angiven betydelse:

1. ”den ansökande staten” och ”den anmodade staten” åsyftar den part som framställt begäran om handräckning i skatteärende respektive den part som anmodats att ge sådan handräckning;

2. ”skatt” åsyftar varje skatt eller socialförsäkringsavgift på vilken konventionen tillämpas i enlighet med artikel 2;

3. ”skattefordran” åsyftar skattebelopp och ränta på sådant belopp samt därmed sammanhängande administrativa pålagor och kostnader i samband med indrivning, vilka är förfallna men ännu inte betalda;

4. ”behörig myndighet” åsyftar personer och myndigheter som anges i bilaga B;

5. ”medborgare” åsyftar i fråga om en part:

   1. fysisk person som är medborgare i denna part, och

   2. juridisk person, handelsbolag, sammanslutning och annan enhet som bildats i enlighet med den lagstiftning som gäller i denna part.

I fråga om part som avgett förklaring i detta syfte skall ovan använda uttryck förstås så som de definierats i bilaga C.

2.Då en part tillämpar konventionen har, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i konventionen den betydelse som uttrycket har enligt denna parts lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av konventionen.

3.Parterna skall underrätta endera depositarien om alla de ändringar som bör göras i bilagorna B och C. Sådan ändring träder i kraft den första dagen i den månad som följer på utgången av en tidrymd om tre månader efter den dag depositarien mottagit underrättelsen.

Artikel 4 Allmän bestämmelse

Artikel 5 Utbyte av upplysningar efter särskild framställning

Artikel 6 Automatiskt utbyte av upplysningar

Två eller flera parter skall automatiskt utbyta i artikel 4 angivna upplysningar i fråga om sådana kategorier av fall och i enlighet med de tillvägagångssätt som de skall bestämma genom ömsesidig överenskommelse.

Artikel 7 Spontant utbyte av upplysningar

Artikel 8 Samtidiga skatteutredningar

Artikel 9 Utomlands utförda skatteutredningar

Artikel 10 Motstridiga upplysningar

Erhåller part från en annan part upplysningar om en persons skatteförhållanden, vilka enligt den förstnämnda partens uppfattning förefaller att strida mot de upplysningar som den själv förfogar över, skall den underrätta den part som gett upplysningarna.

Artikel 11 Indrivning av skattefordringar

Artikel 12 Säkringsåtgärder

Efter framställning av den ansökande staten skall den anmodade staten vidta åtgärder för att säkerställa indrivning av skatt, även om skattefordran har överklagats eller om ingen verkställighetstitel ännu föreligger.

Artikel 13 Handlingar som skall fogas till framställningen

Artikel 14 Tidsfrister

Artikel 15 Förmånsrätt

Skattefordran för vilken handräckning för indrivning lämnas åtnjuter inte i den anmodade staten någon sådan särskild förmånsrätt som tillkommer denna stats skattefordringar även om vid indrivningen tilllämpas samma förfarande som är tilllämpligt vid indrivningen av dess egna skattefordringar.

Artikel 16 Anstånd med betalning

Den anmodade staten får efter att först ha underrättat den ansökande staten därom, bevilja anstånd med betalningen eller medge att denna sker genom delbetalningar, när detta är tillåtet under liknande omständigheter enligt lagstiftning eller administrativ praxis i den anmodade staten.

Artikel 17 Delgivning av handlingar

1.En framställning om handräckning skall i mån av behov innehålla uppgift om

1. den myndighet eller inrättning på vars initiativ den behöriga myndigheten har gjort framställningen;

2. 6namn, adress, eller andra uppgifter som underlättar identifikationen av den person som framställningen avser;

3. vid framställning om upplysningar, den form i vilken den ansökande staten önskar att upplysningarna skall lämnas för att tillgodose dess behov;

4. vid framställning om handräckning för indrivning eller säkringsåtgärder, arten och sammansättningen av skattefordran samt de tillgångar som kan tas i anspråk vid indrivningen;

5. vid framställning om delgivning, slag av handling som skall delges och vad denna avser;

6. 7huruvida framställningen är i överensstämmelse med lagstiftning och administrativ praxis i den ansökande staten samt huruvida den är berättigad med hänsyn till de i artikel 21 punkt 2 g) angivna kraven.

2.Så snart den ansökande staten får kännedom om ytterligare omständigheter av betydelse för framställningen skall den anmodade staten underrättas härom.

1.Bifalls framställning om handräckning skall den anmodade staten snarast möjligt underrätta den ansökande staten om de åtgärder som har vidtagits och resultatet av handräckningen.

2.Avslås framställningen skall den anmodade staten snarast möjligt underrätta den ansökande staten om beslutet och skälen för detta.

3.Har den ansökande staten, i en handräckningsframställning gällande upplysningar, särskilt angett i vilken form upplysningarna önskas, skall den anmodade staten, om den har möjlighet därtill, meddela upplysningarna i önskad form.

1.Denna konvention påverkar inte de rättigheter och det skydd som tillkommer personer enligt den anmodade statens lagstiftning eller administrativa praxis.

2.Utom i fråga om artikel 14 ska bestämmelserna i denna konvention inte anses medföra skyldighet för den anmodade staten att

1. vidta åtgärder som avviker från lagstiftning eller administrativ praxis i denna stat eller i den ansökande staten;

2. vidta åtgärder som strider mot allmänna hänsyn (ordre public);

3. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller administrativ praxis i denna stat eller i den ansökande staten;

4. lämna upplysningar som skulle röja handels-, affärs-, industri- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public);

5. lämna handräckning, om och i den mån den anser att beskattningen i den ansökande staten strider mot allmänt gällande beskattningsprinciper eller mot bestämmelserna i ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning eller annat avtal som har ingåtts mellan den anmodade staten och den ansökande staten;

6. lämna handräckning för administration eller verkställighet av en bestämmelse i den ansökande statens skattelagstiftning, eller något krav som hänger samman med denna, som skulle leda till diskriminering mellan en medborgare i den anmodade staten och en medborgare i den ansökande staten under samma förhållanden;

7. lämna handräckning om den ansökande staten inte har vidtagit alla rimliga åtgärder som står till dess förfogande enligt dess lagstiftning eller administrativa praxis, utom i de fall då vidtagandet av sådana åtgärder skulle medföra oproportionerligt stora svårigheter;

8. lämna handräckning för indrivning i fall där den administrativa bördan för denna stat uppenbart inte står i proportion till den nytta som står att vinna för den ansökande staten.

3.Då den ansökande staten begär upplysningar enligt denna konvention, ska den anmodade staten använda de medel som denna stat förfogar över för att inhämta de begärda upplysningarna, även om den anmodade staten inte har behov av upplysningarna för sina egna beskattningsändamål. Förpliktelsen i föregående mening begränsas av bestämmelserna i denna konvention, men dessa begränsningar, och särskilt de som anges i punkterna 1 och 2, medför inte en rätt för den anmodade staten att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att den inte har något eget intresse av sådana upplysningar.

4.Bestämmelserna i denna konvention, och särskilt de som anges i punkterna 1 och 2, medför inte en rätt för en anmodad stat att vägra att lämna upplysningar uteslutande därför att upplysningarna innehas av en bank, annan finansiell institution, ombud, representant eller förvaltare, eller därför att upplysningarna gäller äganderätt i en person.

1.10Upplysningar som en part mottar enligt denna konvention ska behandlas som hemliga och skyddas på samma sätt som upplysningar som har erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna part och, i den mån det behövs för att säkerställa det skydd som krävs för personuppgifter, i enlighet med de skyddsregler som anges av den part som lämnar upplysningarna såsom föreskrivna i dess interna lagstiftning.

2.11Sådana upplysningar får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan eller organ som utövar tillsyn) som fastställer, uppbär eller driver in denna parts skatter eller handlägger andra verkställighetsåtgärder, åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter. Endast dessa personer eller myndigheter får använda upplysningarna och bara för sådana ändamål. De får utan hinder av bestämmelserna i punkt 1, yppa dem vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden rörande dessa skatter.

3.Om en part har gjort en reservation enligt artikel 30 punkt 1 a) skall en annan part som erhåller upplysningar från denna part inte använda upplysningarna med avseende på skatt av sådant slag som omfattas av reservationen. Likaledes skall den part som gjort reservationen inte använda upplysningar som erhållits enligt denna konvention med avseende på skatt av sådant slag som omfattas av reservationen.

4.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1, 2 och 3 får upplysningar som en part har erhållit användas även för andra ändamål, om detta kan ske enligt lagstiftningen i den part som har lämnat upplysningarna och den behöriga myndigheten i denna part samtycker till att upplysningarna används för dessa andra ändamål. Upplysningar som en part har lämnat till en annan part får av den senare överlämnas till en tredje part under förutsättning att den behöriga myndigheten i den förstnämnda parten i förväg samtycker därtill.

1.Överklaganden i fråga om åtgärder som den anmodade staten har vidtagit enligt denna konvention får ske endast hos vederbörande myndighet i denna stat.

2.Överklagande i fråga om åtgärder som den ansökande staten har vidtagit enligt denna konvention – särskilt sådana åtgärder i samband med indrivning, vilka avser förekomsten av skattefordran eller dess storlek eller verkställlighetstitel – får ske endast hos vederbörande myndighet i denna stat. Sker sådana överklaganden skall den ansökande staten ofördröjligen underrätta den anmodade staten, som skall uppskjuta åtgärderna till dess att beslut i ärendet meddelats av den aktuella myndigheten. Den anmodade staten skall dock på begäran av den ansökande staten vidta säkringsåtgärder för att säkerställa indrivningen. Även den som saken angår kan meddela den anmodade staten att rättsliga åtgärder har vidtagits. Sedan sådan underrättelse har inkommit, skall den anmodade staten, när detta behövs, rådgöra med den ansökande staten i ärendet.

3.Så snart ett överklagat ärende har slutligt avgjorts, skall den anmodade staten eller den ansökande staten underrätta den andra staten om avgörandet och dess konsekvenser för handräckningsframställningen.

1.Parterna skall stå i förbindelse med varandra genom sina behöriga myndigheter för att tillämpa denna konvention. De behöriga myndigheterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i detta syfte och kan bemyndiga underlydande myndigheter att handla på sina vägnar. De behöriga myndigheterna i två eller flera parter kan ömsesidigt komma överens om hur konventionen skall tillämpas dem emellan.

2.Om den anmodade staten anser att konventionens tillämpning i ett bestämt fall skulle ha allvarliga och icke önskvärda konsekvenser, skall de behöriga myndigheterna i den anmodade och den ansökande staten rådgöra med varandra och söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3.Ett koordineringsorgan sammanställt av företrädare för parternas behöriga myndigheter skall under OECD:s överinseende övervaka tillämpningen och utvecklingen av denna konvention. I detta syfte skall koordineringsorganet avge rekommendationer om sådana åtgärder som är ägnade att främja konventionens allmänna syften. Det skall speciellt fungera som ett forum för studiet av nya metoder och förfaranden för ökat internationellt samarbete i skattefrågor och vid behov avge rekommendationer om översyn eller ändring av konventionen. Stater som har undertecknat men ännu inte ratificerat, godtagit eller godkänt konventionen är berättigade att vara företrädda vid koordineringsorganets sammanträden som observatörer.

4.En part kan be koordineringsorganet om utlåtande angående tolkningen av konventionens bestämmelser.

5.Om mellan två eller flera parter uppkommer svårigheter eller tvivelsmål i fråga om tillämpningen eller tolkningen av konventionen skall de behöriga myndigheterna i dessa parter söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse. Överenskommelsen skall delges koordineringsorganet.

6.OECD:s generalsekreterare skall underrätta parterna och de stater som har undertecknat men ännu inte ratificerat, godtagit eller godkänt konventionen om sådana utlåtanden som koordineringsorganet avgivit enligt punkt 4 och om sådana ömsesidiga överenskommelser som ingåtts enligt punkt 5.

1.Handräckningsmöjligheterna enligt denna konvention begränsar inte, och begränsas inte av, handräckningsmöjligheterna enligt existerande eller framtida internationella överenskommelser eller andra arrangemang mellan ifrågavarande parter eller av andra instrument som hänför sig till samarbete i skattefrågor.

2.12Utan hinder av punkt 1, får de parter som är medlemsstater i Europeiska unionen i sina inbördes relationer använda de möjligheter till handräckning som följer av denna konvention, i den mån de möjliggör ett längre gående samarbete än de möjligheter som ges enligt Europeiska unionens tillämpliga bestämmelser.

1.Denna konvention är öppen att undertecknas av Europarådets medlemsstater och OECD:s medlemsländer. Den förutsätter ratifikation, godtagande eller godkännande. Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet skall deponeras hos endera depositarien.

2.Denna konvention träder i kraft den första dagen i den månad som följer på utgången av en tidrymd av tre månader efter den dag när fem stater har uttryckt samtycke till att vara bundna av konventionen i enlighet med bestämmelserna i punkt 1.

3.I fråga om Europarådets medlemsstater och OECD:s medlemsländer som därefter uttrycker samtycke till att vara bundna av konventionen skall konventionen träda i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en tidrymd om tre månader efter dagen för deponeringen av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet.

4.13Medlemsstat i Europarådet eller medlemsland i OECD som tillträder konventionen efter ikraftträdandet av protokollet om ändring i denna konvention, öppnat för undertecknande den 27 maj 2010 (”2010 års protokoll”) tillträder konventionen i dess lydelse enligt detta protokoll, såvida den inte uttrycker en annan avsikt i ett skriftligt meddelande till endera depositarien.

5.14Efter ikraftträdandet av 2010 års protokoll kan en stat som inte är medlem i Europarådet eller OECD ansöka om inbjudan att underteckna och ratificera denna konvention i dess lydelse enligt 2010 års protokoll. En sådan ansökan ska riktas till endera depositarien, som ska överlämna den till parterna. Depositarien ska också informera Europarådets ministerkommitté och OECD:s råd. Inbjudan till en stat som ansökt om det att ansluta sig till konventionen ska beslutas genom konsensus av parterna genom koordineringsorganet. I förhållande till en stat som ratificerar konventionen i dess lydelse enligt 2010 års protokoll i enlighet med denna punkt, ska konventionen träda i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en tidrymd om tre månader efter dagen för deponeringen av ratifikationsinstrumentet hos endera depositarien.

6.15Bestämmelserna i denna konvention i dess lydelse enligt 2010 års protokoll, tillämpas på handräckning avseende beskattningsperioder som börjar den 1 januari det år som följer närmast efter det år då konventionen i dess lydelse enligt 2010 års protokoll trädde i kraft i förhållande till en part eller senare, eller, då någon beskattningsperiod inte föreligger, på handräckning avseende skatteanspråk som uppkommer den 1 januari det år som följer närmast efter det år då konventionen i dess lydelse enligt 2010 års protokoll trädde i kraft i förhållande till en part eller senare. Två eller flera parter får komma överens om att konventionen i dess lydelse enligt 2010 års protokoll ska tilllämpas på handräckning avseende tidigare beskattningsperioder eller skatteanspråk.

7.16Utan hinder av punkt 6, ska bestämmelserna i denna konvention i dess lydelse enligt 2010 års protokoll, i fråga om skatteärenden som innefattar ett uppsåtligt handlande som är straffbart enligt den ansökande partens lagstiftning, tillämpas från och med dagen för ikraftträdande i förhållande till en part i fråga om tidigare beskattningsperioder eller skatteanspråk.

1.Varje stat kan vid undertecknandet av konventionen eller vid deponeringen av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet ange det område eller de områden på vilka denna konvention skall tillämpas.

2.En stat kan vid en senare tidpunkt, genom att meddela endera depositarien, utvidga tillämpningen av denna konvention till område som anges i meddelandet. I fråga om sådant område skall konventionen träda i kraft den första dagen i den månad som följer på utgången av en tidrymd om tre månader efter den dag då depositarien mottagit meddelandet.

3.Ett meddelande enligt någondera av föregående punkter kan, i fråga om område som anges i meddelandet, återtas genom underrättelse till någondera depositarien. Återtagande får verkan den första dagen i den månad som följer på utgången av en tidrymd om tre månader efter den dag då depositarien mottagit underrättelsen.

1.Varje stat kan i samband med undertecknandet eller deponeringen av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet eller vid en senare tidpunkt meddela att den förbehåller sig rätten att

1. inte bevilja någon form av handräckning som avser andra parters skatter av något av de slag som anges i artikel 2 punkt 1 b), förutsatt att den inte i konventionens bilaga A tagit in egna skatter av detta slag;

2. inte bevilja handräckning för indrivning av skattefordringar eller administrativa pålagor i fråga om något slags skatter eller endast i fråga om ett eller flera av de slags skatter som anges i artikel 2 punkt 1;

3. inte bevilja handräckning med avsende på skattefordran som existerade vid den tidpunkt då konventionen trädde i kraft beträffande denna stat eller, om en reservation tidigare har gjorts enligt punkt a) eller b) ovan, då reservationen med avseende på skatter av detta slag återtogs;

4. inte bevilja handräckning för delgivning av handlingar i fråga om något slags skatter eller endast i fråga om ett eller flera av de slags skatter som anges i artikel 2 punkt 1;

5. inte tillåta delgivning av handlingar per post enligt artikel 17 punkt 3.

6. 17att tillämpa artikel 28 punkt 7 uteslutande på handräckning avseende beskattningsperioder som börjar den 1 januari tredje året före det år då konventionen i dess lydelse enligt 2010 års protokoll trädde i kraft i förhållande till en part eller senare eller, då någon beskattningsperiod inte föreligger, avseende skatteanspråk som uppkommer den 1 januari tredje året före det år under vilket konventionen i dess lydelse enligt 2010 års protokoll trädde i kraft i förhållande till en part eller senare.

2.Inga andra reservationer får göras.

3.Sedan konventionen har trätt i kraft beträffande en part kan denna part göra en eller flera av de reservationer som anges i punkt 1 som den inte har gjort vid tidpunkten för ratifikationen, godtagandet eller godkännandet. Sådana reservationer skall träda i kraft den första dagen i den månad som följer på utgången av en tidrymd om tre månader efter den dag då endera depositarien mottagit reservationen.

4.Varje part som har gjort en reservation enligt punkt 1 eller 3 kan helt eller delvis återta den genom underrättelse till endera depositarien. Återtagandet får verkan den dag då ifrågavarande depositarie mottar underrättelsen.

5.En part som har gjort en reservation med avsende på en bestämmelse i denna konvention får inte kräva att en annan part skall tillämpa denna bestämmelse; den kan emellertid, om dess reservation är partiell, kräva att bestämmelsen tillämpas i den utsträckning som den själv har godtagit bestämmelsen.

1.Varje part kan när som helst säga upp denna konvention genom underrättelse adresserad till endera depositarien.

2.Uppsägningen får verkan den första dagen i den månad som följer på utgången av en tidrymd om tre månader efter den dag depositarien mottagit underrättelsen.

3.En part som säger upp konventionen skall förbli bunden av bestämmelserna i artikel 22 så länge som denna part innehar handlingar eller upplysningar som erhållits enligt konventionen.

1.18Den depositarie som mottagit instrument, underrättelse eller meddelande skall underrätta Europarådets medlemsstater och OECD:s medlemsländer och varje part som är ansluten till konventionen om:

1. undertecknanden;

2. deponeringar av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrument;

3. dagen för ikraftträdandet av denna konvention enligt bestämmelserna i artiklarna 28 och 29;

4. förklaring enligt bestämmelserna i artikel 4 punkt 3 eller artikel 9 punkt 3 och återtagande av sådan förklaring;

5. reservationer enligt bestämmelserna i artikel 30 och återtagande av reservation enligt bestämmelserna i artikel 30 punkt 4;

6. underrättelse enligt bestämmelserna i artikel 2 punkt 3 eller 4, artikel 3 punkt 3, artikel 29 eller artikel 31 punkt 1;

7. andra handlingar, underrättelser eller meddelanden som hänför sig till denna konvention.

2.En depositarie som mottar meddelande eller ger underrättelse enligt bestämmelserna i punkt 1 skall omedelbart underrätta den andra depositarien om detta.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen bemyndigade, undertecknat konventionen.

Som skedde i Strasbourg, den på engelska och franska språket, vilka båda texter har lika vitsord, i två exemplar, varav det ena skall deponeras i Europarådets arkiv och det andra i OECD:s arkiv. Generalsekreterarna i Europarådet respektive OECD skall översända bestyrkta kopior till alla Europarådets medlemsstater och OECD:s medlemsländer.