Lag (1986:1027) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Folkrepubliken Kina

1.De för närvarande utgående skatter, på vilka avtalet tillämpas, är:

1. i Folkrepubliken Kina:

   1. inkomstskatten för fysiska personer:

   2. inkomstskatten för företag med utländsk investering och för utländska företag; och

   3. den lokala inkomstskatten

   (i det följande benämnda ”kinesisk skatt”);

2. i Sverige:

   1. den statliga inkomstskatten, häri inbegripen kupongskatten;

   2. den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta;

   3. den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl.;

   4. den kommunala inkomstskatten; och

   5. expansionsmedelsskatten

   (i det följande benämnda ”svensk skatt”).

2.Avtalet tillämpas även på skatter av samma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtalet införs vid sidan av eller i stället för de skatter som anges i punkt 1. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra väsentliga ändringar som gjorts i respektive skattelagstiftning inom rimlig tid efter det att sådan ändring skett.

Lag (2000:211).

1.Om inte sammanhanget föranleder annat, har vid tillämpningen av detta avtal följande uttryck nedan angiven betydelse:

1. ”Kina” åsyftar Folkrepubliken Kina och, när det används i geografisk bemärkelse, åsyftar Folkrepubliken Kinas hela territorium, territorialvattnet däri inbegripet, inom vilket kinesisk lagstiftning om beskattning tillämpas, och varje område utanför dess territorialvatten inom vilket Folkrepubliken Kina i enlighet med internationell rätt har suverän rätt att utnyttja och utvinna tillgångar på havsbottnen eller i dess underlag och ovanför befintliga vattentillgångar;

2. ”Sverige” åsyftar Konungariket Sverige och, när det används i geografisk bemärkelse, innefattar det svenska territoriet och territorialvattnet samt andra havsområden över vilka Sverige i enlighet med internationell rätt utövar suveräna rättigheter eller jurisdiktion:

3. ”en avtalsslutande stat” och ”den andra avtalsslutande staten” åsyftar Kina eller Sverige beroende på sammanhanget;

4. ”skatt” åsyftar kinesisk skatt eller svensk skatt beroende på sammanhanget;

5. ”person” inbegriper fysisk person, bolag och annan sammanslutning;

6. ”bolag” åsyftar juridisk person eller annan som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person;

7. ”företag i en avtalsslutande stat” och ”företag i den andra avtalsslutande staten” åsyftar företag som bedrivs av person med hemvist i en avtalsslutande stat, respektive företag som bedrivs av person med hemvist i den andra avtalsslutande staten;

8. ”medborgare” åsyftar fysisk person som har medborgarskap i endera avtalsslutande staten och juridisk person som bildats eller organiserats enligt lagstiftningen i endera avtalsslutande staten samt sammanslutning – som inte är juridisk person men som vid beskattningen behandlas såsom juridisk person – vilken bildats eller organiserats enligt lagstiftningen i endera avtalsslutande staten;

9. ”internationell trafik” åsyftar transport med skepp eller luftfartyg som används av företag i en avtalsslutande stat utom då skeppet eller luftfartyget används uteslutande mellan platser i den andra avtalsslutande staten;

10. ”behörig myndighet” åsyftar, i Kina, the State Administration of Taxation eller dess befullmäktigade ombud och, i Sverige, finansministern, dennes befullmäktigade ombud eller den myndighet åt vilken uppdras att vara behörig myndighet vid tillämpningen av detta avtal.

2.Då en avtalsslutande stat tillämpar avtalet anses, såvida inte sammanhanget föranleder annat, varje uttryck som inte definierats i avtalet ha den betydelse som uttrycket har enligt den avtalsslutande statens lagstiftning i fråga om sådana skatter på vilka avtalet tillämpas.

Lag (2000:211).

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”person med hemvist i en avtalsslutande stat” person som enligt lagstiftningen i denna avtalsslutande stat är skattskyldig där på grund av hemvist, bosättning, plats för huvudkontor eller annan liknande omständighet.

2.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:

1. Han anses ha hemvist i den stat där han har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande; om han har en sådan bostad i båda staterna, anses han ha hemvist i den stat med vilken hans personliga och ekonomiska förbindelser är starkast (centrum för levnadsintressena);

2. om det inte kan avgöras i vilken stat han har centrum för sina levnadsintressen eller om han inte i någondera staten har en bostad som stadigvarande står till hans förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vistas;

3. om han stadigvarande vistas i båda staterna eller om han inte vistas stadigvarande i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han är medborgare;

4. om han är medborgare i båda staterna eller om han inte är medborgare i någon av dem, avgör de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna frågan genom ömsesidig överenskommelse.

3.Då på grund av bestämmelserna i punkt 1 annan person än fysisk person har hemvist i båda avtalsslutande staterna, anses personen i fråga ha hemvist i den stat där den har sitt huvudkontor.

1.Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar uttrycket ”fast driftställe” en stadigvarande plats för affärsverksamhet, från vilken ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs.

2.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar särskilt:

1. plats för företagsledning;

2. filial;

3. kontor;

4. fabrik;

5. verkstad;

6. gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar.

3.Uttrycket ”fast driftställe” innefattar också:

1. Plats för byggnads-, anläggnings-, sammansättnings- eller installationsverksamhet eller övervakande verksamhet i samband härmed men endast om verksamheten pågår mer än sex månader;

2. tillhandahållandet av tjänster, konsulttjänster däri inbegripna, som ett företag i en avtalsslutande stat lämnar genom anställda eller annan personal i den andra avtalsslutande staten, men endast om verksamhet av sådant slag pågår (för samma projekt eller för ett projekt som har samband därmed) inom landet under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger sex månader under en tolvmånadersperiod.

4.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1–3 anses uttrycket ”fast driftställe” inte innefatta:

1. användningen av anordningar uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av företaget tillhöriga varor;

2. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande;

3. innehavet av ett företaget tillhörigt varulager uteslutande för bearbetning eller förädling genom annat företags försorg;

4. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för inköp av varor eller inhämtande av upplysningar för företaget;

5. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att för företaget bedriva annan verksamhet av förberedande eller biträdande art;

6. innehavet av stadigvarande plats för affärsverksamhet uteslutande för att kombinera verksamheter som anges i punkterna a)–e), under förutsättning att hela den verksamhet som bedrivs från den stadigvarande platsen för affärsverksamhet på grund av denna kombination är av förberedande eller biträdande art.

5.Om person, som inte är sådan oberoende representant på vilken punkt 6 tillämpas, är verksam för ett företag samt i en avtalsslutande stat har och där regelmässigt använder fullmakt att sluta avtal i företagets namn, anses detta företag – utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 – ha fast driftställe i denna avtalsslutande stat i fråga om varje verksamhet som denna person bedriver för företaget. Detta gäller dock inte, om den verksamhet som denna person bedriver är begränsad till sådan som anges i punkt 4 och som – om den bedrevs från en stadigvarande plats för affärsverksamhet – inte skulle göra denna stadigvarande plats för affärsverksamhet till fast driftställe enligt bestämmelserna i nämnda punkt.

6.Företag i en avtalsslutande stat anses inte ha fast driftställe i den andra avtalsslutande staten endast på den grund att företaget bedriver affärsverksamhet i denna andra avtalsslutande stat genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende representant, under förutsättning att sådan person därvid bedriver sin sedvanliga affärsverksamhet. När sådan representant bedriver sin verksamhet uteslutande eller nästan uteslutande för företagets räkning, anses han emellertid inte såsom sådan oberoende representant som avses i denna punkt.

7.Den omständigheten att ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar eller kontrolleras av ett bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten eller ett bolag som bedriver affärsverksamhet i denna andra avtalsslutande stat (antingen från fast driftställe eller på annat sätt), medför inte i och för sig att någotdera bolaget utgör fast driftställe för det andra.

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar av fast egendom belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

2.Uttrycket ”fast egendom” har den betydelse som uttrycket har enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där egendomen är belägen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehör till fast egendom, levande och döda inventarier i lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka bestämmelserna i privaträtten om fast egendom tillämpas, nyttjanderätt till fast egendom samt rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av eller rätten att nyttja mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång. Skepp och luftfartyg anses inte vara fast egendom.

3.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas på inkomst som förvärvas genom omedelbart brukande, genom uthyrning eller annan användning av fast egendom.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 tillämpas även på inkomst av fast egendom som tillhör företag och på inkomst av fast egendom som används vid självständig yrkesutövning.

1.Inkomst av rörelse, som företag i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna avtalsslutande stat, såvida inte företaget bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe. Om företaget bedriver rörelse på nyss angivet sätt, får företagets inkomst beskattas i denna andra avtalsslutande stat, men endast så stor del av den som är hänförlig till det fasta driftstället.

2.Om företag i en avtalsslutande stat bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe, hänförs, om inte bestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, i vardera avtalsslutande staten till det fasta driftstället den inkomst som det kan antas att driftstället skulle ha förvärvat, om det varit ett fristående företag, som bedrivit verksamhet av samma eller liknande slag under samma eller liknande villkor och självständigt avslutat affärer med det företag till vilket driftstället hör.

3.Vid bestämmandet av fast driftställes inkomst medges avdrag för utgifter som uppkommit för det fasta driftstället, härunder inbegripna utgifter för företagets ledning och allmänna förvaltning, oavsett om utgifterna uppkommit i den stat där det fasta driftstället är beläget eller annorstädes. Avdrag medges emellertid inte för belopp som det fasta driftstället kan ha betalat till företagets huvudkontor eller annat företaget tillhörigt kontor (om inte beloppen utgör ersättning för faktiska kostnader) i form av royalty, avgift eller annan liknande betalning för nyttjandet av patent eller annan rättighet, eller i form av ersättning för särskilda tjänster eller för företagsledning eller – utom i fråga om bankföretag – i form av ränta på kapital utlånat till det fasta driftstället. På samma sätt skall vid bestämmandet av fast driftställes inkomst inte beaktas belopp som det fasta driftstället debiterat företagets huvudkontor eller annat företaget tillhörigt kontor (om inte beloppen utgör ersättning för faktiska kostnader) i form av royalty, avgift eller annan liknande betalning för nyttjandet av patent eller annan rättighet, eller i form av ersättning för särskilda tjänster eller företagsledning eller – utom i fråga om bankföretag – i form av ränta på kapital utlånat till företagets huvudkontor eller annat företaget tillhörigt kontor.

4.I den mån inkomst hänförlig till fast driftställe brukat i en avtalsslutande stat bestämmas på grundval av en fördelning av företagets hela inkomst på de olika delarna av företaget, hindrar bestämmelserna i punkt 2 inte att i denna avtalsslutande stat den skattepliktiga inkomsten bestäms genom sådant förfarande. Den fördelningsmetod som används skall dock vara sådan att resultatet överensstämmer med principerna i denna artikel.

5.Inkomst hänförs inte till fast driftställe endast av den anledningen att varor inköps genom det fasta driftställets försorg för företaget.

6.Vid tillämpningen av punkterna 1–5 bestäms inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället genom samma förfarande år från år, såvida inte goda och tillräckliga skäl föranleder annat.

7.Ingår i inkomst av rörelse inkomstslag som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklar inte av reglerna i förevarande artikel.

1.Inkomst, som förvärvas av ett företag i en avtalsslutande stat genom användningen av skepp eller luftfartyg i internationell trafik, beskattas endast i denna avtalsslutande stat.

2.Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas även på inkomst som förvärvas genom deltagande i en pool, ett gemensamt företag eller en internationell driftsorganisation.

Lag (2000:211).

1.I fall då

1. ett företag i en avtalsslutande stat direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i detta företags kapital, eller

2. samma personer direkt eller indirekt deltar i ledningen eller övervakningen av såväl ett företag i en avtalsslutande stat som ett företag i den andra avtalsslutande staten eller äger del i båda dessa företags kapital, iakttas följande.

Om mellan företagen i fråga om handelsförbindelser eller finansiella förbindelser avtalas eller föreskrivs villkor, som avviker från dem som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, får all inkomst, som utan sådana villkor skulle ha tillkommit det ena företaget men som på grund av villkoren i fråga inte tillkommit detta företag, inräknas i detta företags inkomst och beskattas i överensstämmelse därmed.

2.I fall då inkomst, för vilken ett företag i en avtalsslutande stat beskattats i denna avtalsslutande stat, även inräknas i inkomsten för ett företag i den andra avtalsslutande staten och beskattas i överensstämmelse därmed i denna andra avtalsslutande stat samt den sålunda inräknade inkomsten är sådan som skulle ha tillkommit företaget i denna andra avtalsslutande stat om de villkor som avtalats mellan företagen hade varit sådana som skulle ha avtalats mellan av varandra oberoende företag, skall den förstnämnda avtalsslutande staten genomföra vederbörlig justering av det skattebelopp som påförts för inkomsten i denna avtalsslutande stat. Vid sådan justering iakttas övriga bestämmelser i detta avtal och de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna överlägger vid behov med varandra.

1.Utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

2.Utdelningen får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, enligt lagstiftningen i denna stat, men om mottagaren har rätt till utdelningen får skatten inte överstiga:

1. 5 procent av utdelningens bruttobelopp om den som har rätt till utdelningen är ett bolag (med undantag för handelsbolag) som direkt innehar minst 25 procent av det utbetalande bolagets kapital,

2. 10 procent av utdelningens bruttobelopp i övriga fall.

Denna punkt berör inte bolagets beskattning för vinst av vilken utdelningen betalas.

3.Med uttrycket ”utdelning” förstås i denna artikel inkomst av aktier eller andra rättigheter, som inte är fordringar, med rätt till andel i vinst, samt inkomst av andra andelar i bolag, som enligt lagstiftningen i den avtalsslutande stat där det utdelande bolaget har hemvist vid beskattningen behandlas på samma sätt som inkomst av aktier.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till utdelningen har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, där bolaget som betalar utdelningen har hemvist, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra avtalsslutande stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5.Om bolag med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst från den andra avtalsslutande staten, får denna andra avtalsslutande stat inte beskatta utdelning som bolaget betalar, utom i den mån utdelningen betalas till person med hemvist i denna andra avtalsslutande stat eller i den mån den andel på grund av vilken utdelningen betalas äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning i denna andra avtalsslutande stat, och ej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst, även om utdelningen eller den icke utdelade vinsten helt eller delvis utgörs av inkomst som uppkommit i denna andra avtalsslutande stat.

Lag (2000:211).

1.Ränta, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

2.Räntan får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna avtalsslutande stat, men om mottagaren har rätt till räntan får skatten inte överstiga 10 procent av räntans bruttobelopp.

3.Utan hinder av punkt 2 skall ränta som förvärvas från en avtalsslutande stat undantas från beskattning i denna stat om räntan betalas:

1. beträffande Kina:

   1. till Folkrepubliken Kinas regering;

   2. till Kinas folkbank;

   3. för lån som direkt eller indirekt finansieras eller garanteras av the Bank of China, the China International Trust and Investment Company (”CITIC”), the State Development Bank of China, the Export-Import Bank of China eller the Agricultural Development Bank of China;

   4. till finansinrättning utsedd av Folkrepubliken Kinas regering och ömsesidigt överenskommen av de behöriga myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna;

2. beträffande Sverige:

   1. till Sveriges regering;

   2. till Sveriges riksbank;

   3. för lån som direkt eller indirekt finansieras eller garanteras av Exportkreditnämnden, Riksgäldskontoret, Swedfund International AB (”Swedfund”) eller Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (”Sida”);

   4. till finansinrättning utsedd av Sveriges regering och ömsesidigt överenskommen av de behöriga myndigheterna i de båda avtalsslutande staterna.

4.Med uttrycket ”ränta” förstås i denna artikel inkomst av varje slags fordran, antingen den säkerställts genom inteckning i fast egendom eller inte och antingen den medför rätt till andel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycket åsyftar särskilt inkomst av värdepapper som utfärdats av staten och inkomst av obligationer eller debentures, däri inbegripna agiobelopp och vinster som hänför sig till sådana värdepapper, obligationer eller debentures. Straffavgift på grund av sen betalning anses inte som ränta vid tillämpningen av denna artikel.

5.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till räntan har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken räntan härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra avtalsslutande stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den fordran för vilken räntan betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

6.Ränta anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den statens regering, lokal myndighet eller person med hemvist i denna avtalsslutande stat. Om emellertid den person som betalar räntan, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed den skuld uppkommit på vilken räntan betalas, och räntan belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses räntan hörröra från den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen finns.

7.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan eller mellan dem båda och annan person räntebeloppet, med hänsyn till den fordran för vilken räntan betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till räntan om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Lag (2000:211).

1.Royalty, som härrör från en avtalsslutande stat och som betalas till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

2.Royaltyn får emellertid beskattas även i den avtalsslutande stat från vilken den härrör, enligt lagstiftningen i denna avtalsslutande stat, men om mottagaren har rätt till royaltyn får skatten inte överstiga 10 procent av royaltyns bruttobelopp.

3.Med uttrycket ”royalty” förstås i denna artikel varje slags betalning som mottages såsom ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och inspelningar för radio eller television, patent, know-how, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för nyttjandet av eller rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur.

4.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte, om den som har rätt till royaltyn har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten, från vilken royaltyn härrör, från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra avtalsslutande stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken royaltyn betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

5.Royalty anses härröra från en avtalsslutande stat om utbetalaren är den statens regering, lokal myndighet eller person med hemvist i denna avtalsslutande stat. Om emellertid den person som betalar royaltyn, antingen han har hemvist i en avtalsslutande stat eller inte, i en avtalsslutande stat har fast driftställe eller stadigvarande anordning i samband varmed skyldigheten att betala royaltyn uppkommit och royaltyn belastar det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, anses royaltyn härröra från den avtalsslutande stat där det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen är belägen.

6.Då på grund av särskilda förbindelser mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn eller mellan dem båda och annan person royaltybeloppet, med hänsyn till det nyttjande, den rätt eller den upplysning för vilken royaltyn betalas, överstiger det belopp som skulle ha avtalats mellan utbetalaren och den som har rätt till royaltyn om sådana förbindelser inte förelegat, tillämpas bestämmelserna i denna artikel endast på sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt lagstiftningen i vardera avtalsslutande staten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

1.Vinst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av sådan fast egendom som avses i artikel 6 och som är belägen i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

2.Vinst på grund av överlåtelse av lös egendom, som utgör del av rörelsetillgångarna i fast driftställe, vilket ett företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, eller av lös egendom, hänförlig till stadigvarande anordning för att utöva självständig yrkesverksamhet, som person med hemvist i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra avtalsslutande stat. Detsamma gäller vinst på grund av överlåtelse av sådant fast driftställe (för sig eller tillsammans med hela företaget) eller av sådan stadigvarande anordning.

3.Vinst som företag i en avtalsslutande stat förvärvar på grund av överlåtelse av skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik eller av lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skepp eller luftfartyg, beskattas endast i denna avtalsslutande stat.

4.Vinst på grund av överlåtelse av aktier i ett bolag vars tillgångar direkt eller indirekt huvudsakligen består av fast egendom belägen i en avtalsslutande stat får beskattas i denna avtalsslutande stat.

5.Vinst på grund av överlåtelse av aktier av annat slag än sådana som avses i punkt 4, vilka utgör en andel av minst 25 procent i ett bolag med hemvist i en avtalsslutande stat, får beskattas i denna avtalsslutande stat.

6.Vinst på grund av överlåtelse av annan egendom än sådan som avses i punkterna 1–5 och som härrör från den andra avtalsslutande staten får beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

Lag (2000:211).

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom att utöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet, beskattas endast i denna avtalsslutande stat, utom om någon av följande omständigheter föreligger, då sådan inkomst får beskattas även i den andra avtalsslutande staten:

1. om han i den andra avtalsslutande staten har en stadigvarande anordning som regelmässigt står till hans förfogande för att utöva verksamheten; i sådant fall får endast den del av inkomsten beskattas i denna andra avtalsslutande stat som är hänförlig till denna stadigvarande anordning;

2. om han vistas i den andra avtalsslutande staten under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga; i sådant fall får endast den del av inkomsten som förvärvas genom verksamhet som utövas i denna andra avtalsslutande stat beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

2.Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper särskilt självständig vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet, uppfostrings- och undervisningsverksamhet samt sådan självständig verksamhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt, tandläkare och revisor utövar.

1.Om inte bestämmelserna i artiklarna 16, 18, 19, 20 och 21 föranleder annat, beskattas lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär på grund av anställning, endast i denna avtalsslutande stat, såvida inte arbetet utförs i den andra avtalsslutande staten. Om arbetet utförs i denna andra avtalsslutande stat, får ersättning som uppbärs för arbetet beskattas där.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär för arbete som utförs i den andra avtalsslutande staten, endast i den förstnämnda avtalsslutande staten, om:

1. mottagaren vistas i denna andra avtalsslutande stat under tidrymd eller tidrymder som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under kalenderåret i fråga, och

2. ersättningen betalas av arbetsgivare som inte har hemvist i denna andra avtalsslutande stat eller på dennes vägnar, samt

3. ersättningen inte belastar fast driftställe eller stadigvarande anordning som arbetsgivaren har i denna andra avtalsslutande stat.

3.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 får ersättning för arbete, som utförs ombord på skepp eller luftfartyg som används i internationell trafik av ett förelag i en avtalsslutande stat, beskattas i denna avtalsslutande stat.

1.Styrelsearvode och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av medlem i styrelse eller annat liknande organ i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

2.Lön och annan liknande ersättning, som person med hemvist i en avtalsslutande stat uppbär i egenskap av tjänsteman med högre företagsledande funktion i bolag med hemvist i den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

1.Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 14 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av artist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller av idrottsman, beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

2.I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten.

3.Utan hinder av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 skall inkomst, vilken förvärvas av artist eller idrottsman med hemvist i en avtalsslutande stat från verksamhet som avses i punkterna 1 och 2 och som utövas i den andra avtalsslutande staten enligt en plan för kulturellt utbyte mellan regeringarna i de avtalsslutande staterna, undantas från beskattning i denna andra avtalsslutande stat.

1.Om inte bestämmelserna i artikel 19 punkt 2 föranleder annat, beskattas pension och annan liknande ersättning, som med anledning av tidigare anställning betalas till person med hemvist i en avtalsslutande stat, endast i denna avtalsslutande stat.

2.Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 beskattas pension och annan liknande ersättning, vilken betalas enligt socialförsäkringssystemet i en avtalsslutande stat eller från en särskild fond som bildats av denna avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter, endast i denna avtalsslutande stat.

1.a) Ersättning, med undantag av pension, som betalas av regeringen i en avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter till fysisk person på grund av offentligt uppdrag i denna avtalsslutande stats regerings eller dess lokala myndigheters tjänst beskattas endast i denna avtalsslutande stat.

  b) Sådan ersättning beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om arbetet utförs i denna andra avtalsslutande stat och personen i fråga har hemvist i denna andra avtalsslutande stat och

    1) är medborgare i denna andra avtalsslutande stat, eller

    2) inte fick hemvist i denna andra avtalsslutande stat uteslutande för att utföra arbetet.

2.a) Pension, som betalas av, eller från fonder inrättade av, regeringen i en avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter till fysisk person på grund av offentligt uppdrag i denna avtalsslutande stats regerings eller dess lokala myndigheters tjänst, beskattas endast i denna avtalsslutande stat.

  b) Sådan pension beskattas emellertid endast i den andra avtalsslutande staten om personen i fråga har hemvist och är medborgare i denna andra avtalsslutande stat.

3.Bestämmelserna i artiklarna 15, 16, 17 och 18 tillämpas på ersättning och pension som betalas på grund av arbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av regeringen i en avtalsslutande stat eller dess lokala myndigheter.

1.En fysisk person, som har hemvist i en avtalsslutande stat vid påbörjandet av en vistelse i den andra avtalsslutande staten och som, på inbjudan av regeringen i denna andra avtalsslutande stat eller av universitet eller annan undervisnings- eller vetenskaplig forskningsinstitution belägen i denna andra avtalsslutande stat och erkänd av undervisningsmyndighet där, vistas i denna andra avtalsslutande stat huvudsakligen för att föreläsa eller bedriva undervisning eller forskning vid sådant universitet eller sådan annan undervisnings- eller vetenskaplig forskningsinstitution, är undantagen från beskattning i denna andra avtalsslutande stat för inkomst på grund av undervisning eller forskning vid sådant universitet eller sådan annan undervisnings- eller vetenskaplig forskningsanstalt under en tidrymd som inte överstiger tre år, räknat från dagen för hans ankomst till denna andra avtalsslutande stat.

2.Skattebefrielse enligt punkt 1 medges inte beträffande inkomst av forskning, om forskningen sker, inte i allmänt intresse, utan företrädesvis för att gagna viss persons eller vissa personers privata intressen.

1.Inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar och som inte behandlas i föregående artiklar av detta avtal och som härrör från den andra avtalsslutande staten, får beskattas i denna andra avtalsslutande stat.

2.Inkomst, som inte behandlas i föregående artiklar i detta avtal och som inte avses i punkt 1 och som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar, beskattas endast i denna avtalsslutande stat, oavsett varifrån inkomsten härrör.

3.Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 tillämpas inte på inkomst, med undantag för inkomst av fast egendom som avses i artikel 6 punkt 2, om mottagaren av inkomsten har hemvist i en avtalsslutande stat och bedriver rörelse i den andra avtalsslutande staten från där beläget fast driftställe eller utövar självständig yrkesverksamhet i denna andra avtalsslutande stat från där belägen stadigvarande anordning, samt den rättighet eller egendom i fråga om vilken inkomsten betalas äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 respektive artikel 14.

1.Beträffande Kina undviks dubbelbeskattning på följande sätt:

1. I fall då person med hemvist i Kina förvärvar inkomst från Sverige får den svenska skatt som betalas för denna inkomst enligt bestämmelserna i detta avtal avräknas mot den kinesiska skatt som påförs denna person. Avräkningsbeloppet får emellertid inte överstiga den del av den kinesiska skatten som är hänförlig till denna inkomst enligt skattelagstiftningen i Kina.

2. Om inkomsten som förvärvas från Sverige utgörs av utdelning, som bolag med hemvist i Sverige betalar till bolag med hemvist i Kina, vilket äger minst 10 procent av aktiekapitalet i det bolag som betalar utdelningen, skall vid avräkningen medtas den svenska skatt som bolaget som betalar utdelningen erlägger för sin inkomst.

2.Beträffande Sverige undviks dubbelbeskattning på följande sätt:

1. Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst som enligt kinesisk lagstiftning och enligt bestämmelserna i detta avtal får beskattas i Kina, skall Sverige – med beaktande av bestämmelserna i svensk lagstiftning beträffande avräkning av utländsk skatt (även i den lydelse de framdeles kan få genom att ändras utan att den allmänna princip som anges här ändras) – från den svenska skatten på inkomsten avräkna ett belopp motsvarande den kinesiska skatt som betalats på inkomsten.

2. Utan hinder av bestämmelserna i a) i denna punkt är utdelning från bolag med hemvist i Kina till bolag med hemvist i Sverige undantagen från svensk skatt i den utsträckning utdelningen skulle ha varit undantagen från beskattning enligt svensk lag, om båda bolagen hade varit svenska. Sådan skattebefrielse medges dock endast i den utsträckning som den vinst av vilken utdelningen betalas har underkastats den normala bolagsskatten i Kina eller, i Kina eller någon annanstans, underkastats en jämförlig inkomstskatt.

3. Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst eller vinst som enligt bestämmelserna i detta avtal beskattas endast i Kina, får Sverige – vid bestämmande av svensk progressiv skatt – beakta sådan inkomst eller vinst.

3.Vid tillämpningen av a) i punkt 2 anses – om ett svenskt bolag har ett fast driftställe i Kina – uttrycket ”den kinesiska skatt som betalats” innefatta den kinesiska skatt som skulle ha betalats på vinst hänförlig till ett sådant fast driftsställe men som inte betalats eller betalats med lägre belopp på grund av tidsbegränsade bestämmelser om stimulansåtgärder i den lagstiftning i Kina som är avsedd att främja ekonomisk utveckling i den utsträckning sådan skattebefrielse eller skattereduktion beviljas för vinst från industriell verksamhet eller tillverkningsverksamhet eller från jordbruk, skogsbruk, fiske eller turistnäring (däri inbegripna restauranger och hotell), under förutsättning att verksamheterna utövats i Kina.

Vid tillämpningen av b) i punkt 2 skall en skatt på 15 procent på ett svenskt beskattningsunderlag anses ha betalats för sådana verksamheter, under de förutsättningar som anges i föregående mening, även om den skatt som faktiskt betalats i Kina är lägre än 15 procent.

4.Vid tillämpningen av a) i punkt 2 anses den kinesiska skatt som betalats på ränta innefatta sådant skattebelopp som skulle ha betalats i Kina men som inte betalats eller betalats med lägre belopp enligt lag och bestämmelse i Kina som är avsedda att främja ekonomisk utveckling i Kina. Den skatt som skall anses ha betalats i Kina skall utgöra 10 procent av räntans bruttobelopp.

Vid tillämpningen av a) i punkt 2 skall den kinesiska skatt som betalats för royalty som tagits emot såsom ersättning för nyttjandet av eller rätten att nyttja patent, know-how, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur anses ha betalats med 5 procent ut÷ver den kinesiska skatt som faktiskt betalats, eller om nÕgon sÕdan skatt inte betalats, anses ha betalats med 5 procent, av royaltyns bruttobelopp under förutsättning att royaltyn härrör från verksamhet som bedrivits i Kina.

5.Bestämmelserna i punkterna 3 och 4 skall tillämpas på vinst, ränta och royalty som förvärvats under åren 1997 till 2006. Denna tidsperiod kan utsträckas genom ömsesidig överenskommelse mellan de behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna.

Lag (2000:211).

1.Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra avtalsslutande stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna.

2.Beskattningen av fast driftställe, som företag i en avtalsslutande stat har i den andra avtalsslutande staten, skall i denna andra avtalsslutande stat inte vara mindre fördelaktig än beskattningen av företag i denna andra avtalsslutande stat, som bedriver verksamhet av samma slag. Bestämmelserna i denna punkt anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att medge person med hemvist i den andra avtalsslutande staten sådant personligt avdrag vid beskattningen, sådan befrielse eller sådan nedsättning av policy-skäl eller på grund av civilstånd eller försörjningsplikt mot familj som medges person med hemvist i den egna staten.

3.Utom i de fall då bestämmelserna i artikel 9 punkt 1, artikel 11 punkt 7 eller artikel 12 punkt 6 tillämpas, är ränta, royalty och annan betalning från företag i en avtalsslutande stat till person med hemvist i den andra avtalsslutande staten avdragsgilla vid bestämmandet av den beskattningsbara inkomsten för sådant företag på samma villkor som betalning till person med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande staten.

4.Företag i en avtalsslutande stat, vars kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras, direkt eller indirekt, av en eller flera personer med hemvist i den andra avtalsslutande staten, skall inte i den förstnämnda avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som annat liknande företag i den förstnämnda avtalsslutande staten är eller kan bli underkastat.

5.Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2 tillämpas bestämmelserna i förevarande artikel på skatter av varje slag och beskaffenhet.

1.Om en person anser att en avtalsslutande stat eller båda avtalsslutande staterna vidtagit åtgärder som för honom medför eller kommer att medföra beskattning som strider mot bestämmelserna i detta avtal, kan han, utan att detta påverkar hans rätt att använda sig av de rättsmedel som finns i dessa avtalsslutande staters interna rättsordning, framlägga saken för den behöriga myndigheten i den avtalsslutande stat där han har hemvist eller, om fråga är om tillämpning av artikel 24 punkt 1, i den avtalsslutande stat där han är medborgare. Saken skall framläggas inom tre år från den tidpunkt då personen i fråga fick vetskap om den åtgärd som givit upphov till beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet.

2.Om den behöriga myndigheten finner invändningen grundad men inte själv kan få till stånd en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom ömsesidig överenskommelse med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslutande staten i syfte att undvika beskattning som strider mot bestämmelserna i avtalet. Överenskommelse som träffats genomförs utan hinder av tidsgränser i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning.

3.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig överenskommelse söka avgöra svårigheter eller tvivelsmål som uppkommer i fråga om tolkningen eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfte att undanröja dubbelbeskattning i fall som inte omfattas av avtalet.

4.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna kan träda i direkt förbindelse med varandra i syfte att träffa överenskommelse i de fall som angivits i punkterna 2 och 3. Om det anses underlätta en överenskommelse, kan de behöriga myndigheterna träffas för muntliga överläggningar.

1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall utbyta sådana upplysningar som är nödvändiga för att tillämpa bestämmelserna i detta avtal eller i de avtalsslutande staternas interna lagstiftning i fråga om skatter som omfattas av avtalet i den mån beskattningen där enligt denna lagstiftning inte strider mot avtalet. Detta gäller i synnerhet för att förhindra bedrägeri eller skatteflykt beträffande sådana skatter. Utbytet av upplysningar begränsas inte av artikel 1. Upplysningar som en avtalsslutande stat mottagit skall behandlas såsom hemliga på samma sätt som upplysningar som erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna stat och får yppas endast för personer eller myndigheter, däri inbegripna domstolar och förvaltningsorgan, som fastställer, uppbär eller indriver de skatter som omfattas av avtalet eller handlägger åtal eller besvär i anslutning därtill. Dessa personer eller myndigheter skall använda upplysningarna endast för sådana ändamål. Sådana upplysningar får yppas vid offentlig rättegång eller i domstolsavgöranden.

2.Bestämmelserna i punkt 1 anses inte medföra skyldighet för en avtalsslutande stat att:

1. vidta förvaltningsåtgärder som avviker från lagstiftning och administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

2. lämna upplysningar som inte är tillgängliga enligt lagstiftning eller sedvanlig administrativ praxis i denna avtalsslutande stat eller i den andra avtalsslutande staten;

3. lämna upplysningar som skulle röja affärshemlighet, industri-, handels- eller yrkeshemlighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfaringssätt eller upplysningar, vilkas överlämnande skulle strida mot allmänna hänsyn.

1.Bestämmelserna i artikel 9 i Sjöfartsavtalet mellan Folkrepubliken Kinas regering och Sveriges regering, undertecknat i Beijing den 18 januari 1975, påverkas inte av avtalet.

2.Vid tillämpningen av avtalet skall luftfartskonsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) ha hemvist i Sverige, men bestämmelserna i artikel 8 punkt 1 och artikel 13 punkt 3 skall endast tillämpas i fråga om den del av vinsten som motsvarar den andel i konsortiet vilken innehas av SAS Sverige AB, den svenske delägaren i Scandinavian Airlines System (SAS).

Lag (2000:211).