Förordning (1986:732) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan

1.Vad som förstås med uttrycket ”utdelning” anges i art. 10 punkt 3.

2.När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Pakistan och utdelningen inte är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Pakistan, iakttas bestämmelserna i andra och tredje styckena.

Om aktiebolag eller ekonomisk förening uppbär utdelningen, är denna undantagen från taxering i Sverige i den mån art. 10 punkt 4 föranleder det. De svenska bestämmelserna om befrielse från skattskyldighet för utdelning som avses i art. 10 punkt 4 finns i 7 § 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

I övriga fall beräknas svensk skatt på utdelningen på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för förvaltningskostnader och ränta på skuld som belöper på aktie eller annan andel till vilken utdelningen är hänförlig. Avdrag medges dock inte för skatt på utdelningen som erlagts i Pakistan. Den sålunda beräknade skatten nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a genom avräkning av skatt som tagits ut i Pakistan enligt art. 10 punkt 2. Denna pakistanska skatt får – om den som har rätt till utdelningen är ett bolag som äger minst 25 % av det utbetalande bolagets kapital – inte överstiga 15 % av utdelningens bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av högre pakistansk skatt än som faktiskt erlagts (art. 23 punkt 2 d) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.

3.När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär utdelning från bolag med hemvist i Pakistan och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till utdelningen har i Pakistan, tillämpas art. 7 resp. art. 15. Utdelningen skall, om villkoren i art. 23 punkt 2 b är uppfyllda eller fall föreligger som anges i art. 10 punkt 4, i detta fall inte beskattas i Sverige. Därvid iakttas i tillämpliga fall bestämmelserna om progressionsberäkning i punkt 3 av anvisningarna till art. 23. Är villkoren för undantagande från svensk skatt i art. 23 punkt 2 b inte uppfyllda och föreligger inte heller fall som anges i art. 10 punkt 4, beskattas utdelningen i Sverige men skatt på utdelningen som erlagts i Pakistan avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om avräkning i vissa fall av högre pakistansk skatt än som faktiskt erlagts (art. 23 punkt 2 d) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.

4.När aktiebolag i Sverige verkställer utdelning till ett bolag med hemvist i Pakistan som äger minst 25 % av det utbetalande bolagets kapital och utdelningen inte är hänförlig till andel som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till utdelningen har i Sverige, tas kupongskatt ut med 15 % av utdelningens bruttobelopp. Vid taxering till statlig inkomstskatt för utdelning från svensk ekonomisk förening skall taxeringsnämnd i deklarationen anteckna de uppgifter som behövs för debitering. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om den särskilda debiteringen görs i skattelängden.

Angående förfarandet vid nedsättning av svensk skatt på utdelning tillämpas i övrigt särskilda bestämmelser; se bilaga 2.

Om den som har rätt till utdelningen inte är ett bolag som äger minst 25 % av det utbetalande bolagets kapital eller är ett bolag som har sådant fast driftställe eller sådan stadigvarande anordning i Sverige som avses i avtalet och utdelningen är hänförlig till andel, som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen, gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på utdelningen.

1.Vad som förstås med uttrycket ”ränta” anges i art. 11 punkt 4.

2.Ränta, som betalas från Pakistan till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas i regel här.

Är räntan inte hänförlig till fordran, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Pakistan eller med sådan verksamhet där som avses i art. 7 punkt 1 c, beräknas svensk skatt på räntan på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för kostnader som är hänförliga till räntan. Avdrag medges dock inte för skatt på räntan som erlagts i Pakistan. Svensk skatt på räntan nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a genom avräkning av pakistansk skatt som tagits ut enligt art. 11 punkt 2. Denna pakistanska skatt får inte överstiga 15 % av räntans bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av högre pakistansk skatt än som faktiskt erlagts (art. 23 punkt 2 d) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.

I fall som avses i art. 11 punkt 3 får pakistansk skatt inte tas ut på räntan.

Är räntan hänförlig till fordran som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning, som den som har rätt till räntan har i Pakistan eller med sådan verksamhet där som avses i art. 7 punkt 1 c, tillämpas art. 7 resp. art. 15. Räntan skall, om villkoren i art. 23 punkt 2 b är uppfyllda, i detta fall inte beskattas i Sverige. Därvid iakttas i tillämpliga fall bestämmelserna om progressionsberäkning i punkt 3 av anvisningarna till art. 23. Är villkoren för undantagande från svensk skatt i art. 23 punkt 2 b inte uppfyllda, beskattas räntan i Sverige men pakistansk skatt på räntan avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om avräkning i vissa fall av högre pakistansk skatt än som faktiskt erlagts (art. 23 punkt 2 d) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.

3.Ränta, vilken utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person som har hemvist i Pakistan får enligt avtalet – utom i fall som avses i art. 11 punkt 3 – beskattas här. I den mån sådan beskattning kan ske enligt gällande svenska regler iakttas att skatten därvid inte får överstiga 15 % av räntans bruttobelopp.

Om den som har rätt till räntan har sådant fast driftställe eller sådan stadigvarande anordning i Sverige som avses i avtalet och räntan är hänförlig till fordran som äger verkligt samband med det fasta driftstället eller den stadigvarande anordningen eller med sådan verksamhet som avses i art. 7 punkt 1 c gäller inte ovan angivna regler om begränsning av svensk skatt på räntan (art. 11 punkt 5).

1.Beträffande beskattning av sådan royalty som avses i art. 12 punkt 3 gäller följande.

Royalty, som betalas från Pakistan till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas i regel här.

Är royaltyn inte hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Pakistan eller med sådan verksamhet där som avses i art. 7 punkt 1 c, beräknas svensk skatt på royaltyn på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn. Avdrag medges dock inte för skatt på royaltyn som erlagts i Pakistan. Svensk skatt på royaltyn nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a genom avräkning av pakistansk skatt som tagits ut enligt art. 12 punkt 2. Denna pakistanska skatt får inte överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av högre pakistansk skatt än som faktiskt erlagts (art. 23 punkt 2 d) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.

Är royaltyn hänförlig till rättighet eller egendom, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till royaltyn har i Pakistan eller med sådan verksamhet där som avses i art. 7 punkt 1 c, tillämpas art. 7 resp. art. 15. Royaltyn skall, om villkoren i art. 23 punkt 2 b är uppfyllda, i detta fall inte beskattas i Sverige. Därvid iakttas i tillämpliga fall bestämmelserna om progressionsberäkning i punkt 3 av anvisningarna till art. 23. Är villkoren för undantagande från svensk skatt i art. 23 punkt 2 b inte uppfyllda beskattas royaltyn i Sverige men pakistansk skatt på royaltyn avräknas i sådant fall från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om avräkning i vissa fall av högre pakistansk skatt än som faktiskt erlagts (art. 23 punkt 2 d) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.

Royalty, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Pakistan, beskattas här enligt 28 § kommunalskattelagen (1928:370) jämfört med 2 § 1 mom. och 3 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Om inte fall som avses i art. 12 punkt 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på royaltyn inte överstiga 10 % av royaltyns bruttobelopp. Vid tillämpningen av denna begränsningsregel iakttas bestämmelserna i följande stycke.

Om inkomsttagaren uppbär även annan inkomst från Sverige än royaltyn, anses på royaltyn belöpa så stor andel av hela den statliga och kommunala inkomstskatten som royaltyn – efter avdrag för kostnader som är hänförliga till royaltyn – utgör av inkomsttagarens sammanräknade inkomst av olika förvärvskällor. Taxeringsnämnden skall i deklarationen anteckna royaltyns bruttobelopp och i förekommande fall den nyss angivna andelen av den statliga resp. kommunala inkomstskatten samt ange att summan av den på vanligt sätt uträknade och på royaltyn belöpande statliga och kommunala inkomstskatten skall, om den överstiger 10 % av royaltyns bruttobelopp, nedsättas med det överskjutande beloppet i förhållande till hur stor andel den statliga resp. kommunala inkomstskatten utgör av den sammanlagda skatten på royaltyn. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om den särskilda debiteringen görs i skattelängden.

2.Royalty eller annat belopp, som utbetalas såsom ersättning för nyttjandet av mineralförekomst, källa eller annan naturtillgång, beskattas enligt art. 6.

1.Vad som förstås med uttrycket ”ersättning för tekniska tjänster” anges i art. 13 punkt 3.

Ersättning för tekniska tjänster, som betalas från Pakistan till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige, beskattas i regel här.

Är ersättningen inte hänförlig till tjänster, som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som uppbär ersättningen har i Pakistan eller med sådan verksamhet där som avses i artikel 7 punkt 1 c, beräknas svensk skatt på ersättningen på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för kostnader som är hänförliga till ersättningen. Avdrag medges dock inte för skatt på ersättningen som erlagts i Pakistan. Den sålunda beräknade skatten nedsätts enligt art. 23 punkt 2 a genom avräkning av skatt som tagits ut i Pakistan enligt art. 13 punkt 2. Denna pakistanska skatt får inte överstiga 10 % av ersättningens bruttobelopp. I fråga om avräkning i vissa fall av högre pakistansk skatt än som faktiskt erlagts (art. 23 punkt 2 d) samt förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.

2.När en fysisk eller juridisk person med hemvist i Sverige uppbär ersättning för tekniska tjänster och ersättningen är hänförlig till tjänster som äger verkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som den som uppbär ersättningen har i Pakistan eller med sådan verksamhet där som avses i art. 7 punkt 1 c, tillämpas bestämmelserna i art. 7 resp. art. 15. Ersättningen skall, om villkoren i art. 23 punkt 2 b är uppfyllda, i detta fall inte beskattas i Sverige. Därvid iakttas i tillämpliga fall bestämmelserna om progressionsberäkning i punkt 3 av anvisningarna till art. 23. Är villkoren för undantagande från svensk skatt i art. 23 punkt 2 b inte uppfyllda, beskattas ersättningen i Sverige men skatt på ersättningen som erlagts i Pakistan avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.

3.Ersättning för tekniska tjänster, som utbetalas från Sverige till en fysisk eller juridisk person med hemvist i Pakistan, beskattas i Sverige, om det kan ske enligt gällande beskattningsregler. Om inte fall som avses i art. 13 punkt 4 föreligger, får emellertid summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som belöper på ersättningen inte överstiga 10 % av ersättningens bruttobelopp.

1.Vad som förstås med ”fritt yrke” exemplifieras i art. 15 punkt 2.

2.Inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet beskattas i regel endast i den stat där den skattskyldige har hemvist. Är inkomsten hänförlig till verksamhet som utövas vid sådan stadigvarande anordning som avses i art. 15 punkt 1 a. eller vistas inkomsttagaren mer än 183 dagar under en period av 12 månader i den andra staten (art. 15 punkt 1 b), får inkomsten beskattas i den stat där anordningen finns resp. inkomsttagaren vistas. Om arbetet utförs i denna andra stat och ersättningen som förvärvas där under ifrågavarande beskattningsår överstiger ett belopp av 60.000 svenska kronor eller motvärdet i pakistansk valuta, får inkomsten också beskattas där under de övriga förutsättningar som anges i art. 15 punkt 1 c.

Om en person med hemvist i Sverige förvärvar inkomst av fritt yrke eller annan självständig verksamhet som får beskattas i Pakistan får inkomsten, om inte annat gäller på grund av art. 23 punkt 2 b, beskattas i Sverige, men pakistansk skatt på inkomsten avräknas från den svenska skatten enligt art. 23 punkt 2 a. I fråga om avräkning i vissa fall av högre pakistansk skatt än som faktiskt erlagts (art. 23 punkt 2 d) samt om förfarandet vid avräkningen hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 23.

Är inkomsten hänförlig till stadigvarande anordning som den skattskyldige har i Pakistan skall, om villkoren i art. 23 punkt 2 b är uppfyllda, inkomsten inte beskattas i Sverige. Därvid iakttas i tillämpliga tall bestämmelserna om progressionsberäkning i punkt 3 av anvisningarna till art. 23.

3.Beträffande beskattning av inkomst som förvärvas av skådespelare, musiker, idrottsmän m.fl. se anvisningarna till art. 18.

1.Inkomst från Sverige, som uppbärs av en person med hemvist i Pakistan, beskattas här i den mån svenska skatteförfattningar föranleder det och inskränkning av skattskyldigheten inte följer av avtalet. Om inkomsten beskattas även i Pakistan, medges lättnad vid beskattningen i Pakistan enligt art. 23 punkt 1.

2.Inkomst från Pakistan, som förvärvas av en person med hemvist i Sverige, tas i regel med vid taxering i Sverige. Undantag gäller dock för de fall som anges i punkt 3 nedan samt i fråga om utdelning i vissa fall från bolag i Pakistan. I fråga om sådan utdelning se punkt 2 andra stycket och punkt 3 av anvisningarna till art. 10. Svensk skatt på inkomsten sätts ned genom avräkning (art. 23 punkt 2 a). Vid avräkningen tillämpas bestämmelserna i 4–18 §§ lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Därvid beräknas svensk inkomstskatt på inkomsten på vanligt sätt. Vid inkomstberäkningen medges sålunda avdrag för kostnader som är hänförliga till inkomsten. Avdrag medges dock inte för skatt som erlagts i Pakistan och som omfattas av avtalet. Beträffande storleken av skatt på utdelning, ränta, royalty och ersättning för företagsledning i Pakistan hänvisas till punkt 2 av anvisningarna till art. 10, punkt 2 av anvisningarna till art. 11, punkt 1 av anvisningarna till art. 12 och punkt 1 av anvisningarna till art. 13. Vidare iakttas att i fall som avses i art. 23 punkt 2 d högre pakistansk skatt skall avräknas än vad som utgått på inkomsten i fråga. Har skatt enligt avtalet tagits ut i Pakistan på inkomst av rörelse som har bedrivits i Pakistan, iakttas att inkomsten beräknats enligt art. 7.

Den skattskyldige bör i samband med sin självdeklaration för det beskattningsår för vilket inkomsten tas upp till beskattning förete utredning om den skatt som har erlagts i Pakistan eller skulle ha erlagts om inte sådan befrielse eller nedsättning som avses i art. 23 punkt 2 d hade meddelats.

Taxeringsnämnd skall i deklarationen anteckna motvärdet i svenska kronor av den pakistanska skatten på inkomsten och ange att denna skatt utgör en sådan skatt vartill rätt till avräkning föreligger enligt dubbelbeskattningsavtal. Taxeringsnämnden fastställer det belopp med vilket avräkning högst får ske med tillämpning av bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om avräkning görs i skattelängden.

3.Om en person med hemvist i Sverige uppbär inkomst som enligt art. 8 punkt 1, art. 14 punkt 3 eller art. 19 punkterna 1 och 2 skall beskattas endast i Pakistan eller sådan inkomst som enligt art. 23 punkt 2 b skall undantas från svensk skatt, skall inkomsten inte tas med vid taxering i Sverige. Om personen i fråga taxeras till statlig inkomstskatt för annan inkomst skall följande iakttas. Först uträknas den statliga inkomstskatt som skulle ha påförts, om den skattskyldiges hela inkomst beskattats endast i Sverige. Därefter fastställs hur stor procent den sålunda uträknade skatten utgör av hela den beskattningsbara inkomst på vilken skatten beräknats. Med den sålunda erhållna procentsatsen tas skatt ut på den inkomst som skall beskattas i Sverige. Förfarandet används endast om detta leder till högre skatt, se 20 § 2 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Exempel: En person med hemvist i Sverige har en beräknad beskattningsbar inkomst av 90.000 kronor. Av inkomsten utgör 40.000 kronor inkomst som på grund av art. 19 punkt 2 skall beskattas endast i Pakistan. Om skatten på 90.000 kronor motsvarar 10 %, skall denna procentsats tillämpas på de 50.000 kronor som skall beskattas i Sverige.

I fall som nu nämnts skall taxeringsnämnden ange grunden för uträkningen av den statliga inkomstskatten. Längdförande myndighet svarar för att anteckning om detta görs i skattelängden.

1.Den som enligt lagen (1986:595) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan har hemvist i Pakistan kan, under de förutsättningar som anges i art. 10 i avtalet, få nedsättning av den skatt på utdelning som annars skulle utgå enligt kupongskattelagen (1970:624).

2.Om rätt till nedsättning föreligger enligt art. 10 i avtalet, tas kupongskatt ut efter den skattesats som anges där. I övrigt skall den som betalar utdelningen tillämpa bestämmelserna i kupongskattelagen (1970:624) och kupongskattekungörelsen (1971:49).

Sålunda gäller att uppgifter enligt 14 § kupongskattelagen (1970:624) skall lämnas då det är fråga om utdelning från aktiebolag eller aktiefond som avses i 13 § samma lag. Som ytterligare förutsättning för nedsättning av kupongskatten på sådan utdelning gäller att utbetalaren genom intyg av myndighet eller bank i Pakistan visar att den som har rätt till utdelningen har hemvist i Pakistan.

3.Har kupongskatt innehållits med högre belopp än den skattskyldige skall erlägga enligt lagen (1986:595) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan kan den skattskyldige få ut det för högt uttagna beloppet (restitution) efter ansökan hos riksskatteverket enligt 27 § kupongskattelagen (1970:624).

4.Riksskatteverkets beslut i ärende om restitution får överklagas på det sätt som anges i 29 § kupongskattelagen (1970:624).

Statlig inkomstskatt på utdelning från svensk ekonomisk förening till person med hemvist i Pakistan

5.Den som enligt lagen (1986:595) om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Pakistan har hemvist i Pakistan och som enligt 6 § 1 mom. a och c lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är skattskyldig i Sverige för utdelning på andel i svensk ekonomisk förening kan erhålla nedsättning av statlig inkomstskatt enligt art. 10 i avtalet under de förutsättningar som anges där.

6.Ansökan om nedsättning görs hos den taxeringsnämnd som taxerar den utdelningsberättigade för det år då utdelningen beskattas eller, om taxeringsnämndens arbete beträffande taxeringen detta år avslutats, hos den domstol som handlägger besvär över nämnda taxering. Ansökan bör göras före utgången av tredje kalenderåret efter det då utdelningen blev tillgänglig för lyftning.

I samband med ansökningen skall den utdelningsberättigade genom intyg från myndighet eller bank i Pakistan visa att han har hemvist i Pakistan.

7.Beslut i ärende som avses i punkt 6 får överklagas på det sätt som anges i taxeringslagen (1956:623) och förvaltningsprocesslagen (1971:291).