Förordning (1988:106) om tillämpning av en konvention den 29 juni 1987 mellan Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet

1.I konventionen avses med uttrycken

1. Förenade Konungariket: Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland och Sverige Konungariket Sverige;

2. territorium: med avseende på Förenade Konungariket: England, Skottland, Wales, Nordirland liksom öarna Man, Jersey, Guernsey, Alderney, Herm och Jethou och med avseende på Sverige: Konungariket Sveriges territorium;

3. lagstiftning: den i konventionens artikel 2 angivna lagstiftning som är i kraft inom den ena eller den andra statens territorium eller någon del av detta;

4. behörig myndighet: med avseende på Förenade Konungarikets territorium: socialministern, hälso- och socialdepartementet för Nordirland, ön Mans hälsovårds- och socialförsäkringsdepartement, Jerseys parlaments socialförsäkringskommitté eller Guernseys parlaments försäkringsmyndighet, allt efter omständigheterna, och med avseende på Sverige: regeringen eller den myndighet som regeringen förordnar;

5. försäkringsmyndighet: den myndighet eller det organ som är behörigt att avgöra, om rätt till ifrågavarande förmån föreligger;

6. behörigt organ: den myndighet eller det andra organ, varifrån den ifrågavarande personen har rätt att uppbära förmån eller skulle ha sådan rätt, om han vore bosatt inom den stats territorium, där myndigheten eller organet finns;

7. försäkrad: med avseende på Förenade Konungarikets territorium att avgifter har betalats eller skall betalas av eller för den ifrågavarande personen eller tillgodoförts honom eller, när det gäller artiklarna 21-23 i konventionen, att han är eller anses som anställd;

8. avgiftsperiod: en period för vilken avgifter svarande mot den förmån, varom fråga är, betalas, har betalats eller anses som betalade enligt den ena eller andra statens lagstiftning;

9. försäkringsperiod: en avgiftsperiod, en anställningsperiod eller annan period som anses som försäkringsperiod eller därmed likvärdig period i den lagstiftning, enligt vilken perioden fullgjorts, inbegripet ett kalenderår för vilket pensionspoäng tillgodoräknats enligt den svenska försäkringen för tilläggspension på grund av inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete under året eller en del därav;

10. likvärdig period: med avseende på Förenade Konungarikets territorium en period, för vilken avgifter svarande mot den förmån varom fråga är har tillgodoräknats enligt lagstiftningen i denna stat;

11. pension, ersättning eller förmån: en pension, ersättning eller förmån enligt den tillämpliga lagstiftningen, inbegripet alla däri ingående delar som bekostas av allmänna medel liksom alla höjningar och tilläggsbetalningar;

12. ålderspension: med avseende på Förenade Konungarikets territorium en ålderspension enligt lagstiftningen i denna stat och med avseende på Sverige en ålderspension i form av folkpension eller tilläggspension;

13. förmån vid barns födelse: med avseende på Förenade Konungarikets territorium moderskapspenning enligt lagstiftningen i denna stat och med avseende på Sverige föräldrapennning;

14. efterlevandeförmån: med avseende på Förenade Konungarikets territorium änkeersättning, mödraersättning till änka och änkepension enligt lagstiftningen i denna stat;

15. förmån för efterlevande barn: med avseende på Förenade Konungarikets territorium vårdbidrag och särskilt barnbidrag enligt lagstiftningen i denna stat och med avseende på Sverige barnpension enligt lagstiftningen i Sverige;

16. barnbidrag: med avseende på Förenade Konungarikets territorium förmåner till barn enligt lagstiftningen i denna stat och med avseende på Sverige allmänt barnbidrag enligt lagstiftningen i denna stat;

17. fartyg: med avseende på Förenade Konungarikets territorium ett fartyg som är registrerat i en hamn inom detta territorium eller, i fråga om svävare, registrerat inom detta territorium eller varje annat fartyg, vars ägare (eller, om flera ägare finns, den som tjänstgör som redare) eller redare är bosatt eller har sin huvudsakliga verksamhet i detta territorium och med avseende på Sverige ett fartyg som för svensk flagga;

18. förvärvsarbetande: en person som är anställd eller driver självständig verksamhet;

19. anställd: en person, som definieras som anställd eller annan arbetstagare, eller en person som behandlas som sådan i den tillämpliga lagstiftningen;

20. anställning: förvärvsarbete som anställd;

21. självständigt förvärvsverksam: en person som definieras som självständig företagare eller som behandlas som sådan i den tillämpliga lagstiftningen;

22. socialhjälp: med avseende på Förenade Konungarikets territorium behovsprövade förmåner enligt lagstiftningen i denna stat och med avseende på Sverige socialhjälp som lämnas enligt svensk lag;

23. avtalet: avtalet den 2 maj 1992 mellan den Europeiska gemenskapen, dess medlemsstater och medlemsstaterna i den Europeiska frihandelssammanslutningen om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet;

24. förordning (EEG) nr 1408/71: Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen med de ändringar och tillägg till denna som gäller vid varje tidpunkt;

25. tillämpningsförordningen: Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen med de ändringar och tillägg till tillämpningsförordningen som gäller vid varje tidpunkt.

2.Andra ord och uttryck som används i konventionen har den innebörd som tillkommer dem enligt den tillämpliga lagstiftningen.

3.Vid tillämpningen av de bestämmelser i konventionen som gäller för medborgare i den ena eller andra staten skall uttrycket medborgare med avseende på Förenade Konungariket avse varje brittisk medborgare, medborgare i till Storbritannien hörande territorier, medborgare i brittiska översjöiska områden eller brittisk undersåte.

Förordning (1992:1090)

1.Konventionen är tillämplig

1. med avseende på Förenade Konungarikets territorium på

   1. 1975–1984 års lagar om social trygghet och 1975–1984 års lagar om social trygghet avseende Nordirland;

   2. 1975–1984 års lagar om social trygghet (parlamentslagar) såsom de gäller på Isle of Man med stöd av förordningar enligt 1982 års lag om social trygghet (Tynwaldlag);

   3. Jerseys socialförsäkringslag av år 1974;

   4. Guernseys socialförsäkringslag av år 1978;

   5. 1975 års lag om förmåner till barn, 1975 års förordning om förmåner till barn avseende Nordirland och 1975 års lag om förmåner till barn (parlamentslag) såsom den gäller på Isle of Man med stöd av förordningar enligt 1982 års lag om social trygghet (Tynwaldlag), Jerseys familjeförmånslag av år 1972 och Guernseys familjeförmånslag av år 1950;

   och sådan lagstiftning som ingått i dessa lagar eller förordningar eller upphävts genom lagstiftning som ingått i dem;

2. med avseende på Sveriges territorium på lagstiftningen om

   1. sjukpenningförsäkring med föräldraförsäkring;

   2. folkpension;

   3. försäkring för tilläggspension;

   4. allmänna barnbidrag;

   5. arbetsskadeförsäkring (olycksfall i arbete och arbetssjukdom);

   6. arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd.

2.Såvitt inte annat följer av bestämmelserna i tredje och fjärde styckena i denna artikel skall konventionen tillämpas även på sådan lagstiftning som ersätter, ändrar, kompletterar eller kodifierar den lagstiftning som anges i första stycket i denna artikel.

3.Konventionen skall icke tillämpas på Europeiska Gemenskapernas förordningar om social trygghet eller på någon konvention om social trygghet som endera staten har slutit med en tredje stat eller på lagar eller förordningar som ändrar den i första stycket i denna artikel angivna lagstiftningen för att ge verkan åt en sådan konvention, men skall icke hindra endera staten att i sin lagstiftning beakta bestämmelserna i någon konvention som staten har slutit med en tredje stat.

4.Konventionen skall tillämpas på lagstiftning som avser andra grenar av social trygghet än de som anges i första stycket i denna artikel endast om de två staterna kommer överens härom.

1.I den mån icke annat stadgas i konventionen är den tillämplig på

1. medborgare i de båda staterna och personer som härleder sina rättigheter från sådana personer;

2. andra personer, som är eller varit omfattade av lagstiftningen i endera staten, och personer som härleder sina rättigheter från sådana personer.

2.I den mån icke annat stadgas i konventionen skall medborgare i den ena staten, som är bosatta inom den andra statens territorium, behandlas som medborgare i den senare staten vid tillämpning av denna stats lagstiftning.

3.Bestämmelserna i andra stycket i denna artikel skall i tillämpliga delar avse jämväl

1. flyktingar och statslösa personer som avses i konventionen den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning och protokollet den 31 januari 1967 till nämnda konvention, ävensom konventionen den 28 september 1954 om statslösa personers rättsliga ställning;

2. andra personer med avseende på rättigheter som de härleder från en medborgare i den ena staten eller från en i denna artikel avsedd flykting eller statslös person.

1.I den mån inte annat föreskrivs i artiklarna 14–23 i konventionen skall

1. ålderspension, efterlevandeförmån, andra invalidförmåner än invalidpension som är oberoende av avgiftsbetalning, eller varje pension, ersättning eller förmån som utges på grund av en yrkesskada enligt Förenade Konungarikets lagstiftning utges till personer inom Sveriges territorium som om de befann sig inom Förenade Konungarikets territorium;

2. ålders-, förtids- och efterlevandepensioner samt kontantförmåner på grund av yrkesskada enligt den svenska lagstiftningen utges till personer bosatta inom Förenade Konungarikets territorium som om de vore bosatta inom Sveriges territorium.

2.I fall då enligt lagstiftningen i den ena staten någon förmån, för vilken speciella regler gäller i konventionen, eller någon höjning av sådan förmån, skulle utges för en familjemedlem om han vistades inom denna stats territorium, skall den utges medan han vistas inom den andra statens territorium.

3.I den mån icke annat stadgas i konventionen skall pensioner, ersättningar och andra förmåner som skall utges av den ena staten utges till medborgare i den andra staten, som är bosatta i en tredje stat, på samma villkor och i samma omfattning som till medborgare i den första staten som bor i den tredje staten.

1.Med förbehåll för de följande bestämmelserna i denna artikel och bestämmelserna i artiklarna 6–9 i konventionen skall skyldigheten för en förvärvsarbetande person att vara försäkrad fastställas enligt lagstiftningen i den stat inom vars territorium han utför förvärvsarbete. Om en person utför förvärvsarbete inom båda staternas territorier, skall han vara försäkrad inom vardera statens territorium med avseende på hans förvärvsarbete inom detta.

2.När en person inte är förvärvsarbetande skall hans försäkringstillhörighet bestämmas enligt svensk lagstiftning om han är bosatt i Sverige och enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium om han är bosatt där.

1.Om en person, som är försäkrad enligt lagstiftningen i den ena staten och är anställd hos en arbetsgivare inom denna stats territorium, av sin arbetsgivare utsänds för att arbeta inom den andra statens territorium, skall den förra statens lagstiftning fortsätta att gälla för honom som om han var anställd inom dess territorium, förutsatt att anställningen inom den senare statens territorium icke väntas vara längre än tolv månader. Om hans anställning inom den andra statens territorium av oförutsedda skäl fortsätter utöver denna tolvmånadersperiod, skall den förra statens lagstiftning fortsätta att gälla för honom under en ytterligare period av högst tolv månader, förutsatt att den behöriga myndigheten i den senare staten samtycker härtill före utgången av den första tolvmånadersperioden.

2.Följande bestämmelser skall gälla för en person som tillhör den resande personalen inom ett företag som arbetar med transport av passagerare eller varor till lands eller i luften, vare sig detta arbete sker för ett annat företag eller för företagets egen räkning:

1. såvitt inte annat följer av bestämmelserna i mom. b och c i detta stycke skall, då en person är anställd vid ett företag som har sin huvudsakliga verksamhet inom den ena statens område, lagstiftningen i denna stat gälla för honom, även om han är bosatt inom den andra statens territorium;

2. såvitt inte annat följer av bestämmelserna i mom. c i detta stycke skall, i fall då företaget har en filial eller en agentur inom den ena statens territorium och en person är anställd vid denna filial eller agentur, lagstiftningen i denna stat gälla för honom;

3. i fall då en person är bosatt inom den ena statens territorium och är anställd inom detta territorium, skall lagstiftningen i denna stat gälla för honom, även om det företag där han är anställd icke har sin huvudsakliga verksamhet eller någon filial eller agentur inom detta territorium.

3.En person, som enligt bestämmelserna i denna artikel omfattas av svensk lagstiftning, skall därvid betraktas som bosatt i Sverige.

1.I fall då en person är anställd ombord på ett fartyg hemmahörande i den ena staten skall, såvitt inte annat följer av bestämmelserna i andra och tredje styckena i denna artikel, lagstiftningen i denna stat gälla för honom som om villkoren i fråga om bosättning var uppfyllda för honom, förutsatt att han är medborgare i endera staten.

2.I fall då en person, som är försäkrad enligt lagstiftningen i den ena staten och anställd inom denna stats territorium eller ombord på ett fartyg som hör hemma i denna stat, av en arbetsgivare i nämnda stat sänds för att arbeta ombord på ett fartyg som hör hemma i den andra staten, skall lagstiftningen i den förra staten fortsätta att gälla för honom, förutsatt att hans anställning ombord på det fartyg som hör hemma i den senare staten icke väntas vara längre än tolv månader. Om hans anställning ombord på det fartyg som hör hemma i den senare staten av oförutsedda skäl fortsätter utöver denna tolvmånadersperiod, skall lagstiftningen i den förra staten fortsätta att gälla för honom för en ytterligare period av högst tolv månader, förutsatt att den behöriga myndigheten i den senare staten samtycker härtill före utgången av den första tolvmånadersperioden.

3.I fall då en person, som är bosatt inom den ena statens territorium och anställd ombord på ett fartyg hemmahörande i den andra staten, i fråga om denna anställning avlönas av en person som är bosatt inom den förra statens territorium eller av ett företag som har sin huvudsakliga verksamhet där, skall den förra statens lagstiftning gälla för honom som om fartyget var ett fartyg hemmahörande i denna stat, och den person eller det företag som utbetalar lönen betraktas som arbetsgivare vid tillämpningen av denna lagstiftning.

1.Denna konvention berör inte de bestämmelser i Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser och Wienkonventionen om konsulära förbindelser som avser den i artikel 2 första och andra styckena angivna lagstiftningen.

2.Såvitt inte annat följer av bestämmelserna i artiklarna 6 och 7 och av första stycket i denna artikel skall när en person som är anställd i den ena statens tjänst eller eljest i allmän tjänst i denna stat men arbetar i den andra staten, lagstiftningen i den förra staten i fråga om försäkringstillhörighet gälla som om han var sysselsatt där, om de behöriga myndigheterna enas om detta enligt artikel 9.

1.De behöriga myndigheterna i de båda staterna kan med avseende på vissa personer eller persongrupper komma överens om avvikelser från bestämmelserna i artiklarna 5–8.

2.Bestämmelserna i artikel 6 tredje stycket skall äga motsvarande tillämpning i fall som här avses.

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 13

Artikel 14

Artikel 15

Artikel 16

Om en person icke samtidigt uppfyller villkoren för rätt till ålderspension enligt lagstiftningen i båda staterna, skall hans rätt till pension enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium fastställas när han uppfyller villkoren i nämnda lagstiftning. Bestämmelserna i artikel 15 i konventionen skall tillämpas, och pensionsbeloppet skall omräknas när villkoren för rätt till ålderspension enligt den svenska lagstiftningen är uppfyllda.

Artikel 17

Bestämmelserna i artiklarna 14–16 i konventionen skall, med de ändringar som betingas av olikheten i förmånerna, gälla efterlevandeförmåner.

Artikel 18

Artikel 19

I fall då en medborgare i den ena staten eller en person som anges i artikel 3 tredje stycket i konventionen icke fullgjort erforderliga svenska försäkringsperioder för att uppfylla villkoren för rätt till folkpension enligt de bestämmelser som gäller för utom Sverige bosatta svenska medborgare, skall försäkringsperioder som fullgjorts enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium medräknas i den mån de icke sammanfaller med svenska försäkringsperioder.

Artikel 20

Artikel 21

Artikel 22

Artikel 23

I fall då, med bortseende från bestämmelserna i denna artikel och med beaktande av bestämmelserna i artikel 22 fjärde stycket b i konventionen, en person skulle ha haft rätt till förmån vid olycksfall i arbete eller yrkessjukdom enligt båda staternas lagstiftning, skall förmånen utges uteslutande enligt lagstiftningen i den stat, inom vars territorium personen sist var anställd.

Artikel 24

Artikel 25

Artikel 26

1.De behöriga myndigheterna i de båda staterna skall vidta de administrativa åtgärder som erfordras för tillämpning av konventionen.

2.De behöriga myndigheterna i de båda staterna skall snarast möjligt underrätta varandra om de åtgärder som de vidtar för tillämpningen av konventionen och om ändringar i den nationella lagstiftningen, i den mån ändringarna berör tillämpningen av konventionens bestämmelser.

3.De behöriga myndigheterna, försäkringsmyndigheter och behöriga organ i de båda staterna kan vid tillämpning av konventionen skriftväxla direkt med varandra, med personer som berörs av konventionen och med deras rättsliga företrädare.

4.För att underlätta tillämpningen av konventionens bestämmelser skall förbindelseorgan upprättas.

1.Vid tillämpning av konventionen skall de behöriga myndigheterna, försäkringsmyndigheter och behöriga organ i de båda staterna lämna varandra bistånd, inbegripet läkarundersökningar, i samma utsträckning som vid tillämpning av sin egen lagstiftning. Sådant bistånd lämnas utan vederlag.

2.I fall då en förmån enligt lagstiftningen i den ena staten skall utges till person inom den andra statens territorium, kan utbetalningen göras av det behöriga organet i den senare staten på begäran av det behöriga organet i den förra staten.

1.I fall då lagstiftningen i den ena staten föreskriver att intyg eller andra handlingar som inges enligt nämnda lagstiftning skall helt eller delvis vara befriade från skatter, lagstadgade avgifter, konsulära avgifter eller förvaltningsavgifter, skall denna befrielse gälla för intyg eller andra handlingar som inges enligt den andra statens lagstiftning eller enligt bestämmelserna i konventionen.

2.Uppgifter, intyg och andra handlingar som erfordras för tillämpning av konventionen behöver icke legaliseras genom diplomatisk eller konsulär myndighet.

1.Ansökningar, meddelanden eller besvär som enligt lagstiftningen i en stat skall ha ingetts till försäkringsmyndigheten eller den behöriga myndigheten i denna stat inom en föreskriven tid, skall anses ha ingetts till denna myndighet i rätt tid, om de inom samma tid ingetts till en försäkringsmyndighet eller behörig myndighet i den andra staten.

2.En ansökan om förmån som inges enligt den ena statens lagstiftning skall, om ej annat stadgas i tredje stycket i denna artikel, bedömas som en ansökan om motsvarande förmån enligt den andra statens lagstiftning, i den mån sistnämnda förmån skall utges enligt konventionens bestämmelser.

3.I fall då en ansökan om ålderspension ingetts enligt lagstiftningen inom Förenade Konungarikets territorium, skall bestämmelserna i andra stycket i denna artikel icke tillämpas med avseende på ålderspension enligt lagstiftningen i Sverige, om sökanden anger att ansökan avser pension endast enligt lagstiftningen inom detta territorium.

4.En handling som ingetts för tillämpning av lagstiftningen i Sverige kan när det är tillämpligt betraktas som ett enligt lagstiftningen i Förenade Konungariket lämnat meddelande om avgång ur tjänst.

5.I fall då bestämmelserna i första, andra eller fjärde styckena i denna artikel är tillämpliga skall den myndighet, till vilken en ansökan, ett meddelande, en besvärsskrift eller annan handling har ingetts, utan dröjsmål vidarebefordra handlingen till försäkringsmyndigheten i den andra staten.

1.Utbetalning enligt bestämmelserna i konventionen kan göras i den valuta som gäller i den stat, vars behöriga organ gör utbetalningen, och en sådan utbetalning innebär full befrielse från förpliktelsen.

2.I fall då ett behörigt organ i den ena staten enligt bestämmelserna i artikel 28 andra stycket i konventionen har utgett en förmån i stället för det behöriga organet i den andra staten, skall ersättning för de av det förra behöriga organet utbetalade beloppen lämnas i den senare statens valuta.

3.Överföringar enligt konventionens bestämmelser skall ske i överensstämmelse med de överenskommelser som vid överföringstillfället gäller mellan de båda staterna.

1.Tvist om tolkningen eller tillämpningen av konventionen skall lösas genom överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i vardera staten.

2.Om tvisten icke kan lösas på detta sätt, skall den på begäran av endera staten underställas en skiljedomstol som skall vara sammansatt på följande sätt:

1. vardera staten skall utse en skiljeman inom en månad efter det begäran om skiljedom mottagits. De två skiljemännen skall bland medborgarna i en tredje stat utse en tredje skiljeman inom två månader från den dag då den stat som sist utsåg sin skiljeman underrättade den andra staten härom;

2. om endera staten icke skulle utse en skiljeman inom den föreskrivna tiden, kan den andra staten begära att presidenten i Internationella Domstolen, eller, om denne är medborgare i den ena av staterna, vicepresidenten eller den därnäst äldste domaren i denna domstol som inte är medborgare i endera staten, utser skiljemannen. Liknande förfarande skall tillämpas på begäran av endera staten, om de båda skiljemännen icke kan enas om utseendet av den tredje skiljemannen.

3.Skiljedomstolens utslag skall grundas på majoritetsbeslut. Utslaget skall vara bindande för båda staterna. Varje stat skall bära kostnaderna för den skiljeman som denna stat utsett. Återstående kostnader skall fördelas lika på de båda staterna. Skiljedomstolen skall fastställa sin procedurordning.

1.När denna konvention träder i kraft skall den i Stockholm den 9 juni 1956 undertecknade konventionen upphöra att gälla och avlösas av denna konvention.

2.Förmåner som beviljats eller rättigheter som förvärvats av en person enligt bestämmelserna i den i Stockholm den 9 juni 1956 undertecknade konventionen skall kvarstå, och rättigheter som någon håller på att förvärva enligt nämnda konvention den dag då den nya konventionen träder i kraft skall regleras enligt bestämmelserna i den nya konventionen.

3.Förmåner, med undantag av engångsbelopp, skall utbetalas enligt bestämmelserna i denna konvention med avseende på händelser som inträffade före den dag då den trädde i kraft. Ett olycksfall som inträffade eller en sjukdom som visade sig före nämnda dag skall dock icke enbart med stöd av konventionen betraktas som olycksfall i arbete eller yrkessjukdom, om så icke skulle ha blivit fallet enligt den lagstiftning eller konvention som gällde när olycksfallet inträffade eller sjukdomen visade sig. För fastställande av rätt till förmåner enligt bestämmelserna i konventionen medräknas försäkrings-, bosättnings-, sysselsättnings- och vistelseperioder som fullgjorts före dess ikraftträdande.

4.Tredje stycket i denna artikel grundar ingen rätt till utbetalning av förmåner för tid före konventionens ikraftträdande.

5.Vid tillämpning av första meningen i tredje stycket i denna artikel gäller:

1. rätt till förmån som en person förvärvat enligt bestämmelserna i konventionen skall, på framställning av personen i fråga, fastställas med verkan från dagen för dess ikraftträdande, om framställningen gjorts inom två år från nämnda dag;

2. rätt till förmån som en person förvärvat enligt bestämmelserna i den i Stockholm den 9 juni 1956 undertecknade konventionen kan, på framställning av personen i fråga, fastställas på nytt enligt bestämmelserna i denna konvention med verkan från dagen för dess ikraftträdande, om framställningen gjorts inom två år från nämnda dag;

3. i fall då framställning om att förmånen skall fastställas på nytt görs mer än två år efter dagen för konventionens ikraftträdande, skall utbetalning ske från den dag som är fastställd i den ifrågavarande lagstiftningen utan tillämpning av den förevarande konventionen.

1.I denna överenskommelse

1. avses med uttrycket konvention den konvention mellan Konungariket Sverige och Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland om social trygghet som undertecknats i Stockholm den 29 juni 1987

2. avses med uttrycket överenskommelse denna överenskommelse.

2.Andra uttryck i denna överenskommelse skall ha samma betydelse som i konventionen, såvida icke annat anges i denna överenskommelse.

1.För tillämpningen av konventionen har följande förbindelseorgan utsetts

1. i Förenade Konungariket

   1. i Storbritannien Department of Health and Social Security, Overseas Branch, Newcastle upon Tyne NE98 1YX

   2. på Nordirland Department of Health and Social Services, Overseas Branch, Lindsay House, 8–14 Callender Street, Belfast, Northern Ireland BT1 5DP

   3. på Isle of Man the Isle of Man Department of Health and Social Security, Markwell House, Market Street, Douglas, Isle of Man

   4. på Jersey the States of Jersey Social Security Department, Philip Le Feuvre House, La Motte Street, St Helier, Jersey, Channel Islands

   5. på Guernsey the States Insurance Authority, Edward T Wheadon House, Le Truchot, St Peter Port, Guernsey, Channel Islands

2. i Sverige

   1. riksförsäkringsverket, S-103 51 Stockholm

   2. arbetsmarknadsstyrelsen, S-171 99 Solna, vad avser arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd.

2.Förbindelseorganen skall ha de uppgifter som anges i denna överenskommelse. För tillämpningen av konventionen kan de träda i omedelbar kontakt såväl med varandra som med berörda personer eller deras ombud. De skall bistå varandra vid tillämpningen av konventionen.

3.De intyg, rapporter och blanketter som kan erfordras för tillämpningen av denna överenskommelse skall fastställas av de berörda förbindelseorganen.

1.I fall som avses i artikel 6 första stycket och artikel 7 andra stycket i konventionen skall det behöriga organet eller förbindelseorganet i den stat vars lagstiftning skall tillämpas på begäran av den försäkrade eller dennes arbetsgivare utfärda ett intyg utvisande att denna lagstiftning fortfarande gäller för den försäkrade.

2.Vid tillämpning av sista punkten i artikel 6 första stycket och artikel 7 andra stycket i konventionen måste arbetsgivaren hos det behöriga organ eller förbindelseorgan vars lagstiftning skall tillämpas begära förlängning av tidigare utfärdat intyg, och om den behöriga myndigheten inom det territorium där personen är anställd lämnar medgivande till förlängningen skall den tillämpas fortsättningsvis.

1.För tillämpning av artikel 11 i konventionen skall det behöriga organet i den stat, där ansökan om förmån görs, översända härför avsedda blanketter för ansökan om förmåner vid sjukdom eller barns födelse till det behöriga organet i den andra staten, som skall fylla i de uppgifter som begärs och, i den mån det behövs, kostnadsfritt bistå med läkarutlåtanden.

2.För tillämpning av artikel 12 i konventionen skall det behöriga försäkringsorganet på begäran sända det behöriga organet i Förenade Konungariket de upplysningar om försäkrings- eller bosättningsperioder och de övriga upplysningar som kan behövas.