Lag (1988:1614) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Bulgarien

1.Detta avtal tillämpas på personer som har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2.Uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat”1 åsyftar

1. beträffande Bulgarien, fysisk person som är medborgare i Bulgarien samt juridisk person som har sitt huvudkontor i Bulgarien eller som är registrerad där,

2. beträffande Sverige, person som enligt svensk lagstiftning är skattskyldig där på grund av bosättning, inregistrering, plats för företagsledning eller annan liknande omständighet.

3.a) Då på grund av bestämmelserna i punkt 2 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna2, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena);

  b) om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

4.Då på grund av bestämmelserna i punkt 2 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sin verkliga ledning.

1.De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet tillämpas, är

1. i Bulgarien:

   1. skatten på sammanlagd inkomst,

   2. skatten på ogifta och frånskilda personers samt änkors, änklingars och barnlösa makars inkomst,

   3. skatten på vinst, och

   4. skatten på byggnader

   (i det följande benämnda ”bulgarisk skatt”),

2. i Sverige:

   1. den statliga inkomstskatten, häri inbegripet sjömansskatten och kupongskatten,

   2. bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar3

   3. den kommunala inkomstskatten,

   4. vinstdelningsskatten4, och

   5. den statliga förmögenhetsskatten

   (i det följande benämnda ”svensk skatt”).

2.Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet införs vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skatterna.5  6. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall varje år meddela varandra väsentliga ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning.

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

1. ”Bulgarien” åsyftar Folkrepubliken Bulgarien och, när det används i geografisk bemärkelse, innefattar det territorium över vilket Bulgarien utövar statssuveränitet och kontinentalsockeln inom vilken Bulgarien i överensstämmelse med internationell rätt utövar suveräna rättigheter,

2. ”Sverige”7 åsyftar Konungariket Sverige och, när det används i geografisk bemärkelse, innefattar det svenska territoriet och Sveriges territorialvatten samt andra havsområden över vilka Sverige i enlighet med internationell rätt utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion,

3. ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Bulgarien eller Sverige beroende på sammanhanget,

4. ”person” inbegriper fysisk person, juridisk person samt annan sammanslutning vilken vid beskattningen behandlas som skattesubjekt,

5. ”företag i en avtalsslutande stat”8 och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten,

6. ”skatt” åsyftar bulgarisk skatt eller svensk skatt beroende på sammanhanget,

7. ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp, luftfartyg eller landsvägsfordon som används av företag i en avtalsslutande stat, utom då skeppet, luftfartyget eller landsvägsfordonet används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten,

8. ”behörig myndighet” åsyftar:

   1. i Bulgarien, finansministern eller dennes befullmäktigade ombud,

   2. i Sverige, finansministern eller dennes befullmäktigade ombud.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den avtalsslutande statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats, från vilken ett företags affärsverksamhet helt eller delvis bedrivs.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

1. plats för företagsledning,

2. filial,

3. fabrik, verkstad eller affär,

4. kontor för handelsverksamhet, turism, transporter, planering, service eller annat kontor,

5. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3.Plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet utgör fast driftställe endast om verksamheten pågår mer än sex månader.

4.Ett svenskt företag som deltar i ett ”joint venture”, bildat enligt bulgarisk lagstiftning, anses ha fast driftställe i Bulgarien.

5.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta:

1. användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor,

2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande,

3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg,

4. innehavet av stadigvarande plats uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget,

5. varulager som företaget ställer ut på en mässa eller utställning och som säljs efter mässans eller utställningens slut,

6. innehavet av stadigvarande plats uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art,

7. innehavet av stadigvarande plats uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)–f), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

6.Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 7 tillämpas, är verksam för ett företag i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i denna avtalsslutande stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 5 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats – inte skulle göra denna stadigvarande plats till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt.

7.Ett företag anses inte ha fast driftställe i en avtalsslutande stat endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet.

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom (däri inbegripen inkomst av lantbruk eller skogsbruk) belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen.

1.Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i den andra staten, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes.

4.Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

5.Bestämmelserna i denna artikel tillämpas oavsett om ett företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse ensamt eller tillsammans med annan person eller andra personer. Detta gäller också när denna andra person eller dessa andra personer har hemvist i denna andra avtalsslutande stat.

6.Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

1.Inkomst genom användningen av skepp, luftfartyg eller landsvägsfordon i internationell trafik av företag i en avtalsslutande stat beskattas endast i denna stat.

2.Beträffande inkomst som förvärvas av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) tillämpas bestämmelserna i punkt 1 men endast i fråga om den del av inkomsten som motsvarar den andel i konsortiet som innehas av AB Aerotransport (ABA), den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra stat.

2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga 10 procent av utdelningens bruttobelopp.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra dessa begränsningar.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

3.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar fritt yrke i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 6 respektive artikel 12.

5.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra avtalsslutande stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra stat.

1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, beskattas endast i denna andra stat, om personen i fråga har rätt till räntan.

2.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar fritt yrke i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådana fall tillämpas bestämmelserna i artikel 6 respektive artikel 12.

1.Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna avtalsslutande stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn får skatten inte överstiga 5 procent av royaltyns bruttobelopp.

De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall träffa överenskommelse om sättet att genomföra denna begränsning.

3.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och film- och bandinspelningar för radio- eller televisionsutsändning, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod samt för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning, däri inbegripet dataprogram, eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar fritt yrke i denna andra stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 6 respektive artikel 12.

5.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den staten själv, politisk underavdelning, lokal myndighet eller person med hemvist i denna stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

1.Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 5 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten eller på grund av överlåtelse av aktier eller liknande rättigheter i bolag vars tillgångar huvudsakligen består av sådan fast egendom, får beskattas i denna andra stat.

2.Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat. Detsamma gäller vinst som förvärvas på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

3.Vinst på grund av överlåtelse av skepp, luftfartyg eller landsvägsfordon, som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, eller lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp, luftfartyg eller landsvägsfordon, beskattas endast i denna stat.

4.Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1, 2 och 3 beskattas endast i den avtalsslutande stat där överlåtaren har hemvist.

5.Bestämmelserna i punkt 4 påverkar inte en avtalsslutande stats rätt att enligt sin lagstiftning beskatta vinst vid överlåtelse av aktier och andra liknande rättigheter som förvärvas av en fysisk person med hemvist i den andra avtalsslutande staten och som har haft hemvist i den förstnämnda staten vid något tillfälle under den tioårsperiod som närmast föregår överlåtelsen av egendomen10.

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom fri yrkesutövning eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna stat om han inte i den andra avtalsslutande staten har stadigvarande anordning, som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten. Om han har sådan stadigvarande anordning, får inkomsten beskattas i denna andra stat men endast så stor del av den som är hänförlig till denna stadigvarande anordning.

2.Uttrycket ”fri yrkesutövning” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 14, 16, 17 och 18 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten, om

1. mottagaren vistas i den andra staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och

2. ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i den andra staten eller på dennes vägnar, samt

3. ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i den andra staten.

3.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel beskattas ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp, luftfartyg eller landsvägsfordon som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, endast i denna stat. Om person med hemvist i Sverige förvärvar ersättning på grund av anställning ombord på luftfartyg som används i internationell trafik av luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS), beskattas denna ersättning endast i Sverige.

4.Utan hinder av föregående bestämmelser i denna artikel beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda staten under de första tre åren av anställningen i den andra staten, om

1. arbetet utförs vid en icke-kommersiell turist-, rese- eller kulturrepresentation eller i egenskap av journalist eller korrespondent för press, radio eller television, och

2. ersättningen betalas av arbetsgivare, som har hemvist i den förstnämnda staten, samt

3. i fråga om ersättning som betalas till journalist eller korrespondent för press, radio eller television, ersättningen inte belastar ett fast driftställe som arbetsgivaren har i den andra staten.

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 12 och 13 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra stat.

2.I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 6, 12 och 13, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

3.I fall då verksamhet som avses i punkterna 1 och 2 utövas inom ramen för ett kulturutbyte mellan de avtalsslutande staterna eller åtnjuter stöd med allmänna medel i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen har hemvist, beskattas inkomst av sådan verksamhet endast i denna stat.

1.Om inte bestämmelserna i artikel 17 punkt 1 föranleder annat, beskattas pension och annan liknande ersättning, som betalas till person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i denna stat.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat och livränta som härrör från en avtalsslutande stat endast i denna stat.

3.Med uttrycket ”livränta” förstås ett fastställt belopp, som utbetalas periodiskt på fastställda tider under en persons livstid eller under annan angiven eller fastställbar tidsperiod och som utgår på grund av förpliktelse att verkställa dessa betalningar som ersättning för däremot fullt svarande vederlag i penningar eller penningars värde.

1.Ersättning, pension däri inbegripen, som betalas av eller från fonder inrättade av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter till fysisk person på grund av offentligt uppdrag i denna stats, dess politiska underavdelningars eller lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna stat.

2.Bestämmelserna i artiklarna 13, 14 och 16 tillämpas på ersättning, pensioner och liknande betalning som utgår på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en avtalsslutande stat, dess politiska underavdelningar eller lokala myndigheter.

1.Förmögenhet bestående av sådan fast egendom som avses i artikel 5, vilken person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar och vilken är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

2.Förmögenhet bestående av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva fritt yrke, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra stat.

3.Förmögenhet bestående av skepp, luftfartyg eller landsvägsfordon, som används i internationell trafik av ett företag i en avtalsslutande stat, samt av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp, luftfartyg eller landsvägsfordon, beskattas endast i denna stat.

4.Alla andra slag av förmögenhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat innehar, beskattas endast i denna stat.

1.I Bulgarien undanröjs dubbelbeskattning på följande sätt:

1. I fall då person med hemvist i Bulgarien förvärvar inkomst eller innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Sverige, skall inkomsten eller förmögenheten undantas från beskattning i Bulgarien.

2. Sådan inkomst eller förmögenhet får emellertid beaktas vid bestämmandet av beloppet av skatten på sådan persons återstående inkomst eller förmögenhet.

3. I fall då person med hemvist i Bulgarien förvärvar utdelning eller royalty som enligt artikel 8 eller artikel 10 får beskattas i Sverige, skall Bulgarien – utan hinder av bestämmelserna i punkterna a) och b) – från skatten på denna persons inkomst avräkna ett belopp motsvarande den skatt som betalats i Sverige. Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga den del av skatten, beräknad före avräkningen, vilken belöper på sådana inkomstslag som uppbärs från Sverige.

2.Beträffande Sverige undviks dubbelbeskattning på följande sätt:

1. I fall då person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt lagstiftningen i Bulgarien och bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Bulgarien, skall Sverige – i enlighet med bestämmelserna i svensk lagstiftning om avräkning av utländsk skatt11 (även i den lydelse den framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i Bulgarien för inkomsten.

2. I fall då person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller vinst som enligt bestämmelserna i artikel 6, artikel 11 punkt 2 eller artikel 12 får beskattas i Bulgarien, skall Sverige, utan hinder av bestämmelserna i punkt a), undanta sådan inkomst eller vinst från beskattning. Detta gäller dock endast om den övervägande delen av inkomsten eller vinsten från det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen härrör från rörelse eller fritt yrke, med undantag för förvaltning av värdepapper och annan liknande lös egendom, samt verksamheten i fråga bedrivs i Bulgarien från det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen.

3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt a) ovan är utdelning från bolag med hemvist i Bulgarien till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt i den mån utdelningen enligt svensk lagstiftning skulle ha varit undantagen från svensk skatt om båda bolagen hade varit svenska bolag12.

4. I fall då person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst, som enligt bestämmelserna i artikel 16 punkt 2 eller artikel 17 beskattas endast i Bulgarien eller som enligt bestämmelserna i punkt b) ovan skall undantas från svensk skatt, får Sverige beakta inkomsten eller vinsten vid bestämmandet av svensk progressiv skatt.

5. I fall då person med hemvist i Sverige innehar förmögenhet som enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Bulgarien, skall Sverige från vederbörande persons förmögenhetsskatt avräkna ett belopp motsvarande den förmögenhetsskatt som erlagts i Bulgarien.

Avräkningsbeloppet skall emellertid inte överstiga beloppet av den del av förmögenhetsskatten, beräknad före avräkningen, vilken belöper på den förmögenhetsskatt som får beskattas i Bulgarien.

1.Fysisk person som är medborgare i en avtalsslutande stat och juridisk person bildad enligt lagstiftningen i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som fysisk och juridisk person som tillhör denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad13. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra stat, som bedriver verksamhet av samma slag14.

Denna bestämmelse anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan skattebefrielse eller skattenedsättning på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten.

3.Ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten är avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda staten. På samma sätt är skuld som företag i en avtalsslutande stat har till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgill vid bestämmandet av sådant företags beskattningsbara förmögenhet på samma villkor som skuld till person med hemvist i den förstnämnda staten.

4.Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

1.Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 22 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare eller, om fråga är om juridisk person, i den avtalsslutande stat enligt vars lagstiftning den bildats. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i föregående punkter. Om muntliga överläggningar anses underlätta en överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum inom en kommission som består av representanter för de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av avtalet i den mån beskattningen enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar, som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat.

2.Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att

1. vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

2. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten,

3. lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordre public).

1.De avtalsslutande staterna skall meddela varandra när de konstitutionella förutsättningarna för ikraftträdandet av detta avtal är uppfyllda.

2.Avtalet träder i kraft dagen för det senare av de meddelanden som avses i punkt 1 och dess bestämmelser tillämpas

1. beträffande inkomst som förvärvas den 1 januari det år som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare,

2. beträffande förmögenhet som innehas det kalenderår som följer närmast efter det då avtalet träder i kraft eller senare.